<p>Denna uppsats behandlar företagens miljöredovisning och finansanalytikernas användning av denna. Bakgrunden till denna studie grundar sig i avsaknaden av studier som behandlar ämnet närmare. Vad gäller företagens redovisning av miljöinformation finns det tidigare studier som undersöker vilka företag som tenderar att presentera miljöinformation, vilken miljöinformation som presenteras samt varför. I fråga om finansanalytikernas användning av denna information finns det studier som undersöker företeelsen samt vilken betydelse miljöinformationen har vid värdering av företagen. De tidigare studierna har endast berört företagens rapporter samt finansanalytikernas rapporter var för sig, men undersökningar om hur den presenterade miljöinformationen används av finansanalytikerna saknas. Mot bakgrund av detta fann vi det intressant och välbehövligt att utforska området och följande problemformulering utformades:</p><p>Hur ser förhållandet ut mellan företagens presenterade miljöinformation och finansanalytikers rapporter?</p><p>Studiens syfte har varit att skapa förståelse för vilken av företagens presenterade miljöinformation som finansanalytikerna använder sig av vid värdering av företag, samt att redogöra för hur denna information används.</p><p>Utifrån syftet att skapa förståelse för vilken av företagens presenterade miljöinformation som finansanalytiker använder sig av samt att redogöra för i vilket sammanhang informationen används har medfört att vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi. I egenskap av vår önskan att skapa förståelse har vi i denna studie utgått från en hermeneutisk kunskapssyn, där vi har valt att belysa studiens problem ur ett investerarperspektiv.</p><p>Vi har i studien inslag av både det deduktiva och induktiva angreppssättet, där det deduktiva angreppssättet tar sig i uttryck genom att vi utgår från tidigare studier då vi formulerade de teman vi avsåg att undersöka. Det induktiva angreppssättet genom att det tidigare saknas studier som behandlar ämnet och därmed har vi med vår studie bidragit till forskningsområdet.</p><p>Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativ innehållsanalys där årsredovisningar och miljöredovisningar av fyra olika europeiska internationella företag granskats, samt totalt tolv analytikerrapporter på dessa företag. Våra slutsatser är att av företagens presenterade miljöinformation, var det framförallt miljöinformation gällande företagets produkter samt lagar och regleringar som analytikerna använder. Emellertid använder analytikerna även miljöinformation vilken berör företagets miljöarbete och vision, miljöinformation om företagets produktionsprocess samt finansiell miljöinformation såsom framtida miljökostnader, men i mindre utsträckning. Miljöinformationen som används av analytikerna har framförallt använts i syfte att visa på den framtida utvecklingen hos företaget, men har även i enstaka fall presenterats i syfte att endast informera.</p>

<p>På senare tid har allt fler företag börjat informera om den miljöpåverkan som deras verksamhet åstadkommer. Denna information riktas till en mängd olika intressenter, allt från företagets anställda till olika organisationer som övervakar företag och deras miljöprestanda. Informationen sammanställs i skriftliga rapporter som kallas miljöredovisningar. De kan förekomma på olika sätt, genom att de är obligatoriska som t.ex. rapporter till myndigheter eller frivilliga i form av separata miljöredovisningar. Beroende på behov och resurser väljer företagen olika redovisningssätt att presentera den information som ska förmedla en bild om företagen. Eftersom kraven på information har ökat har redovisningarnas utformning och innehållet i dessa förfinats. Förändringar har skett genom att nya aspekter har tagits in i redovisningen. Detta har lett till att miljöredovisningar börjat kallas för hållbarhetsredovisningar eftersom dessa behandlar tre aspekter tillsammans, som är miljö, sociala förhållanden och ekonomi, vilka är grunden för hållbarhetsutvecklingen.</p><p>I denna uppsats har EMAS-redovisningar och separata miljöredovisningar som framställs efter GRI:s riktlinjer studerats. Skillnaden mellan dessa två slags redovisningar är att GRI redovisningar är hållbarhetsredovisningar och därmed innehåller information om fler aspekter än EMAS redovisningar. GRI redovisningar är däremot frivilliga, medan EMASredovisningar är obligatoriska för företag som certifierar sig enligt EMAS.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka hur informationen ser ut och är presenterad i redovisningar som sammanställs efter dessa två redovisningskriterier. Ett delsyfte i uppsatsen är att undersöka vilka drivkrafterna är som står bakom initiativen för redovisningar, men även i vilka syften dessa redovisningar används. Som studieobjekt har företag valts ut som tillhör för pappersvaruframställningsbranschen.