På senare tid har allt fler företag börjat informera om den miljöpåverkan som deras verksamhet åstadkommer. Denna information riktas till en mängd olika intressenter, allt från företagets anställda till olika organisationer som övervakar företag och deras miljöprestanda. Informationen sammanställs i skriftliga rapporter som kallas miljöredovisningar. De kan förekomma på olika sätt, genom att de är obligatoriska som t.ex. rapporter till myndigheter eller frivilliga i form av separata miljöredovisningar. Beroende på behov och resurser väljer företagen olika redovisningssätt att presentera den information som ska förmedla en bild om företagen. Eftersom kraven på information har ökat har redovisningarnas utformning och innehållet i dessa förfinats. Förändringar har skett genom att nya aspekter har tagits in i redovisningen. Detta har lett till att miljöredovisningar börjat kallas för hållbarhetsredovisningar eftersom dessa behandlar tre aspekter tillsammans, som är miljö, sociala förhållanden och ekonomi, vilka är grunden för hållbarhetsutvecklingen. I denna uppsats har EMAS-redovisningar och separata miljöredovisningar som framställs efter GRI:s riktlinjer studerats. Skillnaden mellan dessa två slags redovisningar är att GRI redovisningar är hållbarhetsredovisningar och därmed innehåller information om fler aspekter än EMAS redovisningar. GRI redovisningar är däremot frivilliga, medan EMASredovisningar är obligatoriska för företag som certifierar sig enligt EMAS. Syftet med denna studie är att undersöka hur informationen ser ut och är presenterad i redovisningar som sammanställs efter dessa två redovisningskriterier. Ett delsyfte i uppsatsen är att undersöka vilka drivkrafterna är som står bakom initiativen för redovisningar, men även i vilka syften dessa redovisningar används. Som studieobjekt har företag valts ut som tillhör för pappersvaruframställningsbranschen. Min studie visar att redovisningar erbjuder relevant information till sina läsare, genom att dessa tar upp de mest betydelsefulla miljöaspekterna och berättar hur stor är dess påverkan på naturen genom att informationen presenteras i siffror och ord. Däremot finns det vissa brister i informationen eftersom den inte är tillräckligt detaljerad för att läsaren ska kunna få full förståelse om den miljöpåverkan och andra aspekter som behandlas i redovisningen. Faktauppgifter är inte heller tillräckligt konkreta för att få en fullständig bild om de berörda områdena. Resultaten visar också att redovisningar mest används i informativt syfte. De används inte så mycket i andra syften såsom utbildning och som beslutsunderlag. Däremot fungerar redovisningarna som ett medel för företagsledningen att upprätthålla de önskvärda relationerna med företagens olika intressenter, som t.ex. kunder, ägare, miljöorganisationer osv. Drivkrafter för redovisningen visar sig komma både utifrån företagen, efter att kraven på miljöinformation har ökat, och inifrån företagen eftersom behoven av att redovisa öppet om åstadkomna miljöresultat hade ökat. Oavsett vilken funktion dessa redovisningar har tycks de vara en nödvändig faktor för dagens företag. / Lately, more companies are informing the public about environmental impact caused by their activities. This kind of information is aimed at different stakeholders, who can be employees and different organisations who are supervising the company’s environmental performance. The information can be compiled into a written report which is called a disclosure. Disclosures can take on in different shapes, for example in the form of required reports from the authorities or voluntary environmental disclosures. Depending on available resources and needs, companies choose appropriate kinds of disclosures to introduce themselves. Since the requirements put upon the information are increasing, disclosures and their contents have been changed. These changes have occurred by taking into account new aspect’s such as social and financial. These kinds of disclosures are sustainability disclosures, because they are treating three aspects together, environmental, social and financial, which are the base for the sustainable development. In this essay two kinds of disclosures has been studied, disclosures from EMAS and GRI systems. The difference between these forms of disclosures is that GRI disclosures are voluntary sustainability disclosures, and that’s why they include more aspects than EMAS. Meanwhile EMAS disclosures are required reports for the companies who have been certified by EMAS. The aim of this study is to examine in which way the information is presented in disclosures which are compiled after EMAS or GRI guidelines. The partaim is to find out which the driving forces are behind these disclosures and in which purpose disclosures are used. The study objects for this essay are enterprises from sector for forest and paper products. This study has showed that disclosures offer relevant information for the readers, because these are include the most significance environmental aspects and tell us how large their impact on nature is by presenting the information in words and data. However there is a certain lack of information since the information is not detailed enough for the readers to get a complete understanding about the environmental impact and others aspects that are taken in the disclosure. Facts are not concrete enough to be able to offer full depiction of the mentioned aspects. The results show that disclosures are used mostly for informative purposes. They are not used much for education or decision making. On the other hand disclosures serve as tool for managers to maintain desirable relations with stakeholders of the companies, such as customers, owners, environmental organisations and so on. Driving forces for the disclosures are coming both from the external and internal directions, while the requirements on the information have increased and the needs to inform about environmental achievements have increased as well. Regardless which function these disclosures have they seem to be a necessary factor for modern companies to take into account.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-65 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Durakovic, Valina |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Institutionen för ekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds