Världens befolkning ökar för varje dag som går och likaså ökar befolkningen i städer runomkring i världen. Urbaniseringen blir mer och mer påtaglig och att uppnå en hållbar utveckling är av största vikt för att klara av denna urbanisering och dess problem som den ställer på folkhälsan. Grönområden i urbana miljöer har en roll att spela i den hållbara utvecklingen som innebär att tillfredsställa dagens generation utan att behöva göra det på bekostnad av framtida generationer framförallt när det gäller den sociala hållbarheten. Syftet med studien är att definiera den sociala hållbarheten i grönområden och avgöra vilka faktorer och attributer som är viktiga i grönområden för att invånare ska nyttja dem. Målet med studien är är att med hjälp av enkätstudie och observationsstudie som baserats och validerats på tidigare genomförd forskning och befintlig littertatur, ta fram två ”Quality of Life” (QoL) index. Ett index som påvisar hur väl de utvalda grönområdena uppfyller den sociala hållbarhetsdefinitionen och besökares krav på dem. Samt ett index för att påvisa vad det genomförs för typ utav aktiviteter inom grönområdet och koppla till attributer som är viktiga i grönområden för att invånare ska nyttja dem. QoL-index, observationsstudien och enkätstudien behandlar fyra faktorer inom social hållbarhet som tagits fram genom tidigare genomförd forskning och befintlig litteratur. Dessa är trygghet, jämställdhet och jämlikhet, tillgänglighet och sociala interaktioner. Enkätstudien genomfördes i Stenebergsparken och Jungfruparken med totalt 59 respondenter. Dessa var uppdelade på 29 respondenter i Stenebergsparken och 30 respondenter i Jungfruparken. Observationsstudien genomfördes i samma grönområden och användes som validering av enkätsudien men också för analysering av data. QoL-index beskriver hur respondeterna upplever grönområdet inom de fyra faktorerna samt hur respondeterna värdesätter de fyra faktorerna. Av resultatet framgår att framförallt trygghet värdesattes högt av respondenterna. QoL-indexen kan fungera som en vägledning till framtagandet av ett definitivt mått på social hållbarhet och faktorer som påverkar nyttjandet av grönområden / The world´s population is increasing with each passing day, so as the population of the cities around the world. Urbanization is becoming more and more significant and achieving sustainable development is of the utmost importance, to cope with the urbanization and it´s negative impacts that it poses to public health. Green areas in urban enviroment play an important role in sustainable development which means to satisfy today's generation without having to do so at the expense of future generations, especially when it comes to social sustainability. The purpose of the study is to define the social sustainability in the green areas and determine which factors and attributes are important for residents to use them. The aim of the study is to produce two QoL-indexes with the help of a survey and an observational study that has been based on previously implemented research and existing literature. One QoL-index how well the selected green areas in the study meet the definition of social sustainability and how well they meet the resident´s requirements on them. The other QoL-index shows what kind of activities that are performed in the green areas and connect them with the attributes that are important for the residents. The QoL-indexes, observational study and the survey adress four key factors within the term social sustainability that has been decided through previously implemented research and existing literature. These four key factors are safety, equality, accessibility and social interactions. The survey was perfomed in Stenebergsparken and Jungfruparken with a total of 59 respondents (29 respondents in Stenebergsparken and 30 respondents in Jungfruparken). The observational study was imlemented in the same urban green areas as the survey and was used to validate the collected data. The QoL-index describes how the respondents perceive the green areas within these four key factors and how the respondents value them. The results present that the safety was highly valued by the respondents. The QoL-indexes presented in this study can serve as a guide towards the development of a more comprehensive and complete tool to define social sustainability and the factors that influence the use of urban green areas.

Syftet med undersökningen var att genom springdagböcker och fokusgrupper undersöka hur 21–24 åriga orienterare och motionärer upplever löpning i urbana miljöer. Därav blev frågeställningarna: Vilka faktorer upplever orienterare och motionärer påverkar motionslöpning i urbana miljöer? Vilka skillnader i upplevelse av löpning i urbana miljöer går att urskilja mellan orienterare och motionärer? Metoderna som användes i undersökningen var litteraturstudie, springdagbok, fokusgrupp och tematisk analys. Litteraturstudien grundar sig i tidigare forsking inom ämnet för att få en djupare förståelse kring varför detta är viktigt att undersöka. Springdagböckernas syfte var att få korta men konsista svar om deltagarnas åsikter kring specifika frågor. Medan fokusgrupperna ska tillföra en mer nyanserad och analyserande vy kring ämnet. Detta för att skapa en bred data att analysera och lättare identifiera faktiska faktorer som påverkar löpare i urbana miljöer. Metoden som användes i analyserande av den insamlade data var tematisk analys.  Undersökningen kom fram till att faktorer som orienterare och motionärer upplever påverkar motionslöpning i urbana miljöer är, underlag, flyt, störningsmoment, människor och variation. Skillnader i upplevelse av motionslöpning i urbana miljöer som går att urskilja mellan orienterare och motionärer är upplevelsen av människor i sin omgivning och variation.