</p><p>Min studie visar att redovisningar erbjuder relevant information till sina läsare, genom att dessa tar upp de mest betydelsefulla miljöaspekterna och berättar hur stor är dess påverkan på naturen genom att informationen presenteras i siffror och ord. Däremot finns det vissa brister i informationen eftersom den inte är tillräckligt detaljerad för att läsaren ska kunna få full förståelse om den miljöpåverkan och andra aspekter som behandlas i redovisningen. Faktauppgifter är inte heller tillräckligt konkreta för att få en fullständig bild om de berörda områdena. Resultaten visar också att redovisningar mest används i informativt syfte. De används inte så mycket i andra syften såsom utbildning och som beslutsunderlag. Däremot fungerar redovisningarna som ett medel för företagsledningen att upprätthålla de önskvärda relationerna med företagens olika intressenter, som t.ex. kunder, ägare, miljöorganisationer osv. Drivkrafter för redovisningen visar sig komma både utifrån företagen, efter att kraven på miljöinformation har ökat, och inifrån företagen eftersom behoven av att redovisa öppet om åstadkomna miljöresultat hade ökat.</p><p>Oavsett vilken funktion dessa redovisningar har tycks de vara en nödvändig faktor för dagens företag.</p> / <p>Lately, more companies are informing the public about environmental impact caused by their activities. This kind of information is aimed at different stakeholders, who can be employees and different organisations who are supervising the company’s environmental performance. The information can be compiled into a written report which is called a disclosure. Disclosures can take on in different shapes, for example in the form of required reports from the authorities or voluntary environmental disclosures. Depending on available resources and needs, companies choose appropriate kinds of disclosures to introduce themselves. Since the requirements put upon the information are increasing, disclosures and their contents have been changed. These changes have occurred by taking into account new aspect’s such as social and financial. These kinds of disclosures are sustainability disclosures, because they are treating three aspects together, environmental, social and financial, which are the base for the sustainable development.</p><p>In this essay two kinds of disclosures has been studied, disclosures from EMAS and GRI systems. The difference between these forms of disclosures is that GRI disclosures are voluntary sustainability disclosures, and that’s why they include more aspects than EMAS. Meanwhile EMAS disclosures are required reports for the companies who have been certified by EMAS.</p><p>The aim of this study is to examine in which way the information is presented in disclosures which are compiled after EMAS or GRI guidelines. The partaim is to find out which the driving forces are behind these disclosures and in which purpose disclosures are used.</p><p>The study objects for this essay are enterprises from sector for forest and paper products.</p><p>This study has showed that disclosures offer relevant information for the readers, because these are include the most significance environmental aspects and tell us how large their impact on nature is by presenting the information in words and data. However there is a certain lack of information since the information is not detailed enough for the readers to get a complete understanding about the environmental impact and others aspects that are taken in the disclosure. Facts are not concrete enough to be able to offer full depiction of the mentioned aspects. The results show that disclosures are used mostly for informative purposes. They are not used much for education or decision making. On the other hand disclosures serve as tool for managers to maintain desirable relations with stakeholders of the companies, such as customers, owners, environmental organisations and so on. Driving forces for the disclosures are coming both from the external and internal directions, while the requirements on the information have increased and the needs to inform about environmental achievements have increased as well.</p><p>Regardless which function these disclosures have they seem to be a necessary factor for modern companies to take into account.</p>

