More conservation programs directed towards insects are needed in order to prevent the continue decline in which many insect species in the world are heading to. New ways to use the remaining microhabitats are needed to mitigate the fragmentation and degradation that urbanization and modern agriculture have contributed to in the southern Swedish landscapes. This study focusses on how microhabitats like road-verges can help the conservation projects of pollinating insects. To increase the knowledge about three groups of pollinators (Apidae, Rhopalocera and Syrphidae) and their distribution between two different microhabitats, a malaise trap was set up in road verges and in sample locations further away from the road-verges. The result from this study shows that road-verges are a microhabitat that could work as mitigation to the decline of some pollinating species, if right actions are taken. This study shows that Syrphidae was most acceptant to the hostile environment close to the roads. If these actions are going to help the most treated species is still unknown.

Det intensifierade jordbruket har en betydande påverkan på pollinatörer och det har resulterat i att både fjärilsarter och humlearter har påverkats negativt. Beroende på om arten är en specialistart eller en generalistart skulle det kunna ha en inverkan på hur pass känslig den är för sin omgivning. Humlorna i denna studie har delats in i grupperna generalist och specialist beroende på deras tunglängd och fjärilarna har delats in i likadana grupper fast i stället beroende på antal värdväxter. Med hjälp av data över humlor och fjärilar som samlats in i ängs- och betesmarker i södra Sverige, har denna studie undersökt hur specialister och generalister påverkas av mängden åkermarker i närliggande område över de senaste 15 åren. Resultaten visade på att mängden åkermark inte hade någon signifikant effekt på förändringen i antal individer över tid hos vare sig specialisterna eller generalisterna, det visade i stället på att blomtätheten hade en signifikant effekt både hos specialister och generalister. Anledningen till att mängden åkermark inte hade någon signifikant effekt skulle kunna bero på flera saker. Exempelvis att de områden som fanns runt omkring åkermarkerna, så som gräskanterna som delar av mellan åkermarker eller mellan väg och åkermark, var tillräckligt blomrika för att kompensera för åkermarkerna. Eller så skulle det kunna bero på att storlekarna på ängs- och betesmarkerna var tillräckligt stora för att åkermarkerna inte skulle ha en signifikant effekt på pollinatörerna.

I denna kandidatuppsats får ni följa mitt arbete och de olika metoderna jag har använt för att ta fram ett bihotell och en blomhållare som kan fästas på ett 90 mm stuprör på Norra Kopparslagargatan i Gävle. Jag valde att utgå från Norra Kopparslagargatan eftersom det idag inte finns en stor andel grönt på platsen, se figur 4.  En svag grön länk sträcker sig från Sätrakilen genom Esplanaden, där Gävle kommun (2018, s. 42) nämner att det finns ett behov att skapa förstärkningsåtgärder i staden för att bibehålla en levande stad i form av växtlighet och biologisk mångfald. Som Blomkvist & Hallin (2015) tar upp är ett examensarbete menat att presentera ett trovärdigt och välgrundat förslag till en lösning, baserat på en vetenskaplig undersökning. Mitt examensarbete har omfattat ett förslag för att göra urbana miljöer grönare och hjälpa solitärbin hitta mat och boplatser. Pollinatörer har en viktig roll för den globala matförsörjningen eftersom de pollinerar en stor del av världens växter, men håller nu på att bli utrotade på grund av mänsklig aktivitet. Bihotell är människotillverkade boplatser för vildbin och kan vara en potentiell lösning för att motverka deras utrotning (om de designas på rätt sätt) och i stället inkludera dem i den urbana miljön.

There is an ongoing negative trend on pollinator abundance worldwide due to different threats that affect their health and living conditions, such as pathogens and parasites in combination with different types of habitat loss among other factors. In this study I investigate if road verges adjacent to cycle paths could be a suitable environment for bumblebees (Bombus spp.) to thrive. 13 sites were sampled to find out what kind of diversity of bumblebees and flowering plants this type of habitat could hold by observing different aspects, e.g. shade and vegetation coverage together with species diversity and abundance. The results showed that shade coverage had an effect on the flower diversity at the sites and also that bumblebee species diversity as well as bumblebee abundance got affected by the diversity of flowers.

