<p>Denna uppsats behandlar företagens miljöredovisning och finansanalytikernas användning av denna. Bakgrunden till denna studie grundar sig i avsaknaden av studier som behandlar ämnet närmare. Vad gäller företagens redovisning av miljöinformation finns det tidigare studier som undersöker vilka företag som tenderar att presentera miljöinformation, vilken miljöinformation som presenteras samt varför. I fråga om finansanalytikernas användning av denna information finns det studier som undersöker företeelsen samt vilken betydelse miljöinformationen har vid värdering av företagen. De tidigare studierna har endast berört företagens rapporter samt finansanalytikernas rapporter var för sig, men undersökningar om hur den presenterade miljöinformationen används av finansanalytikerna saknas. Mot bakgrund av detta fann vi det intressant och välbehövligt att utforska området och följande problemformulering utformades:</p><p>Hur ser förhållandet ut mellan företagens presenterade miljöinformation och finansanalytikers rapporter?</p><p>Studiens syfte har varit att skapa förståelse för vilken av företagens presenterade miljöinformation som finansanalytikerna använder sig av vid värdering av företag, samt att redogöra för hur denna information används.</p><p>Utifrån syftet att skapa förståelse för vilken av företagens presenterade miljöinformation som finansanalytiker använder sig av samt att redogöra för i vilket sammanhang informationen används har medfört att vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi. I egenskap av vår önskan att skapa förståelse har vi i denna studie utgått från en hermeneutisk kunskapssyn, där vi har valt att belysa studiens problem ur ett investerarperspektiv.</p><p>Vi har i studien inslag av både det deduktiva och induktiva angreppssättet, där det deduktiva angreppssättet tar sig i uttryck genom att vi utgår från tidigare studier då vi formulerade de teman vi avsåg att undersöka. Det induktiva angreppssättet genom att det tidigare saknas studier som behandlar ämnet och därmed har vi med vår studie bidragit till forskningsområdet.</p><p>Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativ innehållsanalys där årsredovisningar och miljöredovisningar av fyra olika europeiska internationella företag granskats, samt totalt tolv analytikerrapporter på dessa företag. Våra slutsatser är att av företagens presenterade miljöinformation, var det framförallt miljöinformation gällande företagets produkter samt lagar och regleringar som analytikerna använder. Emellertid använder analytikerna även miljöinformation vilken berör företagets miljöarbete och vision, miljöinformation om företagets produktionsprocess samt finansiell miljöinformation såsom framtida miljökostnader, men i mindre utsträckning. Miljöinformationen som används av analytikerna har framförallt använts i syfte att visa på den framtida utvecklingen hos företaget, men har även i enstaka fall presenterats i syfte att endast informera.</p>

Denna uppsats behandlar företagens miljöredovisning och finansanalytikernas användning av denna. Bakgrunden till denna studie grundar sig i avsaknaden av studier som behandlar ämnet närmare. Vad gäller företagens redovisning av miljöinformation finns det tidigare studier som undersöker vilka företag som tenderar att presentera miljöinformation, vilken miljöinformation som presenteras samt varför. I fråga om finansanalytikernas användning av denna information finns det studier som undersöker företeelsen samt vilken betydelse miljöinformationen har vid värdering av företagen. De tidigare studierna har endast berört företagens rapporter samt finansanalytikernas rapporter var för sig, men undersökningar om hur den presenterade miljöinformationen används av finansanalytikerna saknas. Mot bakgrund av detta fann vi det intressant och välbehövligt att utforska området och följande problemformulering utformades: Hur ser förhållandet ut mellan företagens presenterade miljöinformation och finansanalytikers rapporter? Studiens syfte har varit att skapa förståelse för vilken av företagens presenterade miljöinformation som finansanalytikerna använder sig av vid värdering av företag, samt att redogöra för hur denna information används. Utifrån syftet att skapa förståelse för vilken av företagens presenterade miljöinformation som finansanalytiker använder sig av samt att redogöra för i vilket sammanhang informationen används har medfört att vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi. I egenskap av vår önskan att skapa förståelse har vi i denna studie utgått från en hermeneutisk kunskapssyn, där vi har valt att belysa studiens problem ur ett investerarperspektiv. Vi har i studien inslag av både det deduktiva och induktiva angreppssättet, där det deduktiva angreppssättet tar sig i uttryck genom att vi utgår från tidigare studier då vi formulerade de teman vi avsåg att undersöka. Det induktiva angreppssättet genom att det tidigare saknas studier som behandlar ämnet och därmed har vi med vår studie bidragit till forskningsområdet. