Alléer är ett landskapselement som består av både natur och kultur och som planterats av människan av olika skäl. Sveriges alléer minskar och därför önskar Trafikverket och Riksantikvarieämbetet ta fram ett nationellt underlag för alléer. I Östergötland saknas en sammanställning av alléer under historisk tid därför är studiens syfte att undersöka alléers utbredning och kontinuitet i Östergötland från 1868 fram till idag. Resultatet visade att alléer i länet ökat idag jämfört med perioden 1868–1877. Alléer har störst förekomst i slättbygden. Alléer vid gods- samt bruk hade förändrats minst från perioden 1868–1877 till idag vilket troligen beror på att alléer vid gods och bruk redan var vanliga under perioden 1868–1877. Infartsalléer till gårdar har ökat i bygderna sedan perioden 1868–1877 vilket kan kopplas till skiftesreformerna som förändrade landskapet under slutet av 1800-talet och gav upphov till alléplanteringar i länet. Hos dagens alléer är alléer med blandade trädslag främst förekommande. / Avenues are a landscape element that consist of both nature and culture and that’s been planted by man for various reason. The Swedish avenues reduces because of that the Trafikverket and the Riksantikvarieämbetet wishes to develop a national basis for avenues. In Östergötland there is no compilation of avenues in historical time because of that the purpose of the study is to examine avenues spread and continuity in Östergötland from 1868 until today. Avenues has the greatest occurence in the flat country. Avenues belonging to manor or factory had changed least from the period 1868-1877 until today which is probably due to avenues belonging to manor or factory already was common under the period 1868-1877. Approach avenues leading to farms has increased in the districts since 1868-1877 which can be linked to the agriculture shiftreform that changed the landscape in the late 19th century and gave rise to avenue plantings in the county. Today’sk avenues are avenues witch mixed tree species uppermost occurring.

To determine whether the spider communities in spruce Picea abies plantations in southern Sweden differ between trees of various ages, the spiders from minor, young and older trees has been collected during May and June 2016. The minor trees were 1.5–2.0 m, the young trees were 19–20 m and the older trees were over 22 m high. The spiders were collected from five plantations of each age category and from ten trees in each plantation. The spiders from ten of the dead branches inside of each older plantation were collected as well. 59 different species were found and all together 970 spider specimens were collected. The results showed many different things, for example that the species on the dead branches were mainly web spiders and that many of the species on the minor trees prefer the field layer as habitat. My study was compared to three other spider studies, one from Sweden, one from the Czech Republic and one from Norway. The comparison showed differences in the collected spider species which could be explained by the various methods used in the different studies and whether the spiders in the study had been collected during early summer or throughout the whole season. The spiders collected in this study could in the future be used to detect changes in the spider fauna caused by climate change.

I ett försök att utöka kunskapsläget kring den agrarhistoriska utvecklingen i nordöstra Skånes ris- och skogsbygd har en undersökning av Näsums socken gjorts. Näsum är beläget i Bromölla kommun, norr om Ivösjön. I undersökningsområdet finns ett gravfält vid namn Gudahagen. Enligt arkeologiska studier har gravfältet använts under järnålder och övergavs troligtvis i början av medeltiden. Intill gravfältet finns två byar belägna, Näsum och Västanå. Möjligtvis har dessa byar en lång historisk kontinuitet som boplats. Del av studien har undersökningar av exempelvis historiska kartor, geologi, topografi, fornlämningar och ort- och marknamn varit. För en djupare förståelse för en av de centrala byarna i Näsum har en historisk karta över Västanå rektifierats och digitaliserats i GIS, för att sedan analyseras i kombination med exempelvis terrängskuggningar och geologiska kartor. Undersökningarna har visat att det finns likheter mellan det historiska landskapet i Näsum och motsvarande landskap i det närbelägna Stoby. Dessutom kan vissa paralleller dras till halländska kulturlandskap. Det går även att utläsa samband mellan exempelvis markanvändning, geologi och topografi. Näsums bykärnor har varit begränsade till de flacka sandjordarna och har naturliga gränser mot den tuffare terrängen i det omgivande moränlandskapet. Sannolikt har även vattnet, både åarna och Ivösjön, spelat en avgörande roll för byarnas placering, försörjning och markanvändning. Ortnamn i socknen tyder på att bygden expanderat under medeltid och kanske även under vikingatid. Sannolikt har bygden expanderat från den större sandslätten i centrala Näsum där byarna Västanå och Näsum är belägna, ut mot socknens gränser. / In an attempt to broaden the state of knowledge regarding the agrarian historical development in north east of Scania, a study of the parish of Näsum has been made. Näsum is located in Bromölla, north of Ivösjön. Located in the central study area, there is a grave field called Gudahagen. According to archaeological studies, the grave field was used during the Iron Age, and was probably abandoned in the early Middle Ages. Two villages, Näsum and Västanå, are located adjacent to the grave field. These villages might have a long historical continuity. Historical maps, geology, topography, ancient remains and land names are examples of factors that has been studied. For a deeper understanding of one of the central villages in Näsum, a historical map of Västanå has been rectified and digitized in GIS, and later analyzed in combination with, for example, terrain shadows and geological maps. The studies have shown that there are similarities between historic landscapes in Näsum and in Stoby, a parish located nearby. Some parallels can also be drawn between the historic landscapes in Näsum och in Halland. In Näsum there are also connections between land use, geology and topography. Näsum's villages have been limited to the sandy plains and have natural boundaries towards the tougher terrain in the surrounding moraine landscape. It’s also likely that the water in Näsum, both Ivösjön and the streams, has played a big part when it comes to planning of land use. Place names in the parish indicate that a medieval expansion has taken place. Perhaps the expansion started as early as in the Viking Age. The villages have probably expanded from the larger sandy plains in the center of Näsum towards the parish boundaries.

