Bakgrund: Med införandet av IFRS år 2005 tillkom en mängd nya standarder varav en utav dessa var IAS 36 p.134. En viss osäkerhet förelåg gällande tolkningen av upplysningskraven vid nedskrivningsprövningen av goodwill. Därtill finns risken att företagen utelämnar information baserat på subjektiva antaganden. Nu är det upp till bevis: Har företagen förbättrat sin upplysning i enlighet med IAS 36 p.134? Syfte: Syftet är att undersöka om företagen har förbättrat upplysningen i enlighet med IAS 36 p.134 sedan införandet av IFRS år 2005. Delsyftet är att undersöka om företag som redovisar en stor andel goodwill förbättrat sin upplysning i en större utsträckning jämfört med företag som redovisar en liten andel goodwill. Metod: En kvantitativ metod tillämpades och empiri samlades in i form av sekundärdata. Därmed granskades företagens årsredovisningar, specifikt posterna goodwill, eget kapital och noten om nedskrivningsprövningen av goodwill. Empiri: Empirin visade att 41,8 % av upplysningskraven uppfylldes år 2005, 59,4 % av upplysningskraven uppfylldes år 2008 och 75,6 % av upplysningskraven uppfylldes år 2011. Analys: Företagen har signifikant förbättrat sin upplysning i enlighet med IAS 36 p.134 mellan åren 2005 och 2008 samt 2008 och 2011. Företag som redovisar en stor andel goodwill har dock inte förbättrat sin upplysning i en större utsträckning jämfört med företag som redovisar en liten andel goodwill. Slutsats: Företagens årsredovisningar har ökat i transparens vilket har lett till att företagens intressenter lättare kan förlita sig på det redovisade värdet av goodwill. Årsredovisningarna har även sedan år 2005 blivit allt mer jämförbara vilket hjälper investerare fatta bättre ekonomiska beslut vid investeringar. / Background: The introduction of IFRS in 2005 added a number of new standards - one of these was IAS 36 p.134. Some businesses had a hard time interpreting the standard while others might be omitting important information due to subjective assumptions. Thus, the investigation begins: Have businesses improved their disclosure of information in accordance with the requirements in IAS 36 p.134? Purpose: The purpose is to research if businesses have improved disclosing information in accordance with IAS 36 since the introduction of IFRS in 2005. A secondary purpose is to examine if businesses accounting for a larger share of goodwill have improved disclosing the information to a greater extent than businesses accounting for a smaller share of goodwill. Methods: The study was accomplished using a quantitative method. We used secondary data in the form of financial reports and noted the businesses’ amount of goodwill, equity and the footnote about goodwill. Empirical: The study revealed that 41,8 % of the disclosure requirements were met in 2005, 59,4 % of the requirements were met in 2008 and 75,6 % of the requirements were met in 2011. Analysis: The various x2 tests showed that businesses significantly have improved in meeting the disclosure requirements in IAS 36 p.134 since year 2005 until year 2011. Businesses accounting for a larger share of goodwill have not significantly improved disclosing the information to a greater extent than businesses accounting for a smaller share of goodwill. Conclusion: Businesses’ financial reports have become more transparent throughout time. Thus, users of financial statements are now able to deem the value of goodwill trustworthy. Finally, financial reports have become more comparable.

Bakgrund: I en strävan att uppnå en mer jämförbar redovisning införde IASB nya internationella redovisningsregler. IASB anser att en viktig förutsättning för att kunna jämföra redovisningen är att tillämpningen sker på samma sätt och enligt samma principer. Tidigare undersökningar har visat att företag är dåliga på att följa olika redovisningsstandarder och att det kan ifrågasättas om företagen tillämpar reglerna på samma sätt. Syfte: Syftet med föreliggande uppsats är: 1. Att undersöka i vilken grad företag listade på Stockholmsbörsen och Amsterdambörsen följer riktlinjerna i IAS 36 P. 134 samt vilka faktorer som påverkar varför en del företag följer riktlinjerna mer än andra företag. 2. Att se om det skett några förändringar i upplysningsgraden mellan år 2005 och 2008. Metod: Kvantitativ, hypotetisk-deduktiv, regressionsanalys, ANOVA, GLM. Resultat & slutsats: Det framkommer i min undersökning att kvaliteten i de noterade företagens koncernredovisningar är skiftande. Slutsatsen är att företagen inte når upp till en godkänd nivå av lämnade upplysningar i enlighet med IAS 36 P. 134. Jag hittar också signifikanta skillnader i redovisningen mellan olika grupper av företag. Det behövs en klar förbättring av lämnade upplysningar för att redovisningen ska leva upp till de mål som IASB har angående en harmoniserad redovisning. Förslag till fortsatt forskning: Undersöka fler oberoende variabler, genomföra en kvalitativ undersökning med t.ex. intervjuer av revisorer och företagsledare. Uppsatsens bidrag: Det är av intresse att undersöka huruvida företag följer nya redovisningsregler för att kunna dra slutsatser om hur pass relevant och jämförbar redovisningsinformationen är och om IAS- förordningen verkligen åstadkommit en ökad jämförbar och transparent redovisningsstandard. Studier som undersöker och uppmärksammar eventuella skillnader länder emellan kan således leda till en mer jämförbar redovisning.