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativ innehållsanalys där årsredovisningar och miljöredovisningar av fyra olika europeiska internationella företag granskats, samt totalt tolv analytikerrapporter på dessa företag. Våra slutsatser är att av företagens presenterade miljöinformation, var det framförallt miljöinformation gällande företagets produkter samt lagar och regleringar som analytikerna använder. Emellertid använder analytikerna även miljöinformation vilken berör företagets miljöarbete och vision, miljöinformation om företagets produktionsprocess samt finansiell miljöinformation såsom framtida miljökostnader, men i mindre utsträckning. Miljöinformationen som används av analytikerna har framförallt använts i syfte att visa på den framtida utvecklingen hos företaget, men har även i enstaka fall presenterats i syfte att endast informera.

I modern tid, andra världskriget och framåt, har finansanalytikerns roll vuxit markant och dess inverkan på börsen diskuteras numera flitigt. Forskning har bedrivits flitigt utomlands om hur dem arbetar inom yrket men materialet I Sverige är dessvärre väldigt tunt. Det finns en studie från 1992 av Lars Olbert där han kartlägger svenska finansanalytikers informationsanvändning och vilka värderingsmodeller som används i praktiken och inte bara i teorin. Denna kartläggning skulle vara intressant, och releveant, att uppdatera. Därav denna studie. Syftet med denna studie är att undersöka vilken information och värderingsmodeller som svenska finansanalytiker använder vid företagsvärdering 2011 samt att kartlägga om det finns skillnader i informationsanvändning mellan 1992 och 2011. Studien utgår ifrån en kvantitativ metod där empirin samlades in genom en webenkät. En pilot-intervju samt en pilot-enkät genomfördes innan den slutgilta enkäten skickades ut. Hypoteserna grundade sig i förändringar mot Olbert där även intressanta teoretiska samband testades av dessa förändringar. Studiens resultat visar att det skett förändringar i användandet av information och värderingsmodeller men vi finner även att visa modeller och viss information är oförändrad. Precis som tidigare är fundamental analys den vanligaste metod även 2011. Inom teknisk analys ser vi mindre förändringar medan i beta analysen ser vi en större förändring. Den enskilt största förändringen är en ökad användning av kassaflödesanalyser. P/E-talsvärdering däremot används marginellt mer idag än 1992. / In modern times, the Second World War and onwards, the role of the financial analysts has grown significantly and it’s influence and impact on the stock exchange is now widely discussed. Research has been conducted extensively abroad in their profession and how they work but the material in Sweden is very thin. There is a study by Lars Olbert from 1992 in hich he indentifies information use and the valuation models used in practice by swedish analysts and not just in theory. This study would be interesting, and relevant, to update. Hence this study. The purpose of the study is to examine the information and valuation models that Swedish financial analysts use 2011 and to identify whether there are differences in information usage between 1992 and 2011. The study is based on a quantitative method where empirical data were gathered through a web-based survey. An interview and a test-survey was issued before the actual survey was sent out. The hypothesis’ were based on the changes from Olbert and also interesting theoretical relationships were tested. Our results demonstrate that there are changes in the usage of information and valuation models, but we also find that the usage of some models and information is unchanged. As before, the fundamental analysis, is the most common valuation method in 2011. In technical analysis, we find minor changes while in beta analysis, we find a major change. The single biggest change is the increased use of cash flow. P/E-valuation is also used more today than in 1992.