I denna kandidatuppsats får ni följa mitt arbete och de olika metoderna jag har använt för att ta fram ett bihotell och en blomhållare som kan fästas på ett 90 mm stuprör på Norra Kopparslagargatan i Gävle. Jag valde att utgå från Norra Kopparslagargatan eftersom det idag inte finns en stor andel grönt på platsen, se figur 4.  En svag grön länk sträcker sig från Sätrakilen genom Esplanaden, där Gävle kommun (2018, s. 42) nämner att det finns ett behov att skapa förstärkningsåtgärder i staden för att bibehålla en levande stad i form av växtlighet och biologisk mångfald. Som Blomkvist & Hallin (2015) tar upp är ett examensarbete menat att presentera ett trovärdigt och välgrundat förslag till en lösning, baserat på en vetenskaplig undersökning. Mitt examensarbete har omfattat ett förslag för att göra urbana miljöer grönare och hjälpa solitärbin hitta mat och boplatser. Pollinatörer har en viktig roll för den globala matförsörjningen eftersom de pollinerar en stor del av världens växter, men håller nu på att bli utrotade på grund av mänsklig aktivitet. Bihotell är människotillverkade boplatser för vildbin och kan vara en potentiell lösning för att motverka deras utrotning (om de designas på rätt sätt) och i stället inkludera dem i den urbana miljön.

This paper examines the phenomenon known as urban heat island and its consequences on public health, pollution and how it can affect energy use in homes and workplaces. Moreover, in this paper it has been discussed how city and regional planners can reduce high temperatures impact on Swedish urban areas. Lastly the phenomenon’s presence and visibility have been studied in a Swedish context. This has been executed by studying reports and papers published by Swedish government agencies, analyzing Swedish municipalities comprehensive plans and by interviewing the city Architect of Umeå.The conclusion that can be drawn from the result of this paper is that the urban heat island phenomenon will be more prominent and will be having a relatively large impact on Swedish urban areas in the future. The study done for this paper also show that higher temperatures in urban areas can make an impact on public health, especially children and elderly might endure health disadvantages during a heat wave. Higher temperatures in cities abroad are linked with a higher usage of expensive air conditions and higher levels of air pollution. However, there are multiple measures that can be implemented in urban areas that can reduce the consequences of higher temperatures. This essay presents multiple adjustments for urban areas. However, the studies done for this paper show that Swedish government and municipal officials’ knowledge about urban heat islands are either quite poor or are rarely taking measures to adapt urban areas to higher temperatures.

Det här arbetet fokuserar på hur befintliga parker i centrala Gävle skulle kunna fylla en större funktion gällande gynnandet av humlor och annan biologisk mångfald och hur dessa parker skulle kunna omdesignas. Mina frågeställningar berör: befintliga parkers avsaknad av föda åt humlor, bristande möjligheter för dem att finna bo – och övervintringsplatser samt förslag på åtgärder för att motverka dessa problem. Resultatet av denna studie visar att parker kan fylla en större funktion gällande att gynna den biologiska mångfalden i urbana miljöer. Om inte bo– och övervintringsplatser och föda blir lätt åtkomligta för våra humlor riskerar vi att de minskar ännu mer i antal, och detta skulle kunna vara förödande för oss människor eftersom vi är helt beroende av dessa viktiga pollinatörer. Men med rätt kunskap och information till allmänhet och parkförvaltare går det att hjälpa humlor att skapa miljöer som hjälper humlor att kunna leva i urbana miljöer. Om vi med enkla medel inkluderar biologisk mångfald i stadens parker skulle vi kunna skapa gröna oaser där människor, djur och insekter kan trivas sida vid sida och även tillföra glädje för varandra. / This study is dealing with how existing parks in urban areas can fill a bigger role for bumblebees then they are today. My questions concern: lack of food for bumblebees in parks, lack of opportunities to find places to live and to hibernate and actions how to mitigate this. The results of this study show that existing parks can have a bigger positive impact on the biodiversity in urban areas. If bumblebees can’t find places to live or hibernate or find food, the risk is then that their populations will continue to decline which will have a strongly negative effect on us humans because we are depending on pollinators. With the right knowledge and measures we can make it easier for bumblebees to live in urban areas. To facilitate for biodiversity in the planning of parks means that we will create oases which both humans, birds and insects can benefit from.