De senaste hundra årens landskapsförändringar har orsakat en minskning av betesmarker och ängar som är viktiga livsmiljöer för inhemska blommande växter och pollinerande insekter. Detta har bidragit till en kraftig tillbakagång av många av dessa arter. Vägkanterna utgör därför viktiga refuger som livs- och födosöksmiljöer. Enskilda vägar är den längsta vägkategorin i Sverige – ändå finns inga nationella riktlinjer till dess väghållare om detta. Syftet med undersökningen var att undersöka vägsamfälligheters medvetenhet kring hotet mot vilda växter och pollinatörer, samt vilka begränsningar och möjligheter som finns för dem att genomföra olika skötselåtgärder i vägkanterna. I dagsläget håller kommunen på att överlämna skötselansvaret till samtliga vägsamfälligheter. En relevant fråga blir då även hur vägsamfälligheter kommer att sköta sina vägkanter efter övertagandet. En enkätundersökning skickades ut till vägsamfälligheter i Laholms kommun. Det visade sig att de flesta ansåg att vägkanter var en viktig miljö för blommor och pollinatörer och att hoten mot dem var allvarliga. Att senarelägga vägkantslåtter sågs som den mest genomförbara av skötselåtgärderna, och den minst genomförbara uppsamling av slagen vegetation. Vanliga begränsningar för att kunna förbättra vägkanternas miljöer var att de var för smala på grund av intilliggande åkermark, brist på resurser, att åsikterna om skötseln går isär och kunskapsbrist. Information och utbildning till vägsamfälligheter om vägkanternas betydelse och råd om skötselåtgärder skulle kunna leda till ökad acceptans och förståelse när skötselansvaret framöver kommer att ligga på dem. / Due to landscape changes the last hundred years there is a lack of suitable habitats for wild flowering plants and pollinating insects, like grazed grasslands and meadows. This has contributed to a decline of many of these species, but road verges functions as important refuges for these. Private roads are the longest road-category in Sweden – yet road communities for these roads gets no national guidelines about this. The purpose of this survey is to investigate the awareness of the threats to flowering plants and pollinators in road communities and identify barriers and possibilities for them to improve road verge habitats and the feasibility of certain road verge management alterations. In this study a survey was sent out to road communities in Laholm municipality, Sweden. Laholm municipality is renouncing the management responsibilities for private road communities, and therefore a relevant question is how the road communities will manage their road verges on their own? It showed that most thought that road verges were important habitats for flowers and pollinators and that the threats against them were serious. The most feasible alteration was to cut road verges in late summer, and the least feasible was removal of hay. Commonly barriers to be able to improve road verge habitats were that road verges were to narrow due to surrounding agriculture, lack of resources, differing opinions about management and lack of knowledge. Spreading knowledge to road communities may lead to a greater acceptance and understanding to a flower and pollinator – friendly road verge management.