Denna uppsats behandlar företagens miljöredovisning och finansanalytikernas användning av denna. Bakgrunden till denna studie grundar sig i avsaknaden av studier som behandlar ämnet närmare. Vad gäller företagens redovisning av miljöinformation finns det tidigare studier som undersöker vilka företag som tenderar att presentera miljöinformation, vilken miljöinformation som presenteras samt varför. I fråga om finansanalytikernas användning av denna information finns det studier som undersöker företeelsen samt vilken betydelse miljöinformationen har vid värdering av företagen. De tidigare studierna har endast berört företagens rapporter samt finansanalytikernas rapporter var för sig, men undersökningar om hur den presenterade miljöinformationen används av finansanalytikerna saknas. Mot bakgrund av detta fann vi det intressant och välbehövligt att utforska området och följande problemformulering utformades: Hur ser förhållandet ut mellan företagens presenterade miljöinformation och finansanalytikers rapporter? Studiens syfte har varit att skapa förståelse för vilken av företagens presenterade miljöinformation som finansanalytikerna använder sig av vid värdering av företag, samt att redogöra för hur denna information används. Utifrån syftet att skapa förståelse för vilken av företagens presenterade miljöinformation som finansanalytiker använder sig av samt att redogöra för i vilket sammanhang informationen används har medfört att vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi. I egenskap av vår önskan att skapa förståelse har vi i denna studie utgått från en hermeneutisk kunskapssyn, där vi har valt att belysa studiens problem ur ett investerarperspektiv. Vi har i studien inslag av både det deduktiva och induktiva angreppssättet, där det deduktiva angreppssättet tar sig i uttryck genom att vi utgår från tidigare studier då vi formulerade de teman vi avsåg att undersöka. Det induktiva angreppssättet genom att det tidigare saknas studier som behandlar ämnet och därmed har vi med vår studie bidragit till forskningsområdet. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativ innehållsanalys där årsredovisningar och miljöredovisningar av fyra olika europeiska internationella företag granskats, samt totalt tolv analytikerrapporter på dessa företag. Våra slutsatser är att av företagens presenterade miljöinformation, var det framförallt miljöinformation gällande företagets produkter samt lagar och regleringar som analytikerna använder. Emellertid använder analytikerna även miljöinformation vilken berör företagets miljöarbete och vision, miljöinformation om företagets produktionsprocess samt finansiell miljöinformation såsom framtida miljökostnader, men i mindre utsträckning. Miljöinformationen som används av analytikerna har framförallt använts i syfte att visa på den framtida utvecklingen hos företaget, men har även i enstaka fall presenterats i syfte att endast informera.

The environmental work of companies has become an incredibly important factor in achieving reduced levels of environmental pollution. For companies the work on environmental issues began in the 1980s. During this time companies also began to show interest for the personnel, an interest that was shown in the form of attempts to disclose personnel information in economics. Earlier this information was separated from the financial information, despite the fact that the revenues are created by the employees. The purpose of this paper is to examine how well companies with a notification or a permit today account for environmental- and personnel information in their director’s report. Issues that this paper will address are what laws that exists concerning the topic, why it is important to account for environmental- and personnel in formation, how well the laws are followed, and if any difference can be distinguished depending on the size of the company. By creating a quantitative study of all annual reports on the Stockholm Stock Exchange Mid- and Large Cap the selection problems was escaped. The annual reports have been found on the companies boards have helped as a control function to investigate if the companies were engaged in any notification- or permit activity. The study has had a few criteria depending on what has been considered relevant, given the rules and recommendations contained in the environmental- and personnel accounting. The conclusion declared that the laws on environmental- and personnel information are relatively diffuse. For more tangible information companies need to look in the Accounting Standards Board's recommendations and proposition 2004/05:68 about personnel information. Environmental- and personnel information is important particularly in the view of stakeholders' interests and requirements. Environmental information has improved slightly in comparison with previous studies and the personnel information has improved considerably.This is explained by the fact that a legal requirement on the personnel information has become final and that different and relatively larger firms have been investigated. Companies registered on Large Cap has significantly better performance than Mid Cap in terms of both environmental- and personnel information.