What attributes can make a street become more sociable and create a vibrant streetscape where people feel comfortable spending time? The purpose of this study is to find these attributes and apply this knowledge in a case study on Drottninggatan and Strøget to identify their strengths and weaknesses as well as providing recommendations on how the streets can become more sociable public spaces. To achieve this a diverse selection of methods will be used. A literature review with emphasis on theories by Mehta (2013), Jacobs (1995) and Whyte (1980) will form the foundation for the study. Furthermore a combination of conventional methods such as observations and counting/tracking and more experience-based methods as City Walks and storytelling will form the core of the case study. During the case study a number of important urban elements arose with the key features being the use of open spaces, urban furniture and their positioning, the use of green structure and the presence of events on the street. The architectural ensemble is to be considered important for the framing of the public realm to a certain degree since it has a strong effect on how a space is perceived and the fact that if inappropriately used it can give rise to negative experiences of the street. Strøget and Drottninggatan show examples of both good and bad practice and both have aspects to improve to support a more sociable public space, even though Strøget have to be considered as being a few steps ahead. / Vilka attribut kan få en gata att bli mer socialt tilltalande och skapa ett levande gaturum där människor trivs att vara? Syftet med denna studie är att finna dessa attribut och tillämpa detta i en fallstudie om Drottninggatan och Strøget för att identifiera deras styrkor och svagheter samt ge rekommendationer på hur dessa gator kan bli mer välkomnande och socialt tilltalande. Olika typer av metoder kommer att genomföras under denna studie. En litteraturstudie med tyngdpunkt på teorier av Mehta (2013), Jacobs (1995) och Whyte (1980) kommer att utgöra grunden för denna studie. Utöver detta kommer också en kombination av konventionella metoder som observationer och räkning/spårning och mer upplevelsebaserade metoder som City Walks och historieberättande att vara kärnan fallstudien. Under fallstudien uppkom ett antal viktiga attribut, men de viktigaste var användandet av öppna ytor, gatumöbler och hur dessa är placerade, användandet av grönstruktur och närvaron av olika event i gaturummet. Arkitekturens utformning är en till en viss grad en viktig aspekt när det gäller inramningen av det offentliga rummet eftersom den har en stark påverkan på hur gaturummet upplevs och det faktum att olämpligt användande kan resultera i negativ påverkan. Strøget och Drottninggatan visar båda prov på både bra och dåliga exempel, och båda har aspekter som behöver förbättras för att kunna främja ett mer socialt tilltalande gaturum, även om Strøget måste ses som att ha kommit längre i processen.