En diskussion har länge förts kring hur beräkning av goodwill ska ske. Detta framförallt eftersom goodwill är en komplex tillgång som är svår att identifiera och separera från andra tillgångar. Sedan 2005 tillämpas nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 för noterade företag. De krav som återfinns i IAS 36 p.134 har enligt tidigare studier visat sig vara svåra för företagen att följa. Kraven anses motsvara kapitalmarknadens informationsbehov. Därmed har författarna ansett att det finns ett intresse i att studera vilket behov finansanalytikerna har av upplysningarna i IAS 36 p. 134. I uppsatsen studeras fyra finansanalytikers åsikter och behov utav denna information. Syfte: Studien syftar till att undersöka om den information som ska ges av företagen enligt IAS 36 p.134 överensstämmer med finansanalytikernas behov av information, hur denna information används samt hur finansanalytikernas behov påverkar utfärdandet av redovisningsinformation. Metod och empiri: Studien är kvalitativ och abduktiv. Empiriinsamlingen har skett genom intervjuer med fyra finansanalytiker. Teori: Det teoretiska ramverket består av IFRS föreställningsram, IAS 36, Analytikers roll och arbete, teori om marknadseffektivitet, reglering, informationsöverflöd samt nytta och kostnad. Resultat: Studien visar att upplysningarna enligt IAS 36 p.134 inte används direkt i kassaflödesmodellen men att upplysningarna används som referens-/signalvärde samt för att uppskatta den finansiella risken. Den information som är relevant för finansanalytiker är antaganden och förändringar av dessa antaganden. Informationen om nedskrivningsprövning av goodwill är relevant vid förvärv och när förväntan på utdelning hos ett företag är hög. Finansanalytiker anser att det är relevant information att få veta om en valutaförändring skett som påverkar goodwillvärdet. Företagens subjektivitet kan försämra informationens tillförlitlighet. Även goodwillvärdet kan upplevas mindre tillförlitligt på grund att den är svår att separera från andra tillgångar. Trots detta är den generella åsikten bland finansanalytikerna att den information som presenteras är tillförlitlig. Finansanalytikerna vill ha så mycket information som möjligt samtidigt som studien tyder på att de till stor del inte använder sig av informationen om nedskrivningsprövning av goodwill vid en företagsanalys. Detta orsakar en överproduktion av redovisningsinformation som orsakar kostnader för företag och kunder. / The calculation of goodwill has been a subject discussed for a long period of time. The main reason for this is that goodwill is a complex asset, which is difficult to identify and separate from other assets. Since 2005, companies, which are quoted on the stock exchange, have to apply to IFRS standard IAS 36, which treats the impairment test of goodwill. According to several earlier studies the requirements of IAS 36 p. 134 have shown to be difficult for companies to comply with. These requirements are considered to correspond to the needs of information that the capital market requests. Therefore, the authors of this thesis have considered it to be interesting to examine the analysts’ needs of the information according to IAS 36 p.134. In this thesis four analysts’ opinions and needs of financial information according to IAS 36 p.134 are studied. Purpose: The study aims to examine if the information that should be presented by companies according to IAS 36 p.134 comply with the analysts’ needs of information. It will also include how the information is used and how analysts’ needs affect the publication of financial information. Method and empirics: The study is qualitative and abductive. The collection of empirics has been made through interviews with four analysts. Theory: The theory consists of the IFRS framework, the IAS 36 and the role and work of the analyst. In addition, the theory of market efficiency, regulation, information overload and the benefit and cost theory will also be analysed. Result: The study shows that the information according to IAS 36 p.134 is not directly used in the cash flow model. However, more as a reference or signal value and it is also used to evaluate the financial risk. The information, which is relevant for analysts, is the assumptions made and the changes of these assumptions. Information considering goodwill impairment test is relevant when acquisitions are made and when there are high expectations of dividends. Also, it is relevant information where there has been a great currency fluctuation, which affects the value of goodwill. Considering whether analysts find the information to be reliable, they find that the reliability will become deteriorated since the company is subjective when it performs the estimation. Also, the value of goodwill is considered to be less reliable since it is difficult to separate from other assets. In spite of this, the general opinion among analysts is that the presented information is reliable. The analysts wish to receive as much information as possible. Hence, at the same time the study shows that they for the main part do not use the information concerning goodwill impairment tests. This causes an information overload of financial information that further results in costs for companies and customers.