På senare tid har allt fler företag börjat informera om den miljöpåverkan som deras verksamhet åstadkommer. Denna information riktas till en mängd olika intressenter, allt från företagets anställda till olika organisationer som övervakar företag och deras miljöprestanda. Informationen sammanställs i skriftliga rapporter som kallas miljöredovisningar. De kan förekomma på olika sätt, genom att de är obligatoriska som t.ex. rapporter till myndigheter eller frivilliga i form av separata miljöredovisningar. Beroende på behov och resurser väljer företagen olika redovisningssätt att presentera den information som ska förmedla en bild om företagen. Eftersom kraven på information har ökat har redovisningarnas utformning och innehållet i dessa förfinats. Förändringar har skett genom att nya aspekter har tagits in i redovisningen. Detta har lett till att miljöredovisningar börjat kallas för hållbarhetsredovisningar eftersom dessa behandlar tre aspekter tillsammans, som är miljö, sociala förhållanden och ekonomi, vilka är grunden för hållbarhetsutvecklingen. I denna uppsats har EMAS-redovisningar och separata miljöredovisningar som framställs efter GRI:s riktlinjer studerats. Skillnaden mellan dessa två slags redovisningar är att GRI redovisningar är hållbarhetsredovisningar och därmed innehåller information om fler aspekter än EMAS redovisningar. GRI redovisningar är däremot frivilliga, medan EMASredovisningar är obligatoriska för företag som certifierar sig enligt EMAS. Syftet med denna studie är att undersöka hur informationen ser ut och är presenterad i redovisningar som sammanställs efter dessa två redovisningskriterier. Ett delsyfte i uppsatsen är att undersöka vilka drivkrafterna är som står bakom initiativen för redovisningar, men även i vilka syften dessa redovisningar används. Som studieobjekt har företag valts ut som tillhör för pappersvaruframställningsbranschen. Min studie visar att redovisningar erbjuder relevant information till sina läsare, genom att dessa tar upp de mest betydelsefulla miljöaspekterna och berättar hur stor är dess påverkan på naturen genom att informationen presenteras i siffror och ord. Däremot finns det vissa brister i informationen eftersom den inte är tillräckligt detaljerad för att läsaren ska kunna få full förståelse om den miljöpåverkan och andra aspekter som behandlas i redovisningen. Faktauppgifter är inte heller tillräckligt konkreta för att få en fullständig bild om de berörda områdena. Resultaten visar också att redovisningar mest används i informativt syfte. De används inte så mycket i andra syften såsom utbildning och som beslutsunderlag. Däremot fungerar redovisningarna som ett medel för företagsledningen att upprätthålla de önskvärda relationerna med företagens olika intressenter, som t.ex. kunder, ägare, miljöorganisationer osv. Drivkrafter för redovisningen visar sig komma både utifrån företagen, efter att kraven på miljöinformation har ökat, och inifrån företagen eftersom behoven av att redovisa öppet om åstadkomna miljöresultat hade ökat. Oavsett vilken funktion dessa redovisningar har tycks de vara en nödvändig faktor för dagens företag. / Lately, more companies are informing the public about environmental impact caused by their activities. This kind of information is aimed at different stakeholders, who can be employees and different organisations who are supervising the company’s environmental performance. The information can be compiled into a written report which is called a disclosure. Disclosures can take on in different shapes, for example in the form of required reports from the authorities or voluntary environmental disclosures. Depending on available resources and needs, companies choose appropriate kinds of disclosures to introduce themselves. Since the requirements put upon the information are increasing, disclosures and their contents have been changed. These changes have occurred by taking into account new aspect’s such as social and financial. These kinds of disclosures are sustainability disclosures, because they are treating three aspects together, environmental, social and financial, which are the base for the sustainable development. In this essay two kinds of disclosures has been studied, disclosures from EMAS and GRI systems. The difference between these forms of disclosures is that GRI disclosures are voluntary sustainability disclosures, and that’s why they include more aspects than EMAS. Meanwhile EMAS disclosures are required reports for the companies who have been certified by EMAS. The aim of this study is to examine in which way the information is presented in disclosures which are compiled after EMAS or GRI guidelines. The partaim is to find out which the driving forces are behind these disclosures and in which purpose disclosures are used. The study objects for this essay are enterprises from sector for forest and paper products. This study has showed that disclosures offer relevant information for the readers, because these are include the most significance environmental aspects and tell us how large their impact on nature is by presenting the information in words and data. However there is a certain lack of information since the information is not detailed enough for the readers to get a complete understanding about the environmental impact and others aspects that are taken in the disclosure. Facts are not concrete enough to be able to offer full depiction of the mentioned aspects. The results show that disclosures are used mostly for informative purposes. They are not used much for education or decision making. On the other hand disclosures serve as tool for managers to maintain desirable relations with stakeholders of the companies, such as customers, owners, environmental organisations and so on. Driving forces for the disclosures are coming both from the external and internal directions, while the requirements on the information have increased and the needs to inform about environmental achievements have increased as well. Regardless which function these disclosures have they seem to be a necessary factor for modern companies to take into account.