Rapporten presenterar en analys av Tändsticksområdet i Jönköping ur ett stadsutvecklingsperspektiv, med syfte att lyfta betydelsen av kulturhistoriska miljöer för hållbar utveckling av stadsdelar. Studien utfördes som fallstudie, med intervjuer, observationer och dokumentstudie som datainsamlingstekniker. Data sammanställs i grafiska scheman med analysmetoderna SWOT och Gehl’s tolv kvalitetskriterier. Avgränsningar har skett genom att undersöka ett specifikt, avgränsat geografiskt område och intervju av verksamheter där medverkande varit aktiva på Tändsticksområdet i minst tio år. Utifrån analysen har det visats att Tändsticksområdet är i behov av förändring. Under de senaste tio åren har det inte utförts några stora förändringar och bristande underhåll har lett till förfall av området. Genom SWOT-analysen som sammanställts utifrån intervjuer och observationer har prishöjningar och kommunala prioriteringar konstaterats som hot. Områdets styrkor anses vara dess geografiska placering och byggnadsminnesförklaringen som täcker samtlig bebyggelse. Svagheter som identifierats är den instängda utformningen med murar och bommar. De möjligheter som har identifierats är utveckling av samverkan för att skapa en helhet i området och verksamheterna emellan. Analys baserat på de tolv kvalitetskriterierna visade att de största bristerna i området är kopplat till utformningen av stadsrummet. I områdets urbana miljö ges få möjligheter till att kunna stanna upp och spendera tid utomhus. Det leder till att Tändsticksområdets gator och torg främst nyttjas som passage genom området eller till verksamheterna. De brister som pekats ut stödjs av teori gällande aktiviteter i kulturhistoriska miljöer, kulturhistorisk betydelse och hållbar utveckling av stadsdelar. Studien har visat att kulturhistoria har stor betydelse för invånare och kan inkorporeras i deras vardagliga rörelsemönster genom att skapa fler möjligheter till aktivitet i området. Det krävs fortfarande flera åtgärder för att Tändsticksområdet ska nå en hållbar utveckling. / The report presents an analysis of Tändsticksområdet in Jönköping from a city development perspective, with the purpose to raise the importance of culturally meaningful environments for sustainable development of districts. The study was performed as a case study, with interviews, observations, and a document study as data collection techniques. Data has been gathered in graphic schemes based on the analysis methods SWOT and Gehl’s twelve quality criteria. Boundaries has been set by investigating a specific, limited geographic area and interview of businesses where participants have been active in Tändsticksområdet during a minimum of ten years. Based on the research, it has been shown that Tändsticksområdet needs change. In the last ten years, no major changes have been executed and lack of maintenance has led to a disrepair of the area. Through the SWOT analysis compiled from interviews and observations, price increases and municipal priorities have been identified as threats. The area's strengths are its geographical location and the “building heritage declaration” that covers all buildings. Weaknesses identified are the enclosing formation with walls and traffic barriers. The opportunities that have been identified are developed of cooperation to create ensemble in the area and between the businesses. Analysis based on the twelve quality criteria showed that the biggest deficiencies in the area are linked to the inadequate design of the urban space. In the area's urban environment, there are few opportunities to stop and spend time outdoors. This leads to that Tändsticksområdets streets and squares are primarily used as passages through the area or to the businesses. The shortcomings that have been pointed out, are supported by theory regarding activities in cultural-historical environments, cultural historical significance, and sustainable development of city districts. The study has shown that cultural history is of great importance to inhabitants and can be incorporated into their everyday movement patterns by creating more opportunities for activity in the area. Several measures are still required for Tändsticksområdet to reach a sustainable development.

Syftet med studien var att undersöka självbiografiska positiva och negativa platsminnen relaterat till platsidentitet och de tio fenomenologiska dimensionerna. Autobiografiska minnen är minnen som refererar till viktiga livsperioder och utgör en del av vår identitet. Total 81 kvinnor och 28 män i åldern 39 – 76 år deltog i studien. Designen för analyserna av kvantitativa data var en mellanpersonsdesign, med en oberoende variabel Plats (positiv/negativ) och två beroende variabler platsidentitet (emotionell/kognitiv komponent) samt de tio fenomenologiska dimensioner i det självbiografiska minnet. Mätinstrumentet bestod av en enkät i tre delar som innehöll frågor baserat på tidigare forskning. Resultatet visade en effekt av Typ av Platsminne. Effekten var associerad med både den emotionella och kognitiva komponenten i platsidentiteten. Resultatet visade också en effekt av Typ av Plats på de tio fenomenologiska dimensionerna. Effekten var associerad med sex av dessa. Det kvalitativa resultatet visade att positiva platsminnen innehåller minnen från rurala miljöer medan negativa minnen i huvudsak var urbana miljöer. Resultatet visade även att en övervägande del av minnena i huvudsak innehöll barndomsminnen oavsett positiva eller negativa platsminnen. / The aim was to investigate positive and negative place-related autobiographical memories related to place-identity and phenomenological dimensions of the autobiographical memory. Autobiographical memories are memories that refer to important life periods, grounding our identity. 81 women and 28 men. Between-subject-design was used for quantitative data, with an independent variable of Place (positive / negative) and two dependent variables of Place-identity (emotional / cognitive component) as well as the ten phenomenological dimensions of the autobiographical memory. The measuring instrument consisted of a three-part questionnaire that contained questions based on previous research. Results showed an effect of Type of Place associated with both emotional and cognitive components of place identity. We also reported an effect of Type of Place on six of ten phenomenological dimensions. The qualitative results showed that positive memories contain memories from rural environments, while negative memories contain mainly urban environments. The results also showed that a majority of the memories contained mainly childhood associated memories, regardless of positive or negative place memories.

