För att styra det svenska samhället mot en hållbar utveckling är det framförallt viktigt att samhällets större aktörer tar ansvar för sina verksamheter och försöker minimera sin belastning på miljön. Landstingen i Sverige tillhör en av landets största arbetsgivare och står för en stor del av dessa påfrestningar, då de berör många områden inom miljön. Miljöledningssystemet ISO 14001 är ett hjälpverktyg som på senare år har anpassats för landstingens verksamheter för att förbättra deras miljöarbete och miljöprestanda. Vad som anses som ett måste för att få ett miljöledningssystem att fungera väl i en organisation är den interna miljökommunikationen. Det har däremot visat sig att det inte är helt lätt i större organisationer att skapa en bra intern miljökommunikation och det inverkar i sin tur på hur miljöarbetet utvecklar sig. Studien har granskat den interna miljökommunikationen inom två olika landsting, Västernorrland och Jämtland, och tittat på vilka skillnader som kan identifieras mellan deras miljökommunikation. Studien undersökte även sambandet mellan miljökommunikation och miljöprestanda samt politikernas inverkan på dessa. Det som framkom var att den interna miljökommunikationen har en stor betydelse för landstingens miljöprestanda samt att den har en avgörande roll för hur miljöarbetet fungerar. De främsta skillnaderna som identifierades mellan landstingen var att det fanns betydligt mer resurser gällande miljöarbetet och miljöansvaret inom Västernorrlands landsting, samt att de har tillgång till en miljöinformatör. När det gäller miljöutbildningar använder landstinget i Västernorrland sig av ett filmpaket med tillhörande övningsuppgifter, medan Jämtlands landsting utbildar sina anställda via powerpoint-presentationer och textmaterial. Det kan konstateras att mängden personer har en stor inverkan på hur miljöarbetet fortskrider. Inom Västernorrlands landsting kan de förmedla information, hålla i utbildningar och vara ute på fält i den utsträckning som behövs pga. av deras resursbas. De kan också vara ett bättre stöd och lättare kunna erbjuda hjälp ute i organisationen, vilket i sin tur har medverkat till att miljöengagemanget bland anställda har ökat. Vidare kan det konstateras att ett ökat engagemang leder till ett bättre miljöarbete och därmed en bättre miljöprestanda. I Jämtland innebär resursbristen en motsatt effekt för landstinget och därför utvecklas inte deras miljöarbete i den takt som önskas. Det kan därmed ses ett klart samband mellan miljökommunikationen och miljöprestandan inom landstingen.

Denna uppsats behandlar ämnesområdet kommunal miljökommunikation utifrån ett mottagarperspektiv. Det är uttalanden från invånare i Höganäs kommun angående miljöenhetens miljökommunikation som analyseras i relation till teori i uppsatsen. Uppsatsens syfte är att belysa hur kommuner kan kommunicera miljöinformation gentemot sina invånare för att nå en riktning mot hållbar utveckling. En kvalitativ metod har legat till grund för arbetets genomförande genom användandet av fokusgrupper. För effektiv miljökommunikation måste individens olika egenskaper beaktas. Attitydens olika komponenter inför olika miljövänliga handlingar måste identifieras och tas hänsyn till. Samtidigt måste kommunikationen inge ett förtroende hos mottagaren, för sändaren, budskapet och kanalerna. / This paper studies the field of municipal environmental communication on the basis of a receiver perspective. I have studied statements made by inhabitants in Höganäs municipality concerning the environmental communication made by the municipality. The purpose of this study is to shed a light on how municipalities can communicate environmental information towards its inhabitants to reach a direction towards a sustainable development. A qualitative method, focus groups, has been used to complete this paper. To make the environmental communications effective the individual characteristics that every person posses must be taking into consideration by the municipality. The different components of the concept of attitude towards different environmental friendly activities must be identified and taken under consideration. Simultaneous the transmitter, the message and the used channels in the communication process must infuse a trust within the receiver.