This project was conducted in Vientiane, Laos where wetlands, channels and rivers play an important role for the water quality maintenance. Now, large landscape changes like backfilling of wetlands and channelization is affecting the condition of the urban waters which has become extremely polluted. For that reason this survey has focused on the past and present status of Houay Mak Hiao River, who receives basically all drainage water from the city. The purpose of this project is to find out how the condition of Houay Mak Hiao River has changed over time and to describe how historical and current landscape changes have affected the river. Group interviews were conducted in seven villages along the river to find out about the past and present status. The groups consisted of 3-6 respondents in each village. To get as relevant answers as possible, elders, fishermen, farmers and the head of village in each village were participating in the interviews. Water samples were collected at nine sampling sites to determine the water quality of today. The results show that the condition of the river started to significantly decrease about ten years ago and has since then become worse and worse. Today, the water is extremely polluted which has affected the fish population and the vegetation along the river in a very negative way. The deterioration can be connected to channelization and wetland area loss in Vientiane.The level of contamination decreases closer to the outflow into Mekong River which can be due to uptake by floating plants and dilution effects.

For centuries, it has been known that nature has a positive impact on human health and well-being. Environmental goal number nine, Outdoor life for good public health, is one of the environmental goals that the Swedish government has decided on until 2020. The goal is to make the natural and cultural landscape more accessible to citizens and increase good public health. Mental illness is relatively common today at all ages, every individual can be affected. Feeling safe and having adapted accessibility in nature is a major significant factor in how the stay is experienced and how it affects the body's mental state. The right to public access we have in Sweden gives us the opportunity to, with respect, stay out in nature. The study's purpose is to develop the possibility of nature experiences in protected areas of Skåne County. Physical activity on prescription (FaR) uses nature walks in nature reserves as a method. The method of the study to get the result was using a checklist out in the feld. The study results show that there is significant development potential for FaR in protected areas of Skåne County.

Havsstrandängar av EU-kod 1330 har en utbredning från atlantkusten till Öresund. Längs med Hallands kust finns salta strandängar utspridda. Habitatet är hem för många hotade och ohotade arter och har krav på finkorniga jordarter samt topografi med låg höjd och sluttning. Genom bete eller slåtter hålls strandängarna öppna. Klimatförändringar påverkar den globala havsnivån och kommer påverka strandängarna negativt. Genom en GIS-analys går det att beräkna strandsförluster samt ta fram potentiella marker för nyetablering. Resultatet visar att stora areella försluter drabbar Hallands strandängar. 87,9% av befintliga strandängar kommer gå förlorade vid en havsnivåhöjning på 1m. Resultatet visar också att det finns möjligheter för nyetablering av salta strandängar. Arealen för potentiell nyetablering är större än den strandängsareal som finns idag vilket ses som ett positivt resultat. GIS-analysen ger en indikation om vad som kommer att ske med Hallands salta strandängar men för att nya marker ska kunna fungera som strandängar måste aktiva åtgärder vidtas. Både omföring av befintliga markslag och åtgärdsprogram som kan underlätta för strandängarna att återetablera sig vid eventuella havsnivåhöjningar. / Coastal meadows of the EU-code 1330 have a range reaching from the Atlantic coast to the Öresund including all along the coastline of Halland. The habitat is home to many species, including many that are threatened and have requirements for fine-grained soils with low height and slope. Grazing and haymaking keep these species rich meadows open. Climate change, however, affects global sea level and is projected to negatively affect on the salt meadows. Through a GIS analysis, meadow losses due to sea level rise are calculated. The result shows large losses of meadows in Halland, a full 87.9% of the existing meadows are projected to be lost in a sea level rise of 1m. In addition to these concerns, the result also shows that there are opportunities for establishment of new salt meadows. In fact, the area for potential new meadows is greater than what’s available today, which is considered as a positive result. In conclusion, GIS analysis provides an indication of what may happen with salt meadows in Halland due to climate change, losses and potential compensation. However, if new areas are to serve as meadows, active measures must be taken. Necessary actions include both change of existing land types and effort that can help the meadows to re-establish themselves in the event of sea level rises.