<p>En diskussion har länge förts kring hur beräkning av goodwill ska ske. Detta framförallt eftersom goodwill är en komplex tillgång som är svår att identifiera och separera från andra tillgångar. Sedan 2005 tillämpas nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 för noterade företag. De krav som återfinns i IAS 36 p.134 har enligt tidigare studier visat sig vara svåra för företagen att följa. Kraven anses motsvara kapitalmarknadens informationsbehov. Därmed har författarna ansett att det finns ett intresse i att studera vilket behov finansanalytikerna har av upplysningarna i IAS 36 p. 134. I uppsatsen studeras fyra finansanalytikers åsikter och behov utav denna information.</p><p>Syfte: Studien syftar till att undersöka om den information som ska ges av företagen enligt IAS 36 p.134 överensstämmer med finansanalytikernas behov av information, hur denna information används samt hur finansanalytikernas behov påverkar utfärdandet av redovisningsinformation.</p><p>Metod och empiri: Studien är kvalitativ och abduktiv. Empiriinsamlingen har skett genom intervjuer med fyra finansanalytiker.</p><p>Teori: Det teoretiska ramverket består av IFRS föreställningsram, IAS 36, Analytikers roll och arbete, teori om marknadseffektivitet, reglering, informationsöverflöd samt nytta och kostnad.</p><p>Resultat: Studien visar att upplysningarna enligt IAS 36 p.134 inte används direkt i kassaflödesmodellen men att upplysningarna används som referens-/signalvärde samt för att uppskatta den finansiella risken. Den information som är relevant för finansanalytiker är antaganden och förändringar av dessa antaganden. Informationen om nedskrivningsprövning av goodwill är relevant vid förvärv och när förväntan på utdelning hos ett företag är hög. Finansanalytiker anser att det är relevant information att få veta om en valutaförändring skett som påverkar goodwillvärdet. Företagens subjektivitet kan försämra informationens tillförlitlighet. Även goodwillvärdet kan upplevas mindre tillförlitligt på grund att den är svår att separera från andra tillgångar. Trots detta är den generella åsikten bland finansanalytikerna att den information som presenteras är tillförlitlig. Finansanalytikerna vill ha så mycket information som möjligt samtidigt som studien tyder på att de till stor del inte använder sig av informationen om nedskrivningsprövning av goodwill vid en företagsanalys. Detta orsakar en överproduktion av redovisningsinformation som orsakar kostnader för företag och kunder.</p> / <p>The calculation of goodwill has been a subject discussed for a long period of time. The main reason for this is that goodwill is a complex asset, which is difficult to identify and separate from other assets. Since 2005, companies, which are quoted on the stock exchange, have to apply to IFRS standard IAS 36, which treats the impairment test of goodwill. According to several earlier studies the requirements of IAS 36 p. 134 have shown to be difficult for companies to comply with. These requirements are considered to correspond to the needs of information that the capital market requests. Therefore, the authors of this thesis have considered it to be interesting to examine the analysts’ needs of the information according to IAS 36 p.134. In this thesis four analysts’ opinions and needs of financial information according to IAS 36 p.134 are studied.</p><p>Purpose: The study aims to examine if the information that should be presented by companies according to IAS 36 p.134 comply with the analysts’ needs of information. It will also include how the information is used and how analysts’ needs affect the publication of financial information.</p><p>Method and empirics: The study is qualitative and abductive. The collection of empirics has been made through interviews with four analysts.</p><p>Theory: The theory consists of the IFRS framework, the IAS 36 and the role and work of the analyst. In addition, the theory of market efficiency, regulation, information overload and the benefit and cost theory will also be analysed.</p><p>Result: The study shows that the information according to IAS 36 p.134 is not directly used in the cash flow model. However, more as a reference or signal value and it is also used to evaluate the financial risk. The information, which is relevant for analysts, is the assumptions made and the changes of these assumptions. Information considering goodwill impairment test is relevant when acquisitions are made and when there are high expectations of dividends. Also, it is relevant information where there has been a great currency fluctuation, which affects the value of goodwill. Considering whether analysts find the information to be reliable, they find that the reliability will become deteriorated since the company is subjective when it performs the estimation. Also, the value of goodwill is considered to be less reliable since it is difficult to separate from other assets. In spite of this, the general opinion among analysts is that the presented information is reliable. The analysts wish to receive as much information as possible. Hence, at the same time the study shows that they for the main part do not use the information concerning goodwill impairment tests. This causes an information overload of financial information that further results in costs for companies and customers.</p>