<p>På senare tid har allt fler företag börjat informera om den miljöpåverkan som deras verksamhet åstadkommer. Denna information riktas till en mängd olika intressenter, allt från företagets anställda till olika organisationer som övervakar företag och deras miljöprestanda. Informationen sammanställs i skriftliga rapporter som kallas miljöredovisningar. De kan förekomma på olika sätt, genom att de är obligatoriska som t.ex. rapporter till myndigheter eller frivilliga i form av separata miljöredovisningar. Beroende på behov och resurser väljer företagen olika redovisningssätt att presentera den information som ska förmedla en bild om företagen. Eftersom kraven på information har ökat har redovisningarnas utformning och innehållet i dessa förfinats. Förändringar har skett genom att nya aspekter har tagits in i redovisningen. Detta har lett till att miljöredovisningar börjat kallas för hållbarhetsredovisningar eftersom dessa behandlar tre aspekter tillsammans, som är miljö, sociala förhållanden och ekonomi, vilka är grunden för hållbarhetsutvecklingen.</p><p>I denna uppsats har EMAS-redovisningar och separata miljöredovisningar som framställs efter GRI:s riktlinjer studerats. Skillnaden mellan dessa två slags redovisningar är att GRI redovisningar är hållbarhetsredovisningar och därmed innehåller information om fler aspekter än EMAS redovisningar. GRI redovisningar är däremot frivilliga, medan EMASredovisningar är obligatoriska för företag som certifierar sig enligt EMAS.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka hur informationen ser ut och är presenterad i redovisningar som sammanställs efter dessa två redovisningskriterier. Ett delsyfte i uppsatsen är att undersöka vilka drivkrafterna är som står bakom initiativen för redovisningar, men även i vilka syften dessa redovisningar används. Som studieobjekt har företag valts ut som tillhör för pappersvaruframställningsbranschen.</p><p>Min studie visar att redovisningar erbjuder relevant information till sina läsare, genom att dessa tar upp de mest betydelsefulla miljöaspekterna och berättar hur stor är dess påverkan på naturen genom att informationen presenteras i siffror och ord. Däremot finns det vissa brister i informationen eftersom den inte är tillräckligt detaljerad för att läsaren ska kunna få full förståelse om den miljöpåverkan och andra aspekter som behandlas i redovisningen. Faktauppgifter är inte heller tillräckligt konkreta för att få en fullständig bild om de berörda områdena. Resultaten visar också att redovisningar mest används i informativt syfte. De används inte så mycket i andra syften såsom utbildning och som beslutsunderlag. Däremot fungerar redovisningarna som ett medel för företagsledningen att upprätthålla de önskvärda relationerna med företagens olika intressenter, som t.ex. kunder, ägare, miljöorganisationer osv. Drivkrafter för redovisningen visar sig komma både utifrån företagen, efter att kraven på miljöinformation har ökat, och inifrån företagen eftersom behoven av att redovisa öppet om åstadkomna miljöresultat hade ökat.</p><p>Oavsett vilken funktion dessa redovisningar har tycks de vara en nödvändig faktor för dagens företag.</p> / <p>Lately, more companies are informing the public about environmental impact caused by their activities. This kind of information is aimed at different stakeholders, who can be employees and different organisations who are supervising the company’s environmental performance. The information can be compiled into a written report which is called a disclosure. Disclosures can take on in different shapes, for example in the form of required reports from the authorities or voluntary environmental disclosures. Depending on available resources and needs, companies choose appropriate kinds of disclosures to introduce themselves. Since the requirements put upon the information are increasing, disclosures and their contents have been changed. These changes have occurred by taking into account new aspect’s such as social and financial. These kinds of disclosures are sustainability disclosures, because they are treating three aspects together, environmental, social and financial, which are the base for the sustainable development.</p><p>In this essay two kinds of disclosures has been studied, disclosures from EMAS and GRI systems. The difference between these forms of disclosures is that GRI disclosures are voluntary sustainability disclosures, and that’s why they include more aspects than EMAS. Meanwhile EMAS disclosures are required reports for the companies who have been certified by EMAS.</p><p>The aim of this study is to examine in which way the information is presented in disclosures which are compiled after EMAS or GRI guidelines. The partaim is to find out which the driving forces are behind these disclosures and in which purpose disclosures are used.</p><p>The study objects for this essay are enterprises from sector for forest and paper products.</p><p>This study has showed that disclosures offer relevant information for the readers, because these are include the most significance environmental aspects and tell us how large their impact on nature is by presenting the information in words and data. However there is a certain lack of information since the information is not detailed enough for the readers to get a complete understanding about the environmental impact and others aspects that are taken in the disclosure. Facts are not concrete enough to be able to offer full depiction of the mentioned aspects. The results show that disclosures are used mostly for informative purposes. They are not used much for education or decision making. On the other hand disclosures serve as tool for managers to maintain desirable relations with stakeholders of the companies, such as customers, owners, environmental organisations and so on. Driving forces for the disclosures are coming both from the external and internal directions, while the requirements on the information have increased and the needs to inform about environmental achievements have increased as well.</p><p>Regardless which function these disclosures have they seem to be a necessary factor for modern companies to take into account.</p>