<p>Bakgrund</p><p>Inom de investmentbanker som idag erbjuder heltäckande tjänster inom värdepappershandel och företagsrelaterade finanstjänster uppstår konflikter som grundar sig på vems intresse som kommer i första hand. I denna process har finansanalytikern en central roll där det finns en risk att hamna i en intressekonflikt med corporate finance avdelningen. Finansanalytikerns oberoende är viktigt då analyserna har påverkan på kursbildningen på värdepappersmarknaden.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva hur ett antal svenska investmentbanker arbetar för att främja finansanalytikerns oberoende i sin yrkesroll. För att tydliggöra oberoendet kommer intressekonflikten mellan analysavdelningen och corporate finance avdelningen att beskrivas då problematiken kring finansanalytikerns oberoende här är som tydligast.</p><p>Metod</p><p>En kvalitativ ansats har valt för att uppfylla uppsatsens syfte. Tre personliga djupintervjuer genomfördes med investmentbanker och Finansinspektionen. Ytterligare en telefonintervju genomfördes med ett analyshus som marknadsför sig som oberoende. Detta gav sammanlagt tre olika perspektiv på problemet.</p><p>Slutsats</p><p>Investmentbankerna främjar finansanalytikerns oberoende genom att skapa förutsättningar för att denne ska kunna ha en hög integritet i sin yrkesroll. Dessa förutsättningar skapas genom att följa lagen och de rekommendationer som Finansinspektionen ger. Tillsammans med interna regler och incitament stärks finansanalytikerns oberoende gentemot corporate finance avdelningen.</p> / <p>Background</p><p>Within today’s full-service investment banks conflicts of interest related to who’s interest that comes first appears. Within this process the equity researcher has a fundamental profession and is exposed to conflicts of interest mainly towards the corporate finance department. The equity researcher’s independence is of importance since the analyses have impact on the determination of prices on the securities market.</p><p>Purpose</p><p>The purpose of this bachelor thesis is to describe how a number of Swedish investment banks operate to promote independence in the equity researcher’s profession. To describe the independence, conflicts of interest between the equity research department and the corporate finance department will be described. This situation chosen because of the problematic situation concerning the equity researcher’s independence that appears.</p><p>Method</p><p>A qualitative approach has been chosen to fulfil the purpose of the bachelor thesis. Three personal in-depth interviews have been conducted with investment banks as well as the Swedish Financial Supervisory Authority. One additional telephone interview was conducted with a company promoting itself as an independent equity researcher. This together gave us three different perspectives of the problem.</p><p>Conclusion</p><p>The investment banks promote the equity researcher’s independence by creating conditions to maintain a high integrity in their profession. These conditions are created by following the law and the recommendations given by the Swedish Financial Supervisory Authority. Together with internal rules and incentives, the equity researcher’s independence towards corporate finance will strengthen.</p>

Syfte: Tidigare forskning har visat på en bristande användning av hållbarhetsrapporter i analysprocessen vilket kan hänföras till en misstro för hållbarhetsinformation och avsaknad av kvalitetskriterier för informationsvärdering. Därför är syftet med studien att skapa förståelse för vilka kvalitetskriterier finansanalytiker efterfrågar i hållbarhetsrapporter. I syftet ingår även att belysa huruvida en reglering kan tänkas möta finansanalytikernas behov. Metod: Vår studie anammar ett hermeneutiskt perspektiv därav präglas forskningsgapet som studeras av socialkonstruktivismen. Genom att ta fasta på en abduktiv forskningsansats samlas teori och empiri genom en iterativ process. Studien tillämpar en kvalitativ undersökningsmetod där den empiriska datainsamlingen