I Sverige började processen med att skydda natur redan 1909 och arbetet har fortsatt fram till idag. Även om naturskyddet ska gynna oss alla, är arbetet med det sällan problemfritt. Mitt intresse för dessa problem, hur de kan förstås och hanteras på ett konstruktivt sätt, är utgångspunkten för denna kandidatuppsats. Studien ämnar undersöka hur information och kommunikation har påverkat de närboendes upplevelse till Sand Life, i samband med utökandet och restaureringen av naturreservatet Haväng och Vitemölla strandbackar. I fallstudien undersöks delvis också den konflikt som uppstod i processen. Undersökningen möjliggjordes i tre steg: intervjuer med länsstyrelsen och Sand Lifes medarbetare; enkätundersökning och djupintervjuer med ett antal närboende i Vitemölla. Resultatet tyder på att de närboende som grupp, initialt var negativt inställda till Sand Life. Inställningen tycks bottna i att man upplevt länsstyrelsen och Sand Lifes ursprungliga planer som alltför omfattande och inte tillräckligt förankrade, utifrån ett lokalt perspektiv. Det framkom också att informationen om projektet hade varit bristfällig, vilket möjligen kan kopplas till den inställning man initialt hade. Idag pekar resultaten på att de närboende som grupp är neutrala till försiktigt positiva i sin upplevelse av Sand Life. I huvudsak verkar detta bero på att åtgärderna i naturreservatet blev tilltalande; möjligen kan inställningen också kopplas till att länsstyrelsen och Sand Life tog hänsyn och reviderade skötselplanen samt visade större öppenhet mot de närboende. Eventuellt kan proaktiv information, tydliga avsikter och viljan att utveckla olika planer och projekt i en kontinuerlig dialog med lokalbefolkningen begränsa naturskydd- och förvaltningskonflikters omfattning. / Although nature conservation is supposed to benefit all of us, the work is rarely trouble-free. My concern for these problems is the starting point for this candidacy. The study intends to investigate how information and communication has influenced the residents' attitude to Sand Life, in connection with the development of Haväng and Vitemölla nature reserve. The case study also examines the conflict that arose in the process. The investigation was made possible in three steps: interviews with the county administrative board and Sand Life staff members; questionnaire and interviews with residents around Vitemölla. The result indicates that the residents as a group initially were negative in their attitude to Sand Life. The attitude seemed to be caused by the experience that the county administrative board and Sand Lifes' original plans for the nature reserve was too extensive and not sufficiently anchored, from a local perspective. It was also found that the information about the project had been inadequate, which could possibly be linked to the initial attitude. Today the results indicate that the residents as a group are neutral to cautiously positive in their attitude to Sand Life. Possibly due to the fact that the measures taken in the nature reserve became appealing; the attitude can perhaps also be linked to the authorities revising the care plan and showing greater openness towards the residents. Proactive information, clear intentions and the willingness to develop different plans and projects in a continuous dialogue with locals, can possibly limit the extent of conflicts.

Covid-19-viruset upptäcktes i Kina i slutet av 2019. Viruset spred sig snabbt och i mars 2020 klassades Covid-19 som en pandemi. Media har sedan dess rapporterat dagligen om utvecklingen av pandemin. Ett ämne som det även rapporterats om är det ökade naturintresset under pandemin. Flertalet naturområden har vittnat om ökat besöksantal, nedskräpning och slitage på naturen. Tidigare studier visar att slitage på naturen främst beror på bristande kunskap om allemansrätten. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns samband mellan pandemin och det ökade naturintresset. För att undersöka detta spreds en digital enkätundersökning riktad till myndiga invånare i Kristianstad kommun. Enkäten innehöll frågor om invånarnas naturvanor både innan och under pandemin. Ett statistiskt test av resultatet bekräftade att myndiga invånare i Kristianstad kommun är ute oftare i naturen under pandemin än innan. Trettio procent av deltagarna svarade att deras naturvanor har förändrats under pandemin och flertalet menar att deras förändrade naturvanor lett till mer tid i naturen. Den vanligaste aktiviteten är promenad och den populäraste platsen för besök i naturen är sitt omedelbara närområde. För att undvika bestående skada på naturen av de förändrade naturvanorna kan ökad kunskap om allemansrätten vara en del av lösningen. / The Covid-19 virus was discovered in China in late 2019. The virus spread rapidly, and in March 2020, Covid-19 was classified as a pandemic. The media has since reported daily on the development of pandemic. One topic that also has been reported about is the increased interest in nature during the pandemic. Many nature areas have witnessed increased visitor numbers, littering, and wear on nature. Previous studies show that wear on nature is mainly due to a lack of knowledge about allemansrätten (the right of public access). The thesis aims to investigate whether there is a connection between the pandemic and the increased interest in nature.  A digital survey was distributed to adult residents in Kristianstad municipality to investigate this potential relationship. The survey included questions about the inhabitants' nature habits both before and during the pandemic. A statistical test of the result confirmed that adult residents of Kristianstad county are out in nature more often during the pandemic than before. Thirty percent of the participants answered that their nature habits have changed during the pandemic, and the majority believe that their changed nature habits have led to more time in nature. The most common activity is walking, and the most popular place to visit nature is its immediate local area. To avoid permanent damage to nature from the changed nature habits, increased knowledge of allemansrätten can be a part of the solution.