<p>The environmental work of companies has become an incredibly important factor in achieving reduced levels of environmental pollution. For companies the work on environmental issues began in the 1980s. During this time companies also began to show interest for the personnel, an interest that was shown in the form of attempts to disclose personnel information in economics. Earlier this information was separated from the financial information, despite the fact that the revenues are created by the employees.</p><p>The purpose of this paper is to examine how well companies with a notification or a permit today account for environmental- and personnel information in their director’s report. Issues that this paper will address are what laws that exists concerning the topic, why it is important to account for environmental- and personnel in formation, how well the laws are followed, and if any difference can be distinguished depending on the size of the company.</p><p>By creating a quantitative study of all annual reports on the Stockholm Stock Exchange Mid- and Large Cap the selection problems was escaped. The annual reports have been found on the companies boards have helped as a control function to investigate if the companies were engaged in any notification- or permit activity. The study has had a few criteria depending on what has been considered relevant, given the rules and recommendations contained in the environmental- and personnel accounting.</p><p>The conclusion declared that the laws on environmental- and personnel information are relatively diffuse. For more tangible information companies need to look in the Accounting Standards Board's recommendations and proposition 2004/05:68 about personnel information. Environmental- and personnel information is important particularly in the view of stakeholders' interests and requirements. Environmental information has improved slightly in comparison with previous studies and the personnel information has improved considerably.This is explained by the fact that a legal requirement on the personnel information has become final and that different and relatively larger firms have been investigated. Companies registered on Large Cap has significantly better performance than Mid Cap in terms of both environmental- and personnel information.</p>

Ett projektarbete i samarbete Hold Norge Rent, Norsk Resirk och Skiskolenes bransjeførbund i syfte att skapa enkel, intressant och lättförståelig miljöinformation för barn som är på semester i de Norskafjällen. Information bestående av en 12-sidig målarbok med miljövännerna Truls, Trude, Älgen Egiloch Haren Harald tillsammans med ett antal hjälpsamma lämmlar. Tillsammans lär de sig hur man sorterar sopor. I tillägg finns en frågesport med elva frågor om sopsortering, en samlingsplatsskylt och ett diplom. Alla illustrationer är gjorda efter samma manér, detta för att ge hela konceptet ett enhetligt intryck. Fördjupningen handlar om pedagogiska illustrationer för barn. Focus har lagts på barns bildförståelse och hur de tolkar och uppfattar illustrationer.

I arbetet mot en hållbar stadsutveckling läggs idag allt större fokus på lokalt agerande och att informera om och uppmuntra en allmän miljömedvetenhet. Denna uppsats behandlar ämnesområdet miljöinformation och beskriver hur detta kan användas som ett verktyg för kunskapsutveckling, attitydförändring och vidare ett aktivt deltagande i den hållbara utvecklingen. Enligt teorier bör miljöinformation formas utifrån mottagarnas behov och situation för ökade förutsättningar att nå ut med miljöbudskap. Miljöinformationen i denna uppsats fokuserar på Lomma Hamns miljöprogram och vi har tagit fram metoderna miljöbarometer, broschyr och miljödag för att förmedla detta till invånarna i Lomma Hamn. Metoderna grundas på en kombination av teorier, enkätundersökningar och dialoger förda med invånarna i Lomma Hamn. Helsingborgs kommuns miljöinformationsarbete har använts som inspiration. Syftet med uppsatsen är att belysa hur Lomma kommun samt andra kommuner effektivt kan kommunicera miljöinformation till sina invånare. / In the work for a sustainable urban development a larger focus is now laid on local action to inform and encourage a general environmental awareness. This paper discusses the subject environmental information and describes how this can be used as a tool for knowledge-based development, change in attitudes and active participation in sustainable development. Theories indicate that in order to make the environmental information effective it should be shaped after the various characteristics of the receivers. The environmental information in this paper is focused on Lomma Harbour's environmental program and we have developed three methods to reach out with this program to the inhabitants in Lomma Harbour. The methods are based on a combination of theories, a survey and dialogue with the residents in Lomma Harbour and also on Helsingborg’s environmental information work. The purpose of this paper is to highlight how Lomma municipality and other municipalities effectively can communicate environmental information to their residents.