På senare tid har allt fler företag börjat informera om den miljöpåverkan som deras verksamhet åstadkommer. Denna information riktas till en mängd olika intressenter, allt från företagets anställda till olika organisationer som övervakar företag och deras miljöprestanda. Informationen sammanställs i skriftliga rapporter som kallas miljöredovisningar. De kan förekomma på olika sätt, genom att de är obligatoriska som t.ex. rapporter till myndigheter eller frivilliga i form av separata miljöredovisningar. Beroende på behov och resurser väljer företagen olika redovisningssätt att presentera den information som ska förmedla en bild om företagen. Eftersom kraven på information har ökat har redovisningarnas utformning och innehållet i dessa förfinats. Förändringar har skett genom att nya aspekter har tagits in i redovisningen. Detta har lett till att miljöredovisningar börjat kallas för hållbarhetsredovisningar eftersom dessa behandlar tre aspekter tillsammans, som är miljö, sociala förhållanden och ekonomi, vilka är grunden för hållbarhetsutvecklingen. I denna uppsats har EMAS-redovisningar och separata miljöredovisningar som framställs efter GRI:s riktlinjer studerats. Skillnaden mellan dessa två slags redovisningar är att GRI redovisningar är hållbarhetsredovisningar och därmed innehåller information om fler aspekter än EMAS redovisningar. GRI redovisningar är däremot frivilliga, medan EMASredovisningar är obligatoriska för företag som certifierar sig enligt EMAS. Syftet med denna studie är att undersöka hur informationen ser ut och är presenterad i redovisningar som sammanställs efter dessa två redovisningskriterier. Ett delsyfte i uppsatsen är att undersöka vilka drivkrafterna är som står bakom initiativen för redovisningar, men även i vilka syften dessa redovisningar används. Som studieobjekt har företag valts ut som tillhör för pappersvaruframställningsbranschen. Min studie visar att redovisningar erbjuder relevant information till sina läsare, genom att dessa tar upp de mest betydelsefulla miljöaspekterna och berättar hur stor är dess påverkan på naturen genom att informationen presenteras i siffror och ord. Däremot finns det vissa brister i informationen eftersom den inte är tillräckligt detaljerad för att läsaren ska kunna få full förståelse om den miljöpåverkan och andra aspekter som behandlas i redovisningen. Faktauppgifter är inte heller tillräckligt konkreta för att få en fullständig bild om de berörda områdena. Resultaten visar också att redovisningar mest används i informativt syfte. De används inte så mycket i andra syften såsom utbildning och som beslutsunderlag. Däremot fungerar redovisningarna som ett medel för företagsledningen att upprätthålla de önskvärda relationerna med företagens olika intressenter, som t.ex. kunder, ägare, miljöorganisationer osv. Drivkrafter för redovisningen visar sig komma både utifrån företagen, efter att kraven på miljöinformation har ökat, och inifrån företagen eftersom behoven av att redovisa öppet om åstadkomna miljöresultat hade ökat. Oavsett vilken funktion dessa redovisningar har tycks de vara en nödvändig faktor för dagens företag. / Lately, more companies are informing the public about environmental impact caused by their activities. This kind of information is aimed at different stakeholders, who can be employees and different organisations who are supervising the company’s environmental performance. The information can be compiled into a written report which is called a disclosure. Disclosures can take on in different shapes, for example in the form of required reports from the authorities or voluntary environmental disclosures. Depending on available resources and needs, companies choose appropriate kinds of disclosures to introduce themselves. Since the requirements put upon the information are increasing, disclosures and their contents have been changed. These changes have occurred by taking into account new aspect’s such as social and financial. These kinds of disclosures are sustainability disclosures, because they are treating three aspects together, environmental, social and financial, which are the base for the sustainable development. In this essay two kinds of disclosures has been studied, disclosures from EMAS and GRI systems. The difference between these forms of disclosures is that GRI disclosures are voluntary sustainability disclosures, and that’s why they include more aspects than EMAS. Meanwhile EMAS disclosures are required reports for the companies who have been certified by EMAS. The aim of this study is to examine in which way the information is presented in disclosures which are compiled after EMAS or GRI guidelines. The partaim is to find out which the driving forces are behind these disclosures and in which purpose disclosures are used. The study objects for this essay are enterprises from sector for forest and paper products. This study has showed that disclosures offer relevant information for the readers, because these are include the most significance environmental aspects and tell us how large their impact on nature is by presenting the information in words and data. However there is a certain lack of information since the information is not detailed enough for the readers to get a complete understanding about the environmental impact and others aspects that are taken in the disclosure. Facts are not concrete enough to be able to offer full depiction of the mentioned aspects. The results show that disclosures are used mostly for informative purposes. They are not used much for education or decision making. On the other hand disclosures serve as tool for managers to maintain desirable relations with stakeholders of the companies, such as customers, owners, environmental organisations and so on. Driving forces for the disclosures are coming both from the external and internal directions, while the requirements on the information have increased and the needs to inform about environmental achievements have increased as well. Regardless which function these disclosures have they seem to be a necessary factor for modern companies to take into account.

No description available.

No description available.

I takt med den ökade uppmärksamheten för miljöfrågor under det senaste årtiondet får organisationer högre krav från intressenter om att bli mer miljömedvetna. För att sedan organisationer ska kunna uppnå de miljömål som sätt upp är det nödvändigt att ha en välfungerande intern miljökommunikation. Den miljökommunikation som sker internt inom en organisation grundar sig i dess val av miljömål och miljöstrategi och i miljökommunikationsprocessen kan det uppstå både hinder och möjligheter. I denna studie används SMHI som verklighetsexempel där upplevelser och erfarenheter från intervjupersoner kopplas an till tidigare forskning. Syftet med denna uppsats är således att undersöka vilka faktorer det finns som kan påverka intern miljökommunikation. SMHI står, precis som andra organisationer, inför utmaningen att på bästa sätt kommunicera miljöfrågor internt. Cheferna belyser att hur man kommunicerar miljöfrågor är en pedagogisk utmaning som de ständigt står inför. Enligt informanterna är de viktigaste aspekterna för en välfungerande miljökommunikation att det förs en dialog och att det sker ett samarbete mellan nivåerna samt de olika avdelningarna. Engagemang från alla parter inom organisationen till att vilja arbeta med och kommunicera miljöfrågor var en mycket viktig aspekt som lyftes fram av informanterna själva. Informanterna menar även att valet av kommunikationskanal har en stor påverkan på hur miljöfrågorna kommuniceras och även hur väl de mottas. De hinder som identifieras är att det tidvis blir för mycket envägskommunikation. Dock med tanke på att SMHI är en miljömyndighet med generellt miljöintresserade medarbetare, som ständigt strävar efter förbättring, finns det goda möjligheter till en välfungerande intern miljökommunikation.

Vid sidan av begrepp som miljövänlig, grön och hållbar har ett nytt ord dykt upp i miljödiskursen - klimatsmart.Klimatsmart, eller enbart smart i olika miljörelaterade sammansättningar, används flitigt av gemene man, i media, i debattartiklar och reklamkampanjer. Vad innebär då klimatsmart?Denna uppsats syftar till att i en diskursanalytisk kontext undersöka begreppet klimatsmart, dels ur ett politiskt perspektiv samt i den svenske medborgarens vardag. Medborgaren och dennes vardagliga val är onekligen en stor del av miljö- och klimatfrågan idag. Den svenska miljö- och klimatpolitiken kräver ofta medborgares aktiva deltagande. Allt pekar på att den stora källan till dagens miljöproblem och klimatförändringar ligger i de miljontals val människor gör varje dag, och att det därför krävs att varje enskild människa tar ansvar för sina val och dess konsekvenser, för att vi ska kunna se en förändring. Samtidigt som en stor del av detta ansvar har lagts på den enskilde medborgaren, har politiken fortfarande huvudansvaret, det är politikens ansvar att förse medborgare med de medel som krävs för att möjliggöra och underlätta dessa val.Ett slående inslag i miljö- och klimatpolitiken är den kontrast som finns mellan hur allmänheten ser frågan i allmänna och enkla termer, medan hos beslutsfattare och politiker är frågan mycket mer teknisk och detaljerad. Politiken kan bli legitim och effektiv först när den lyssnar på medborgaren. I studien har e-postserveys med medborgare boende i Karlskoga samt intervjuer med regionala politiker verksamma i Karlskoga kommun eller Örebro län genomförts. Denna empiriska data har analyserats med hjälp av diskurs både som teori och metod samt framing-teorin. Även politiska styrdokument på nationell och internationell nivå har använts som underlag. Studien visar att för medborgaren innebär klimatsmart att i vardagen göra val som i första hand är bra för miljö och klimat, men som även har någon personlig nytta, utifrån varje individs egna förutsättningar, värderingar och intresse.I politiken har klimatsmart en plats i den talade politiska retoriken och då framförallt i regionpolitiken. Ju närmre den enskilde medborgaren politiken rör sig, desto men relevant blir begreppet klimatsmart. Med detta blir det också relevant för politiker att kunna nyttja begreppet till sin och politikens fördel, för att den medborgarinriktade miljö- och klimatpolitiken skall lyckas.