sker genom intervjuer. Den teoretiska referensramen är uppbyggd av tidigare forskning och där samma teman och rubriker även går igen i både empiri- och analysdelen. Resultat &amp; slutsats: Resultatet av studien tyder på att det inte går att tillämpa samma värderingsmetoder som för den finansiella redovisningen. Finansanalytiker efterfrågar andra typer av kvalitetskriterier för att säkerhetsställa och värdera hållbarhetsinformation. Det viktigaste kriteriet för hållbarhetsinformation visar sig vara relevans, vilket ligger i grund för efterfrågan på branschspecifika information. Förslag till fortsatt forskning: Hållbarhetsrapportering fortfarande är ett relativt nytt fenomen inom finansvärlden och flera av respondenterna tror på en snabb utveckling av området samt möjligheten att utveckla nyckeltal inom området. Det gör att det skulle vara intressant om en liknande studie gjordes i ett senare skede om cirka fem år för att se om det utvecklats några branschspecifika standarder för och nyckeltal inom hållbarhet. Uppsatsens bidrag: Vår studies bidrag som kan hänföras till praktiken är förståelsen att hållbarhetsinformation och finansiell information inte kan avläsas på samma sätt, utan andra värderingsmetoder bör användas för hållbarhetsinformation. Den här studien bereder väg i hur hållbarhetsinformation ska värderas och hänvisar till att olika intressegrupper tillsammans med företag, gemensamt ska komma fram till olika branschspecifika standarder och värderingssystem för information. Det anser vi skulle underlätta utförandet av hållbarhetsrapporteringen men även hur den ska avläsas för bästa tillämpning. / Aim: Previous research has shown a lack of use of sustainability reports in the analysis process, which can be assigned to distrust in the information and a lack of criteria for the evaluation of information. Therefore, the aim of this study is to understand which criteria financial analysts demand in sustainability reports. The aim is also to illustrate whether a regulation can meet the needs of financial analysts. Method: The study adopts a hermeneutic perspective and the research gap that’s being studied is considered to be characterized by social constructivism. By taking part in an abductive research our theory and empiricism approach together through an iterative process. The study applies a qualitative research where empirical data are collected through interviews. The theoretical framework is constructed of previous research and the same themes and headlines runs throughout both empirical and analytical sections. Result &amp; Conclusions: The results of the study suggest that it isn’t possible to apply the same kind of reporting and key performance indicators in sustainability reports as used in the financial statements. A sustainability report is aimed more towards qualitative key indicators, which isn’t always possible to measure and compare. The main criteria for sustainability information prove to be relevance, which we can see is one of the causes for the demand of industry-specific key indicators. Suggestions for future research: Sustainability reporting is still a relatively new phenomenon in the world of finance, and several of the respondents believe in the rapid development in sustainable thinking and the possibility of developing key indicators in the field. This means that it would be interesting to do a similar study at a later time to see the development of industry-specific standards and indicators of sustainability.  Contribution of the thesis: The study's contributions relate to the practice, understanding that sustainability information and financial information can’t be read in the same way, that other methods should be used for sustainability information. This study shows how sustainable information should be valued and refer to various interest groups together with the companies to jointly come up with various industry-specific standards. These we believe would facilitate the execution of sustainability reporting, but also how it should be read for the best application.