Lärande är en viktig del i hållbar stadsutveckling. En hållbar stadsutveckling kan främjas när människor i olika roller och med olika intressen, känslor och värderingar blir utrustade med kunskap och när de har möjlighet till ett gemensamt lärande och innovativa lösningar till miljöproblem. Vi alla bör ha kunskaper om hur vårt sociala beteende kan få ekologiska konsekvenser på samma sätt som ekologiska störningar kan tvinga oss att leva på ett annat sätt. Att människor har information och kunskaper om miljöns tillstånd och möjliga åtgärder kan ses som en förutsättning för ett lyckosamt miljöarbete i riktning en hållbar (stads)utveckling. Genom att informera medborgare kan alltså skapas ett ökat engagemang och ansvarstagande gällande miljöfrågor, vilket i sin tur underlättar arbetet för och bidrar till hållbar utveckling (WWF, 2007 lärande och delaktighet). Malmö stad har som mål att göra hållbarhet verkligt för alla malmöbor (Malmö stad 2009) . Utmaningen att göra Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling kräver förstås att alla oavsett kultur, språk, religion och ålder får information och kunskaper samt motivation för att agera mot gemensamma mål. Den här förstudien undersöker hur miljöinformation ska utformas och vilka metoder som kan vara effektiva för att öka kunskap och väcka intresse för miljö bland icke svensktalande invandrare. Miljöinformation till icke svensktalande invandrare bör utformas utifrån deras språkliga, kulturella och religiösa bakgrund men även inblandade faktorer såsom attityder, normer, natursyn, livsstil, information och kunskap, känslor och upplevelse, möjlighet samt motivation bör beaktas.Syftet är att utveckla ett projekt för spridandet av miljöinformation till medlemmarna i Iransk Svenska Föreningen i (ISF) i Malmö. Syftet med förstudien är alltså att upptäcka och utveckla strategier så att ISF på ett effektivt sätt kan öka kunskap och väcka engagemang och intresse för miljöfrågor bland sina medlemmar för att de i sin tur ska inspireras till sortering av avfall, användning av cykel och/eller kollektivtrafik och minskad el - och vattenförbrukning. Projektet som presenteras är ett förslag på hur man kan nå ut med miljöinformation till icke svenskttalande. Min slutsats är att miljöinformation bör utformas som en kombination av olika metoder: bland annat att översätta och dubba miljöfilmer till persiska, att använda av tydliga och förklarande bilder med persisk text och att utbilda två av föreningens medlemmar till miljöinformatörer samt ordna utbildning i form av seminarier som hålls på persiska. / Sustainable urban development can be promoted when people in different roles, interests, emotions and values are provided with environmental knowledge and when they have the opportunity for a common learning and innovative solutions to environmental problems. We all should have knowledge of how social behavior can cause ecological consequences in the same way ecological disturbance can force us to live differently. Information and knowledge on the environmental crisis and possible actions/solutions can be seen as a prerequisite for successful environmental efforts toward a sustainable (urban) development. By informing people can increase their involvement and responsibility for environmental issues, which in turn facilitates the achievement of sustainable development. For example, one of Malmoe municipality’s goals is to make sustainability real for all Malmoe residents (Malmö municipality 2009). The challenge to make Malmoe world leader in sustainable urban development, of course, call for everyone, regardless of culture, language, religion or age to have information, knowledge and motivation to act towards common goals.This preliminary study examines how environmental information should be designed and which methods can be effective in order to increase knowledge and stimulate interest in the environmental issues among non-Swedish-speaking immigrants. Environmental information to non-Swedish-speaking immigrants should be designed according to their linguistic, cultural and religious background but also factors such as attitudes, norms, perceptions of nature, lifestyle, information and knowledge, feelings and experience, opportunities and motivation should be taken into accountThe purpose is to develop a project for spreading of environmental information to the members of the Iranian Swedish Association (ISF) in Malmoe. The purpose of the preliminary study is therefore to discover and develop strategies for ISF to be able to increase knowledge and stimulate involvement and interest in environmental issues among its members, so they are inspired to sort their waste, use bicycle and/or public transport and reduce their electricity - and water consumption.The project presented is a suggestion on how to reach out with environmental information to non-Swedish speaking immigrants. My conclusion is that environmental information should be designed as a combination of different methods including translating and dubbing environmental films to Persian, use distinct and explanatory images with Persian text and educate two of the association's members to environmental communicators who can organize training activities in form of seminars to be held in Persian.