En viktig funktion för den biologiska mångfalden och ekosystem är pollinerande insekter, men antalet har minskat kraftigt världen över. Detta är ett lika stort hot mot mänskligheten som klimatförändringarna och de två hänger starkt ihop med varandra. Att engagera människor i att göra insatser för pollinerande insekter är ett sätt att främja den biologiska mångfalden, men för att detta ska lyckas krävs mer kunskap om dem och deras behov. Trädgårdsbutiker har visat sig vara en bra utgångspunkt för att dela dessa budskap, och att odla blommor som gynnar pollinatörer är något som konsumenter kan göra för att bidra.  Design som verktyg har visat sig kunna influera människor till att göra mer hållbara val och rörelsen designaktivism kan främja dessa möjligheter till social förändring gen- om att fokusera på samhälleliga och miljömässiga problem. Syftet med denna studie var att ur ett designaktivismperspektiv undersöka hur pollinerande insekter kommuni- ceras visuellt på förpackningar i svenska trädgårdsbutiker, samt att undersöka hur konsumenter upplever den visuella kommunikationen och hur det kan förbättras för att främja ansvarstagande för pollinatörer och biologisk mångfald. För att uppfylla syftet formulerades tre forskningsfrågor som besvarades genom två metoder; en visuell research genom fotodokumentation och en frågeundersökning.  Resultatet av undersökningarna visade först och främst att fröförpackningar för blommor på den fysiska marknaden idag inte kan anses förmedla pollinerande insekters betydelse för biologisk mångfald. Den visuella kommunikationen saknade dessutom aspekter av designaktivism, såsom uppmärksammande av samhälleliga- och miljömässiga problem eller en tydlig strävan efter att influera människor till social förändring. Resultatet av undersökningarna visade för det andra att respondenterna inte uppfattade produktens välgörande för pollinatörer som förpackningarnas främsta budskap. Respondenterna önskade däremot mer och tydligare information om detta då det var viktigt för en majoritet av dem att välja blomfröer som gynnar pollinerande in- sekter. För att engagera konsumenter i att göra dessa val visade det sig att en kombina- tion av bild och text var effektivast, men att symboler också var av betydelse. Slutligen visade denna studie att visuell kommunikation på fröförpackningar kan räknas som uttryck av designaktivism om de belyser ämnen såsom förlusten av biologisk mångfald och pollinatörers betydelse för att stoppa det. Designaktivism anses dessutom kunna samverka med tjänstedesign och förpackningsdesign för att skapa engagemang för pollinerande insekter hos konsumenter.

The populations of wild pollinators have been declining worldwide, mainly due to habitat loss or change. Some farmers use honeybees to secure pollination of their crops, but honeybees can cause further problems effecting wild pollinators. Knowledge of foraging plants for honeybees can give a clue to the conditions of interactions and competition between honeybees and wild pollinators. The aim of this study was to identify plants visited by honeybees, and to compare classic morphological methods of identifying pollen to other modern palynological techniques. Samples of bee pollen from two hives in Västerbotten county, Sweden, was studied with light microscope. A selection of the samples were also studied in scanning electron microscope or by extraction of nucleic acid followed by PCR. All the identified pollen types originated from plants common in Sweden, for example, raspberry, rosebay willowherb, member of the genus Vaccinium and different types of clover. Due to similar morphology, many of the pollen types had more than one possible origin. Many types of pollen found in the samples remained unidentified. Regarding modern palynological techniques, one grain of bee pollen was substantial to extract enough nucleic acid to perform PCR. Positive PCR reactions were found for all but one of the seven PCR primers tested. Each primer gave positive reaction to only one color of bee pollen. One of the colors of bee pollen did not give any positive PCR reaction. The result of this study highlights the further need of reliable and available reference material in the palynological field.