Den reviderade versionen av IAS 1, utformning av finansiella rapporter, trädde i kraft 1 januari år 2009. IAS 1 är en internationell redovisningsstandard utgiven av IASB, vilken skall tillämpas av svensknoterade bolag vid upprättande av koncernredovisning sedan år 2005. Revideringen innebär att orealiserade värdeförändringar som inte är ägarrelaterade och som tidigare redovisades direkt mot eget kapital nu skall redovisas över totalresultatet, under rubriken övrigt totalresultat. Utformningen av de finansiella rapporterna har därmed förändrats vilket har påverkat hur företag presenterar både sitt resultat och sin finansiella ställning. Valmöjligheter gällande såväl uppställningsform som val av rubriker på de finansiella rapporterna ges till företagen i och med nya IAS 1. IASB: s uttalade syfte med revideringen är att den skall leda till ökad användbarhet genom att användarnas möjlighet att analysera och jämföra information kommer att förbättras.Syftet med studien är att undersöka vilken påverkan revideringen av IAS 1 har medfört på användbarheten av finansiella rapporter. Vi avser att belysa frågan ur två perspektiv, redovisningsspecialisters samt finansanalytikers för att på så sätt kunna skapa oss en uppfattning om hur användbarheten av de finansiella rapporterna påverkats. Vi har valt att intervjua våra valda respondenter personligen eller via telefon för att på så sätt uppnå bredd samt aspektrikedom i våra erhållna svar.Undersökningen visar att användbarheten av finansiella rapporter ökar överlag, men att det sker till priset av mer komplicerade rapporter. Som användare ställs det högre krav att förstå samt tolka innebörden av rapporterna för att kunna dra nytta av nya IAS 1 och totalresultatet. Revideringen har lett till att rapporterna blir mer öppna och transparenta samt att jämförbarheten, företag emellan, har ökat. Resultatet om huruvida möjligheten att analysera den information som tillhandahålls har förbättrats eller inte är något tvetydig. Det beror på att respondenterna har gett motsatta uttalanden om nyttan av övrigt totalresultat och i synnerhet totalresultat. Den främsta orsaken tycks vara att det är svårt att bedöma betydelsen av posterna samt att de tenderar att fluktuera. Studien visar även på att revideringen endast har en marginell påverkan på den insatta eller professionella användaren och att det framförallt är den icke professionella användaren för vilken revideringen kommer att medföra konsekvenser, både positiva och negativa. Dock indikerar vårt resultat att en del av problemen är av övergående karaktär vilka allt eftersom kunskapen om revideringen och det nya resultatmåttet, totalresultat, ökar kommer att mildras.

Bakgrund Inom de investmentbanker som idag erbjuder heltäckande tjänster inom värdepappershandel och företagsrelaterade finanstjänster uppstår konflikter som grundar sig på vems intresse som kommer i första hand. I denna process har finansanalytikern en central roll där det finns en risk att hamna i en intressekonflikt med corporate finance avdelningen. Finansanalytikerns oberoende är viktigt då analyserna har påverkan på kursbildningen på värdepappersmarknaden. Syfte Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva hur ett antal svenska investmentbanker arbetar för att främja finansanalytikerns oberoende i sin yrkesroll. För att tydliggöra oberoendet kommer intressekonflikten mellan analysavdelningen och corporate finance avdelningen att beskrivas då problematiken kring finansanalytikerns oberoende här är som tydligast. Metod En kvalitativ ansats har valt för att uppfylla uppsatsens syfte. Tre personliga djupintervjuer genomfördes med investmentbanker och Finansinspektionen. Ytterligare en telefonintervju genomfördes med ett analyshus som marknadsför sig som oberoende. Detta gav sammanlagt tre olika perspektiv på problemet. Slutsats Investmentbankerna främjar finansanalytikerns oberoende genom att skapa förutsättningar för att denne ska kunna ha en hög integritet i sin yrkesroll. Dessa förutsättningar skapas genom att följa lagen och de rekommendationer som Finansinspektionen ger. Tillsammans med interna regler och incitament stärks finansanalytikerns oberoende gentemot corporate finance avdelningen. / Background Within today’s full-service investment banks conflicts of interest related to who’s interest that comes first appears. Within this process the equity researcher has a fundamental profession and is exposed to conflicts of interest mainly towards the corporate finance department. The equity researcher’s independence is of importance since the analyses have impact on the determination of prices on the securities market. Purpose The purpose of this bachelor thesis is to describe how a number of Swedish investment banks operate to promote independence in the equity researcher’s profession. To describe the independence, conflicts of interest between the equity research department and the corporate finance department will be described. This situation chosen because of the problematic situation concerning the equity researcher’s independence that appears. Method A qualitative approach has been chosen to fulfil the purpose of the bachelor thesis. Three personal in-depth interviews have been conducted with investment banks as well as the Swedish Financial Supervisory Authority. One additional telephone interview was conducted with a company promoting itself as an independent equity researcher. This together gave us three different perspectives of the problem. Conclusion The investment banks promote the equity researcher’s independence by creating conditions to maintain a high integrity in their profession. These conditions are created by following the law and the recommendations given by the Swedish Financial Supervisory Authority. Together with internal rules and incentives, the equity researcher’s independence towards corporate finance will strengthen.