Integrerad rapportering (IR) sprider sig inom redovisningsvärlden och modellen ska enligt förespråkarna skänka en transparent bild över hur företagen sammanlänkar finansiell och icke-finansiell information. Genom intressent- och legitimitetsteoretiska postulat syftar studien till att visa vilka faktorer (storlek, skuldsättningsgrad, ägarkoncentration och bransch) som kan påverka valet att tillämpa IR-principer. Vidare undersöks om mängden integrerad information verkligen skiljer sig mellan företag som tillämpar IR och övriga. Fokus ligger på social- och miljöinformation som finns integrerad med övriga upplysningar.  Empirin har genererats genom en i huvudsak kvantitativ innehållsanalys av 67 årsredovisningar från företag noterade på Nasdaq OMX Large Cap. Regressionsanalyser och Mann-Whitney test har använts för att analysera den insamlade empirin.  De statistiska testerna visar att storlek och branschtillhörighet har signifikanta samband med mängden integrerad miljö- och social information i årsredovisningarna. Ägarkoncentration och skuldsättningsgrad visade dock inget samband vilket talar för att finansiella intressenter inte pressar företag mot IR-principer. Signifikanta skillnader kunde konstateras mellan årsredovisningarna som uppgavs vara integrerade i förhållande till övriga. Denna upptäckt kan tolkas som att IR-tillämpande företag även har en starkare hängivenhet till hållbarhetsfrågor.  Studien bidrar med en bild över hur IR-principer förekommer på svensk börs samt hur detta ur ett hållbarhetsperspektiv skiljer sig från övriga årsredovisningar. Vidare indikerar studien att paralleller kan dras mellan IR och frivillig rapportering i övrigt då företagens storlek och branschtillhörighet påverkat årsredovisningens utformning.  Som fortsatt forskning föreslås studier kring IR ur ett användarperspektiv då utbudet av detta idag är skralt och samtidigt kritiskt för fortsatt utveckling av IR. / Integrated reporting (IR) is spreading in the accounting world and according to proponents the model should give a transparent picture of how the companies are linking financial and non-financial disclosures. Through postulates from stakeholder- and legitimacy theory this study aims to demonstrate which factors (size, debt ratio, ownership concentration and industry) that may affect the choice of applying IR principles. Furthermore, the study also examines whether the amount of integrated information really differs between companies who allege to apply IR and others. Focus lays on social- and environmental information.  The empirical data is essentially generated by a quantitative content analysis of 67 annual reports from companies listed on Nasdaq OMX Large Cap. Regression analysis and Mann-Whitney tests were used to analyze the collected empirical data.  The statistical tests show that size and industry has significant effect on the amount of integrated information within the annual reports. Debt ratio and ownership concentration however, showed no relationship which leads to the conclusion that financial stakeholders is not pressuring the companies towards IR principles. Significant differences between the annual reports claimed to be integrated and other annual reports where observed. This finding could be interpreted as companies that apply IR also have a stronger devotion to sustainability issues.  Future research is suggested to be conducted from a user perspective. The supply of this type of studies is poor but crucial for continued development of IR.