Pollinering är en viktig ekosystemtjänst, där insekter är några av de viktigaste pollinatörerna. Under de senaste åren har mängden av pollinatörer minskat på grund av olika faktorer somklimatförändring och minskning av både antal habitat och mängd arealyta i habitat. Några avde habitat som är viktiga för pollinatörer finns i skogslandskapet, exempel glesare skogar,betesmarker i skogen, hyggen samt häll- och alvarmarker. Denna studie tittar närmare på två olika skogsområden belägna på Gotland. Ett område utgören produktionsskog (finns i Träkumla socken) och ett en naturskog (Ojnareskogen i Bunge socken). Naturskogen har en större totalyta av lämpliga habitat än produktionsskogen i Träkumla. Det fanns typer av habitat som var både lika och olika i och inom i respektiveområde där olika arter av pollinatörer kan gynnas. I naturskogen var den i areal största habitattypen glesare tallskog medan den minsta var sandmark. För produktionsskogen var den i areal största habitattypen hyggen och den minsta var vägkanter. En viktig faktor sompåverkar möjligheter för hur olika arter av pollinatörer gynnas eller inte är skötseln av skogsområdena. Olika skötselmetoder påverkar också på olika sätt. Studien visar vikten av att redan i planering och vidare skötsel av skogsområden ta hänsyn till och gynna pollinatörer. Förutsättningarna i en produktionsskog respektive naturskog är olika när det gäller såväl påverkan av pollinatörer som möjligheterna för habitatplanläggning.

Forest clearings can potentially be an important resource for pollinators. Land use history has previously been shown to be important for the number of species and individuals of butterflies in clearings, with a larger number where it historically was meadows, even after a generation of production forest. Plant species richness has also been shown to be influenced by land use history. In this study, pollinators were collected with pan traps on clear-cuts that had at least one generation of production forest, which in the 1870s was either meadow or forest. The results showed that there was no difference in species numbers and individual number between the two types of clear-cuts when it comes to Bombus spp, Syrphinae spp, Lepturinae spp, Cetoniidae spp and Trichius spp. The result is surprising because there is a greater frequency of herbs in clearings that previously had been meadow and the expectations was therefore that there should be more pollinators there. There are indications that the catchability when it comes to the pan trap method is inversely proportional to the floral richness, and the lack of differences could therefore be due to sampling bias.

De senaste hundra årens landskapsförändringar har orsakat en minskning av betesmarker och ängar som är viktiga livsmiljöer för inhemska blommande växter och pollinerande insekter. Detta har bidragit till en kraftig tillbakagång av många av dessa arter. Vägkanterna utgör därför viktiga refuger som livs- och födosöksmiljöer. Enskilda vägar är den längsta vägkategorin i Sverige – ändå finns inga nationella riktlinjer till dess väghållare om detta. Syftet med undersökningen var att undersöka vägsamfälligheters medvetenhet kring hotet mot vilda växter och pollinatörer, samt vilka begränsningar och möjligheter som finns för dem att genomföra olika skötselåtgärder i vägkanterna. I dagsläget håller kommunen på att överlämna skötselansvaret till samtliga vägsamfälligheter. En relevant fråga blir då även hur vägsamfälligheter kommer att sköta sina vägkanter efter övertagandet. En enkätundersökning skickades ut till vägsamfälligheter i Laholms kommun. Det visade sig att de flesta ansåg att vägkanter var en viktig miljö för blommor och pollinatörer och att hoten mot dem var allvarliga. Att senarelägga vägkantslåtter sågs som den mest genomförbara av skötselåtgärderna, och den minst genomförbara uppsamling av slagen vegetation. Vanliga begränsningar för att kunna förbättra vägkanternas miljöer var att de var för smala på grund av intilliggande åkermark, brist på resurser, att åsikterna om skötseln går isär och kunskapsbrist. Information och utbildning till vägsamfälligheter om vägkanternas betydelse och råd om skötselåtgärder skulle kunna leda till ökad acceptans och förståelse när skötselansvaret framöver kommer att ligga på dem. / Due to landscape changes the last hundred years there is a lack of suitable habitats for wild flowering plants and pollinating insects, like grazed grasslands and meadows. This has contributed to a decline of many of these species, but road verges functions as important refuges for these. Private roads are the longest road-category in Sweden – yet road communities for these roads gets no national guidelines about this. The purpose of this survey is to investigate the awareness of the threats to flowering plants and pollinators in road communities and identify barriers and possibilities for them to improve road verge habitats and the feasibility of certain road verge management alterations. In this study a survey was sent out to road communities in Laholm municipality, Sweden. Laholm municipality is renouncing the management responsibilities for private road communities, and therefore a relevant question is how the road communities will manage their road verges on their own? It showed that most thought that road verges were important habitats for flowers and pollinators and that the threats against them were serious. The most feasible alteration was to cut road verges in late summer, and the least feasible was removal of hay. Commonly barriers to be able to improve road verge habitats were that road verges were to narrow due to surrounding agriculture, lack of resources, differing opinions about management and lack of knowledge. Spreading knowledge to road communities may lead to a greater acceptance and understanding to a flower and pollinator – friendly road verge management.