Denna studie granskar aktieanalytikers arbetsmetodik, deras påverkan på aktiemarknaden samt deras upplevda yrkesproblematik. För att åskådliggöra detta har vi genomfört tio djupintervjuer med aktörer från dagens finansbransch. Fem analytiker från de större analyshusen samt fem experter från diverse relaterade finansområden har intervjuats. Målsättningen är att granska analytiker utifrån dessa tio respondenters olika perspektiv och därmed tydliggöra analytikers roll i det finansiella maskineriet. Detta uppnås genom att fokusera på tre delområden: Hur analytiker faktiskt praktiserar sitt yrke och vad för vetenskaplig förankring de har (1), vad de har för påverkan på aktiemarknaden (2) samt vilka svårigheter de upplever att yrket möter i dagsläget och en nära framtid (3). Studien påvisar att variablerna bakom aktievärderingarna är viktigare än värderingsverktyget i sig. Analytikers verktyg för analys är därför bristande vilket har sitt ursprung i företagsekonomins ofullständiga finansiella teorier. De aktörerna med störst påverkan på marknaden är de professionella och institutionella placerarna. Det framgår även att analytiker inte har någon större påverkan på marknaden, vilket var studiens utgångpunkt. Småsparare bör vara medvetna om dessa fakta och inte blint följa riktkurser eller rekommendationer. Slutligen kan studien påvisa att analytiker inte befinner sig i en helt oberoende ställning gentemot arbetsgivare, kunder och bolagen de analyserar. Att konstant värna om dessa relationer leder till direkta och indirekta agentkostnader som slutligen drabbar kunderna och analyshuset. / This paper examines analysts' methodology, their impact on the stock market and their perceived professional problems. To illustrate this, we have conducted ten interviews with profiles from today's financial industry. Five analysts from larger investment banks and five experts from various related financial areas were interviewed. The goal is to examine analysts from these ten respondents' perspectives and thereby clarify the analyst’s role in the financial machinery. This is achieved by focusing on three areas: How analysts actually practice their profession and what scientific basis they have (1), what their impact on the stock market is (2) and the difficulties they believe that the profession is facing today and in the near future (3). The paper shows that the variables behind set value of the stock are more important than the tools of how to set the value itself. The analysts’ tools for analyzing are therefore lacking which can be derived from the fact that the financial theories within the community of business administration often are incomplete. The profiles with the greatest impact on the market are the professional and institutional investors. Furthermore, the paper shows that analysts do not have a major influence on the market, which was the study's starting point. Small investors should be aware of these facts and not blindly follow target prices or recommendations. Finally, the study shows how analysts do not have an unbiased relationship towards their employers, clients or the companies they analyze. Constantly trying to preserve these relations leads to direct and indirect agency costs that ultimately affect the clients and investment banks.