År 2005 blev det obligatoriskt för noterade bolag inom EU att upprätta sin koncernredovisning enligt IFRS. Dessa internationella redovisningsstandarder har som mål att skapa jämförbara, transparenta, relevanta, tillförlitliga och begripliga finansiella rapporter vilka behövs för att fatta ekonomiska beslut. Användandet av IFRS ökar inte bara inom EU utan också länder utanför EU, så som Kanada, Ryssland och Japan. Vid införandet av IFRS gick många bolag från att redovisa avskrivning av goodwill, till att göra nedskrivningstest enligt IAS 36 p. 134 och skriva ned goodwill vid behov. Användningen av nedskrivning av goodwill istället för avskrivning kan ge en klarare bild av företagen för intressenter. Det existerar dock kritik mot hur IAS 36 p. 134 och dess föreskrivningar för nedskrivningar tillämpas i redovisningspraxis. Tidigare studier i ämnet harmonisering, har visat att arbetet med att skapa jämförbarhet i praxis inte alltid lyckas. Samtidigt är differentieringen mellan anglosaxiska och kontinentala redovisningssystem inte lika tydliga idag som de varit i det förflutna. Detta gör det intressant att undersöka harmoniseringen och jämförbarheten i redovisningspraxis i företag, med länder som inte är medlemmar i EU. Genom en komparativ studie mellan länderna Kanada, Ryssland och Japan undersöks till vilken grad de tillämpar IFRS och vilken skillnad som existerar mellan de olika länderna.Studien använder sig av ett abduktivt förhållningssätt och syftar till att göra en komparativ studie över hur 85 företag redovisar nedskrivning av goodwill i länderna Kanada, Japan och Ryssland. En kvalitativ ansats, med en komparativ design används i första hand eftersom denna studie syftar till att undersöka harmoniseringsprocessen och dess kontinuerliga utveckling.Resultatet i studien visar att företagen i de tre länderna skiljer sig åt i vilken utsträckning som de redovisar enligt IAS 36 p. 134, som behandlar nedskrivning av goodwill. De kanadensiska företagen följer i genomsnitt paragraferna under IAS 36 p. 134 bättre än de andra länderna, medan resultatet för de företag som tillämpar nedskrivning av goodwill visar att de japanska företagen följer underparagraferna bäst.Slutsatsen som kan dras är att beroende på ett lands redovisningstradition samt vilka redovisningsprocesser som länderna använder, så kommer företagen följa internationella redovisningsprinciper i olika utsträckning. / In 2005, it became mandatory for listed companies within the EU to prepare their consolidated financial statements in accordance with IFRS. These international accounting standards aim at creating comparable, transparent, relevant, reliable and comprehensible financial statements that are needed to make financial decisions. The use of IFRS increases not only within the EU but also in countries outside the EU, such as Canada, Russia and Japan. When introducing IFRS, many companies failed to write impairment tests under IAS 36, p. 134, and write down goodwill if necessary. The use of goodwill write-downs instead of depreciation can provide a clearer picture of the companies for stakeholders. However, there is criticism of how IAS 36, p. 134, and its provisions for impairment are applied in accounting practice.Earlier studies in the subject of harmonization have shown that the work of creating comparability in practice does not always succeed. At the same time, the differentiation between Anglo-Saxon and Continental accounting systems is not as clear today as they have been in the past. This makes it interesting to investigate the harmonization and comparability of accounting practices in companies, with non-EU countries. A comparative study between Canada, Russia and Japan examines the extent to which they apply IFRS and the difference that exists between the different countries.The study uses an abductive approach and aims to make a comparative study of how 85 companies report goodwill impairment in the countries of Canada, Japan and Russia. A qualitative approach, with a comparative design, is used primarily because this study aims at examining the harmonization process and its continuous development.The result of the study shows that companies in the three countries differ to what extent they report in accordance with IAS 36, p. 134, which deals with write-downs of goodwill. Canadian companies, on average, follow the paragraphs of IAS 36, paragraph 134, better than the other countries, while the results of the goodwill impairment show that the Japanese companies comply best with the under-paragraphs.The conclusion that can be drawn is that depending on the country's accounting tradition and the accounting processes used by the countries, companies will comply with international accounting principles to a varying degree.