Framtiden kommer att sätta städer på prov i och med att världens befolkning och urbanisering ökar. Detta utsätter livsviktiga förutsättningar som ekosystemtjänster och pollinering för stora hot, då en ökande urbanisering gör att grönytor i städer minskar. Samtidigt som att de som finns oftast är av en karaktär som inte är speciellt gynnsam för den biologiska mångfalden. Det har påvisats att det kan finnas ett positivt samband mellan biologisk mångfald och människans välmående. Samtidigt poängterar flertalet studier de hälsofrämjande effekter naturen har på människor, sett till både det fysiska och det mentala. Om rätt förutsättningar ges för städer kan det skapa möjligheter som bidrar med positiva effekter för en hållbar stadsutveckling. Syftet med studien är att undersöka vilka effekter småskalig odling i urban miljö kan ha för att öka biologisk mångfald och ekosystemtjänster i staden, samt boendes relation till naturmiljöer. Studien fokuserade på miniträdgårdar/blomurnor som placerats ut i ett bostadsområde i Gävle, Sverige. Dessa delades ut till hushåll som ville ta hand om dem under 2019. Resultatet av både en enkätundersökning och en litteraturundersökning visar på att miniträdgårdar kan ses som en förbättringsåtgärd/ett verktyg för att främja hållbarheten i städer gällande både de ekologiska och sociala aspekterna. En analys av en inventeringsstudie som skedde mellan år 2018 och 2019 gällande pollinerande insekter för området i Gävle, visade på att förekomsten av pollinatörer hade ökat. Enkätstudien av 39 svaranden visade på att de som tyckte att det skett en förändring i och med tillkomsten av miniträdgårdar/blomurnor, tyckte att det varit i en positiv mening. Det visade sig även att i jämförelse mellan år 2019 och 2020 hade de boendes inställning till olika inslag i naturen ökat i en positiv mening. Detta skulle kunna förklaras som att exponeringen av miniträdgårdar/blomurnor har lett till mer pro-ekologiska attityder. Slutligen konstateras att vidare studier inom ämnet behöver genomföras för att kunna ge ett tydligare svar av vad för slags mini-odlingar som är bäst lämpade och i vilken utsträckning dessa är nödvändiga för att uppnå positiva resultat. / The future will put cities to test as the world's population and urbanization increases. This may lead to threats to vital conditions for ecosystem services and pollination as such. As a result of increasing urbanization, green spaces in cities are declining and those of existence are usually of a character that is not particularly favorable for biodiversity. It has been shown that there can be a positive relationship between biodiversity and human well-being. At the same time, several studies point out the health-beneficial effects that nature has on humans, regarding both physical and mental health. As well as providing right conditions for cities, it can create opportunities that contribute with positive effects for sustainable urban development. The aim of this study is to investigate what effects small-scale cultivation in an urban environment has on biodiversity and ecosystem services in the city, as well as the resident’s relationship to natural environments. The study has focused on arrangements of miniature gardens/flower urns placed in a residential area in Gävle, Sweden. These were distributed to households who wanted to take care of them in 2019. The result of both a questionnaire survey and a literature study show that such an arrangement can be seen as an improvement action/tool to promote sustainability in cities regarding both the ecological and social aspects. An analysis of an inventory study which occurred between the years 2018 and 2019 that looked at pollinators in the resident area in Gävle, showed that the abundance of pollinators had risen. The questionnaire survey of 39 answers showed that of those who felt that a change had occurred with the presence of the miniature gardens/flower urns thought that it had been in a positive way. Compared to 2019, the residents' attitudes towards natural elements had been increasingly positive in 2020. This could be explained by the fact that the presence of the miniature gardens/flower urns has affected their values in a pro-ecological manner. Finally, it is concluded that to give a clearer answer of what kinds of small-scale cultivations that are best suited and to what extent these are necessary to achieve positive results, further studies in the subject are needed.