En diskussion har länge förts kring hur beräkning av goodwill ska ske. Detta framförallt eftersom goodwill är en komplex tillgång som är svår att identifiera och separera från andra tillgångar. Sedan 2005 tillämpas nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 för noterade företag. De krav som återfinns i IAS 36 p.134 har enligt tidigare studier visat sig vara svåra för företagen att följa. Kraven anses motsvara kapitalmarknadens informationsbehov. Därmed har författarna ansett att det finns ett intresse i att studera vilket behov finansanalytikerna har av upplysningarna i IAS 36 p. 134. I uppsatsen studeras fyra finansanalytikers åsikter och behov utav denna information. Syfte: Studien syftar till att undersöka om den information som ska ges av företagen enligt IAS 36 p.134 överensstämmer med finansanalytikernas behov av information, hur denna information används samt hur finansanalytikernas behov påverkar utfärdandet av redovisningsinformation. Metod och empiri: Studien är kvalitativ och abduktiv. Empiriinsamlingen har skett genom intervjuer med fyra finansanalytiker. Teori: Det teoretiska ramverket består av IFRS föreställningsram, IAS 36, Analytikers roll och arbete, teori om marknadseffektivitet, reglering, informationsöverflöd samt nytta och kostnad. Resultat: Studien visar att upplysningarna enligt IAS 36 p.134 inte används direkt i kassaflödesmodellen men att upplysningarna används som referens-/signalvärde samt för att uppskatta den finansiella risken. Den information som är relevant för finansanalytiker är antaganden och förändringar av dessa antaganden. Informationen om nedskrivningsprövning av goodwill är relevant vid förvärv och när förväntan på utdelning hos ett företag är hög. Finansanalytiker anser att det är relevant information att få veta om en valutaförändring skett som påverkar goodwillvärdet. Företagens subjektivitet kan försämra informationens tillförlitlighet. Även goodwillvärdet kan upplevas mindre tillförlitligt på grund att den är svår att separera från andra tillgångar. Trots detta är den generella åsikten bland finansanalytikerna att den information som presenteras är tillförlitlig. Finansanalytikerna vill ha så mycket information som möjligt samtidigt som studien tyder på att de till stor del inte använder sig av informationen om nedskrivningsprövning av goodwill vid en företagsanalys. Detta orsakar en överproduktion av redovisningsinformation som orsakar kostnader för företag och kunder. / The calculation of goodwill has been a subject discussed for a long period of time. The main reason for this is that goodwill is a complex asset, which is difficult to identify and separate from other assets. Since 2005, companies, which are quoted on the stock exchange, have to apply to IFRS standard IAS 36, which treats the impairment test of goodwill. According to several earlier studies the requirements of IAS 36 p. 134 have shown to be difficult for companies to comply with. These requirements are considered to correspond to the needs of information that the capital market requests. Therefore, the authors of this thesis have considered it to be interesting to examine the analysts’ needs of the information according to IAS 36 p.134. In this thesis four analysts’ opinions and needs of financial information according to IAS 36 p.134 are studied. Purpose: The study aims to examine if the information that should be presented by companies according to IAS 36 p.134 comply with the analysts’ needs of information. It will also include how the information is used and how analysts’ needs affect the publication of financial information. Method and empirics: The study is qualitative and abductive. The collection of empirics has been made through interviews with four analysts. Theory: The theory consists of the IFRS framework, the IAS 36 and the role and work of the analyst. In addition, the theory of market efficiency, regulation, information overload and the benefit and cost theory will also be analysed. Result: The study shows that the information according to IAS 36 p.134 is not directly used in the cash flow model. However, more as a reference or signal value and it is also used to evaluate the financial risk. The information, which is relevant for analysts, is the assumptions made and the changes of these assumptions. Information considering goodwill impairment test is relevant when acquisitions are made and when there are high expectations of dividends. Also, it is relevant information where there has been a great currency fluctuation, which affects the value of goodwill. Considering whether analysts find the information to be reliable, they find that the reliability will become deteriorated since the company is subjective when it performs the estimation. Also, the value of goodwill is considered to be less reliable since it is difficult to separate from other assets. In spite of this, the general opinion among analysts is that the presented information is reliable. The analysts wish to receive as much information as possible. Hence, at the same time the study shows that they for the main part do not use the information concerning goodwill impairment tests. This causes an information overload of financial information that further results in costs for companies and customers.