<p>Since the year 2005 listed companies are supposed to use international accounting standards when they set up their group accountancy. One thing that has changed with the new standards is the accounting of goodwill and long-lived intangible assets. Earlier companies were supposed to write of their goodwill during the years they had expected the extra profit to arise. According to the new regulation, an impairment test shall be done annually, as well as when there is an indication of decreased value. According to IAS 36 point 134, the company shall provide information in their accountancy about the impairment test.</p><p>The aim of this study is to find out if some companies may be willing to reveal less information in their accountancy, and if there are any factors that affect this. We will investigate if there is any relation between how much the three largest owners in each company hold both in equity- and vote share and how much information that is provided in the accountancy. We will also investigate if there is any relation between the expectations of returns from the market and how much information that is provided. The first hypothesis is: If companies are expected to get a high future cash flow, which implies a high market value in relation to book value of equity, then the company will reveal less information conveying much knowledge about the market to their competitors. The second hypothesis claim that if the three largest owners together holds a large equity- vote share, where small asymmetric information exists, then the company should want to disclose less information in their accountancy.</p><p>In this research we analyse the accountancy of each company listed at the OMX exchange by 31 Dec 2005. To see how much information that is disclosed in the accountancy, we have chosen to analyse how and if the companies accomplish their accounting according to IAS 36 point 134. To be able to compare how much information the companies provided about this, we have created a score structure. Furthermore we have used SPSS to make a regression analysis, which should show if there are any relations. Our results however show that there is no relation between how much information that is given and how large the market value compared to book value of equity is. Neither did we find any relation between how large the three largest owners where and how much information that was provided. Our results differ from earlier studies. One cause for that might be that we only picked three variables, while their studies could have included a lot more variables. Our study only focuses on a small part of the accountancy; if we had analyzed the entire accountancy we might have arrived to a different result. The year 2005 was furthermore the first year that the companies were obliged to follow the standard, which also could have had a certain impact on the result.</p>

Since the year 2005 listed companies are supposed to use international accounting standards when they set up their group accountancy. One thing that has changed with the new standards is the accounting of goodwill and long-lived intangible assets. Earlier companies were supposed to write of their goodwill during the years they had expected the extra profit to arise. According to the new regulation, an impairment test shall be done annually, as well as when there is an indication of decreased value. According to IAS 36 point 134, the company shall provide information in their accountancy about the impairment test. The aim of this study is to find out if some companies may be willing to reveal less information in their accountancy, and if there are any factors that affect this. We will investigate if there is any relation between how much the three largest owners in each company hold both in equity- and vote share and how much information that is provided in the accountancy. We will also investigate if there is any relation between the expectations of returns from the market and how much information that is provided. The first hypothesis is: If companies are expected to get a high future cash flow, which implies a high market value in relation to book value of equity, then the company will reveal less information conveying much knowledge about the market to their competitors. The second hypothesis claim that if the three largest owners together holds a large equity- vote share, where small asymmetric information exists, then the company should want to disclose less information in their accountancy. In this research we analyse the accountancy of each company listed at the OMX exchange by 31 Dec 2005. To see how much information that is disclosed in the accountancy, we have chosen to analyse how and if the companies accomplish their accounting according to IAS 36 point 134. To be able to compare how much information the companies provided about this, we have created a score structure. Furthermore we have used SPSS to make a regression analysis, which should show if there are any relations. Our results however show that there is no relation between how much information that is given and how large the market value compared to book value of equity is. Neither did we find any relation between how large the three largest owners where and how much information that was provided. Our results differ from earlier studies. One cause for that might be that we only picked three variables, while their studies could have included a lot more variables. Our study only focuses on a small part of the accountancy; if we had analyzed the entire accountancy we might have arrived to a different result. The year 2005 was furthermore the first year that the companies were obliged to follow the standard, which also could have had a certain impact on the result.