<p>Kraven på extern miljökommunikation enligt standarden ISO 14001 är få och vaga. Eftersom företagen själva väljer hur den största delen av den externa miljökommunikationen ska gå till är det intressant att se hur den då fungerar i praktiken. Syftet med den här studien är att undersöka vad den externa kommunikationen kan innebära i praktiken. Med hjälp av den kvalitativa intervjuformen har empiri samlats in från företagen; SAAB i Linköping, SIEMENS Industrial Turbomachinery, LFV, ALSTOM power Sweden AB. Genom en kvalitativ analysmetod har materialet från intervjuerna bearbetats.</p><p>Vår studie visar att det finns flera drivkrafter som ligger bakom företagens miljökommunikation, dels är det krav önskemål från omvärlden och dels imageskapande. Studien visar att företagen ser den externa kommunikationen som en självklarhet. Företagen kommunicerar externt genom miljömål och miljöaspekter, kombinerat med aktiviteter. För att nå ut till sin omvärld använder sig företagen mest av traditionella verktyg eller metoder, som broschyrer, hemsidor, kundmöten, årsredovisning och annonser. Valet av verktyg beror på de resurser företaget har i form av personal, tid och ekonomi. Det som kommuniceras anpassas och görs mer konkret för att göra informationen lättförståelig. Medarbetarnas roll för den externa kommunikationen visar sig vara viktig för företagen, då det är genom dessa en mer spontan eller informell kommunikation sker ut mot företagets omvärld. Den största effekten företagen har upplevt av att kommunicera externt är positiv feedback, dock visar studien att effekterna sällan mäts eller utvärderas. Att miljökommunikationen inte skiljer sig från den övriga externa kommunikationen i företagen är något som påvisas i studien. Därmed skulle de vaga kraven i standarden kunna ses som obetydliga vad gäller den befintliga externa miljökommunikationen, i praktiken.</p>

<p>Miljöledningssystem är ett verktyg och hjälpmedel som kan användas för att strukturera och systematisera företags eller andra organisationers miljöarbete. Denna uppsats syftar till att utvärdera utvecklingen av miljöledningssystem i Lidköpings kommun för att kunna identifiera styrkor respektive brister i utvecklingsprocessen. Det som undersökts är dels hur miljöledningssystemet utveckltas men också hur anställda generellt upplevt arbetet samt hur engagemanget och kommunikationen i arbetet med miljöledningssystemet varit under processens gång. Utvärderingen har skett genom en utvärderande fallstudiemetodik bestående av intervjuer, dokumentstsudier samt öppna observationer. Resultatet visar att Lidköpings kommun under hela processen haft en stark vilja till att ha ett miljöledningssystem. De har haft en vision för arbetet med däremot har strategin för hur visionen ska genomföras varit otydlig och riktlinjerna för arbetet har ändrats under processens gång. I arbetet med miljöledningssystemet i kommunen har det varit resursbrist på såväl förvaltningsnivå som övergripande nivå. I början av processen saknade arbetet med miljöledningssystem också ledningens aktiva stöd och vid ett flertal tillfällen har kommunen tagit ut segern i förskott. Kunskapen om vad ett arbete med miljöledningssystem innebär för en kommun har vuxit fram under processens gång och anställda i kommunen har genom detta skaffat sig mognad och erfarenhet i miljöledningssystemsarbete. Genom att prova olika tillvägagångssätt så verkar kommunen nu hittat ett sätt och en struktur för arbetet som fungerar bra i Lidköpings kommun. Arbetet med miljöledningssystemet har lett till en ökad miljömedvetenhet hos de anställda och gjort att fler anställda är engagerade och deltar i kommunens miljöarbete. Kommunikationen i arbetet med miljöledningssystemet har ökat och blivit mer strukturerad under processens gång.</p>