Denna avhandling undersökte förhållandet mellan urbana attribut och upplevd livlighet och dess effekt på kvinnors upplevda säkerhet. Med utgångspunkt i teorier om naturlig övervakning [6] och vikten av att ha andra människor närvarande för att öka kvinnors säkerhet [17], utvärderades fysiska gatuattribut som förutspåddes öka miljöns livlighet. Totalt deltog 27 kvinnor i åldrarna 22-31 i utvärderingen av upplevd säkerhet vid 16 stads gatuhörn genom en två-alternativ tvångsvalsmetod i en virtuell miljö. Valen gjordes två gånger för varje hörn och gatorna visades i en manuellt randomiserad ordning. Resultaten visar en hierarki av attribut på gatunivå som påverkar den upplevda säkerheten mer än fasader med fönster på grund av deras större inverkan på livligheten, och fönster visar sig vara viktigare än grönska. Förutom att bekräfta tidigare forskning visar studien också att människor inte behöver vara närvarande för att en miljö ska uppfattas som levande, eftersom attribut som bilar, kaféer, busshållplatser och fönster fungerar som substitut för mänsklig aktivitet och närvaro. / This thesis explored urban street attributes relationship with perceived liveliness and its effect on women’s perceived safety. Drawing on theories of natural surveillance [6] and the importance of having other humans present for women’s increased safety [17], the study evaluated physical street attributes that predicted to increase the liveliness of an urban environment were evaluated. 27 females aged 22-31 participated in evaluating the perceived safety of 16 urban street corners using a two-alternative forced-choice method in a virtual reality environment. The choices were made twice for each corner, with the streets displayed in a manually randomized order. Findings reveal a hierarchy of street-level attributes affecting perceived safety more than windowed facades due to its greater impact on liveliness, and windows being more important than greenery. Along with confirming previous research, it is also found that people do not need to be present for an environment to be perceived as lively as attributes like cars, cafes, bus stops and windows serve as proxies for human activity and presence of others.

När man inom stadsplanering strävar efter att förtäta städer och urbana miljöer blir balansen mellan stad och natur allt viktigare, särskilt som befolkningen växer och behovet av täta städer lika så. Också medvetenheten om funktionerna i dessa grönområden blir betydelsefulla när naturen och dess tjänster ska planeras in som resurser i samhället på en begränsad yta. För att bevara de många värden och ekosystemtjänster som naturen tillhandahåller åt samhället behöver dessa områden skötas på ett lämpligt sätt. Syftet med denna studie är att undersöka naturvård med hjälp av häst i urbana miljöer och de värden det skapar. Vidare utreds hur naturvård kan skapa förutsättningar för olika ekosystemtjänster och gröna värden. Som metod användes en litteraturstudie och en fallstudie bestående av intervjuer och en dokumentstudie med granskning av plandokument. Slutsatsen som drogs från studien är att naturen skapar många värden – ekologiska, sociala och ekonomiska – för samhället och att dessa behöver tas omhand för att samtliga värden ska kunna åtnjutas även framöver. Naturvård med häst är ett på många sätt effektivt sätt att sköta natur och grönområden och därigenom bevara och utveckla de värden och tjänster för vidare nyttjande. Naturvård med häst bidrar även i sig med sociala och pedagogiska värden då djuren är uppskattade av människor och det stimulerar lärande och ny kunskap. Naturvård med häst kan bli mer kostsamt än andra metoder beroende på beställd åtgärd när entreprenör anlitas men vinsterna i de olika värdena anses kunna väga upp den kostnaden. Det finns många värden att hämta från att integrera häst i naturvården helt eller delvis. / In urban planning, there is currently a challenge with keeping the balance between the urban city and the surrounding nature, especially as the population grows and with it the need of cities with high densities. The increasing awareness of the functions that the urban greenspaces provide is important as ecosystem services are planned as resources for the city on a very limited area. To be able to conserve and develop the values and ecosystem services provided by nature it needs to be taken care of in a suitable way. The aim of this study is to investigate urban nature conservation methods with the use horses and what values these methods provide. Also, the conditions for ecosystem services and green values created by nature conservation are investigated. The methods used are a literature study as well as a case study consisting of interviews and a document study.   The conclusion made from the study is that nature provides many values, both ecologic, social and economic, and these values are in need of proper nature conservation to be able to persist and develop in the future. Nature conservation with horses is an effective way to manage nature and maintain and develop values and services in the future. It also provides social and pedagogical values as the horses are appreciated by people and they stimulate learning and taking in new knowledge, especially about nature and ecosystem services. Nature conservation with horses seems more expensive than other methods, depending on the service executed by hired contractor. The gains in the many conserved values are however considered higher than the costs. There are many values that can be acquired by integrating the use of horses in nature conservation, either as a whole or partial.