<p>En diskussion har länge förts kring hur beräkning av goodwill ska ske. Detta framförallt eftersom goodwill är en komplex tillgång som är svår att identifiera och separera från andra tillgångar. Sedan 2005 tillämpas nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 för noterade företag. De krav som återfinns i IAS 36 p.134 har enligt tidigare studier visat sig vara svåra för företagen att följa. Kraven anses motsvara kapitalmarknadens informationsbehov. Därmed har författarna ansett att det finns ett intresse i att studera vilket behov finansanalytikerna har av upplysningarna i IAS 36 p. 134. I uppsatsen studeras fyra finansanalytikers åsikter och behov utav denna information.</p><p>Syfte: Studien syftar till att undersöka om den information som ska ges av företagen enligt IAS 36 p.134 överensstämmer med finansanalytikernas behov av information, hur denna information används samt hur finansanalytikernas behov påverkar utfärdandet av redovisningsinformation.</p><p>Metod och empiri: Studien är kvalitativ och abduktiv. Empiriinsamlingen har skett genom intervjuer med fyra finansanalytiker.</p><p>Teori: Det teoretiska ramverket består av IFRS föreställningsram, IAS 36, Analytikers roll och arbete, teori om marknadseffektivitet, reglering, informationsöverflöd samt nytta och kostnad.</p><p>Resultat: Studien visar att upplysningarna enligt IAS 36 p.134 inte används direkt i kassaflödesmodellen men att upplysningarna används som referens-/signalvärde samt för att uppskatta den finansiella risken. Den information som är relevant för finansanalytiker är antaganden och förändringar av dessa antaganden. Informationen om nedskrivningsprövning av goodwill är relevant vid förvärv och när förväntan på utdelning hos ett företag är hög. Finansanalytiker anser att det är relevant information att få veta om en valutaförändring skett som påverkar goodwillvärdet. Företagens subjektivitet kan försämra informationens tillförlitlighet. Även goodwillvärdet kan upplevas mindre tillförlitligt på grund att den är svår att separera från andra tillgångar. Trots detta är den generella åsikten bland finansanalytikerna att den information som presenteras är tillförlitlig. Finansanalytikerna vill ha så mycket information som möjligt samtidigt som studien tyder på att de till stor del inte använder sig av informationen om nedskrivningsprövning av goodwill vid en företagsanalys. Detta orsakar en överproduktion av redovisningsinformation som orsakar kostnader för företag och kunder.</p> / <p>The calculation of goodwill has been a subject discussed for a long period of time. The main reason for this is that goodwill is a complex asset, which is difficult to identify and separate from other assets. Since 2005, companies, which are quoted on the stock exchange, have to apply to IFRS standard IAS 36, which treats the impairment test of goodwill. According to several earlier studies the requirements of IAS 36 p. 134 have shown to be difficult for companies to comply with. These requirements are considered to correspond to the needs of information that the capital market requests. Therefore, the authors of this thesis have considered it to be interesting to examine the analysts’ needs of the information according to IAS 36 p.134. In this thesis four analysts’ opinions and needs of financial information according to IAS 36 p.134 are studied.</p><p>Purpose: The study aims to examine if the information that should be presented by companies according to IAS 36 p.134 comply with the analysts’ needs of information. It will also include how the information is used and how analysts’ needs affect the publication of financial information.</p><p>Method and empirics: The study is qualitative and abductive. The collection of empirics has been made through interviews with four analysts.</p><p>Theory: The theory consists of the IFRS framework, the IAS 36 and the role and work of the analyst. In addition, the theory of market efficiency, regulation, information overload and the benefit and cost theory will also be analysed.</p><p>Result: The study shows that the information according to IAS 36 p.134 is not directly used in the cash flow model. However, more as a reference or signal value and it is also used to evaluate the financial risk. The information, which is relevant for analysts, is the assumptions made and the changes of these assumptions. Information considering goodwill impairment test is relevant when acquisitions are made and when there are high expectations of dividends. Also, it is relevant information where there has been a great currency fluctuation, which affects the value of goodwill. Considering whether analysts find the information to be reliable, they find that the reliability will become deteriorated since the company is subjective when it performs the estimation. Also, the value of goodwill is considered to be less reliable since it is difficult to separate from other assets. In spite of this, the general opinion among analysts is that the presented information is reliable. The analysts wish to receive as much information as possible. Hence, at the same time the study shows that they for the main part do not use the information concerning goodwill impairment tests. This causes an information overload of financial information that further results in costs for companies and customers.</p>