<p><em><strong>Bakgrund:</strong></em> Efter införandet av IFRS har det förekommit en del förändringar gentemot tidigare redovisnings regler i Sverige. Från och med 1 januari år 2005 skall alla börsbolag gå över till IFRS 3 <em>Business Combinations</em>. Detta innebär att goodwill inte får skrivas av så som det gjorts tidigare. Nu mer måste det årligen ske ett Impairment test av goodwill för att undersöka om det föreligger ett nedskrivningsbehov.Diskonteringsräntan används vid impairment test av goodwill och är en viktig faktor vid nuvärdesberäkningar av kassaflöden.</p><p><strong><em>Problem:</em></strong> Noterade börsbolag utför ett <em>impairment test</em> av goodwill, vilket görs för att undersöka om nedskrivning av goodwill är aktuellt eller inte. Diskonteringsräntan är en viktig faktor vid Impairment test. Trots detta test utför inte de flesta företag nedskrivningar.</p><p>Varför gör inte företag några nedskrivningar kan det bero på att en praxis utvecklats?</p><p>Hur bestämmer företag diskonteringsräntan och varför, vilka är dess komponenter? </p><p><strong><em>Syfte:</em></strong> Med denna undersökning är att beskriva systematiskt hur företag tar fram sina valda diskonteringsräntor för omprövning av goodwill, kan detta bero på en praxisutveckling eller av andra omständigheter. Vi vill även undersöka vilka metoder företag använder sig för att ta fram dess diskonteringsränta samt dess komponenter.</p><p><strong><em>Metod:</em></strong> Undersökningen i denna uppsats har främst utgått från en kvantitativ enkätundersökning, även vetenskapliga tidskrifter samt skriftliga källor har använts.Totalt kontaktades 108 stycken noterade företag på Stockholms börs.</p><p><strong><em>Slutsatser:</em></strong> Det har visat sig att företag använder sig av förväntade kassaflöden vid framtagning av dess diskonteringsränta och WACC modellen. Impairment test har visat sig vara av betydelse då det ger en mer rättvisande bild och överblick på goodwill.</p> / <p><strong><em>Background</em>:</strong> Following the introduction of IFRS, has given rise to some changes towards the previous accounting rules in Sweden. As of January 1 year 2005, all listed companies move to IFRS 3 Business Combinations. This means that goodwill is not to be amortized as done previously. Now annually there has to be an Impairment test of goodwill in order to investigate whether there is need for impairment or not. The discount rate is used for impairment testing of goodwill and is an important factor in calculating the discounted value of cash flows.</p><p><em><strong>Problem</strong></em><em>:</em> Public listed company doing an impairment test of goodwill is done to examine whether the impairment of goodwill is relevant or not. The discount is an important factor in Impairment test. Although it's showed that most companies do not need to write down goodwill. Why do not some companies write-down goodwill, is it maybe that a practice developed? How do companies discount and why? What are its components?</p><p><em><strong>Purpose</strong></em>: This study is to describe systematically how firms develop their selected discount rates for review of goodwill, is it maybe due to a practice development or other circumstances. We also want to explore the methods companies use to develop its discount rate and its components.</p><p><em><strong>Method</strong></em>: The study in this thesis has mainly been based on a quantitative survey, including scientific journals and written sources. 108 companies listed on the Stockholm stock exchange were contacted.</p><p><em><strong>Conclusions</strong></em>: It has been shown that companies use the expected cash flows at the development of its discount rate and WACC model. Impairment tests have also proved to be of importance since it gives a more accurate picture and overview of goodwill.</p>

Bakgrund: Efter införandet av IFRS har det förekommit en del förändringar gentemot tidigare redovisnings regler i Sverige. Från och med 1 januari år 2005 skall alla börsbolag gå över till IFRS 3 Business Combinations. Detta innebär att goodwill inte får skrivas av så som det gjorts tidigare. Nu mer måste det årligen ske ett Impairment test av goodwill för att undersöka om det föreligger ett nedskrivningsbehov.Diskonteringsräntan används vid impairment test av goodwill och är en viktig faktor vid nuvärdesberäkningar av kassaflöden. Problem: Noterade börsbolag utför ett impairment test av goodwill, vilket görs för att undersöka om nedskrivning av goodwill är aktuellt eller inte. Diskonteringsräntan är en viktig faktor vid Impairment test. Trots detta test utför inte de flesta företag nedskrivningar. Varför gör inte företag några nedskrivningar kan det bero på att en praxis utvecklats? Hur bestämmer företag diskonteringsräntan och varför, vilka är dess komponenter?  Syfte: Med denna undersökning är att beskriva systematiskt hur företag tar fram sina valda diskonteringsräntor för omprövning av goodwill, kan detta bero på en praxisutveckling eller av andra omständigheter. Vi vill även undersöka vilka metoder företag använder sig för att ta fram dess diskonteringsränta samt dess komponenter. Metod: Undersökningen i denna uppsats har främst utgått från en kvantitativ enkätundersökning, även vetenskapliga tidskrifter samt skriftliga källor har använts.Totalt kontaktades 108 stycken noterade företag på Stockholms börs. Slutsatser: Det har visat sig att företag använder sig av förväntade kassaflöden vid framtagning av dess diskonteringsränta och WACC modellen. Impairment test har visat sig vara av betydelse då det ger en mer rättvisande bild och överblick på goodwill. / Background: Following the introduction of IFRS, has given rise to some changes towards the previous accounting rules in Sweden. As of January 1 year 2005, all listed companies move to IFRS 3 Business Combinations. This means that goodwill is not to be amortized as done previously. Now annually there has to be an Impairment test of goodwill in order to investigate whether there is need for impairment or not. The discount rate is used for impairment testing of goodwill and is an important factor in calculating the discounted value of cash flows. Problem: Public listed company doing an impairment test of goodwill is done to examine whether the impairment of goodwill is relevant or not. The discount is an important factor in Impairment test. Although it's showed that most companies do not need to write down goodwill. Why do not some companies write-down goodwill, is it maybe that a practice developed? How do companies discount and why? What are its components? Purpose: This study is to describe systematically how firms develop their selected discount rates for review of goodwill, is it maybe due to a practice development or other circumstances. We also want to explore the methods companies use to develop its discount rate and its components. Method: The study in this thesis has mainly been based on a quantitative survey, including scientific journals and written sources. 108 companies listed on the Stockholm stock exchange were contacted. Conclusions: It has been shown that companies use the expected cash flows at the development of its discount rate and WACC model. Impairment tests have also proved to be of importance since it gives a more accurate picture and overview of goodwill.

<h2>Sammanfattning</h2><p>Bakgrund</p><p>För att försöka skapa en mer ändamålsenlig och effektiv kapitalmarknad utfärdade Europaparlamentet och Europarådet den 19 juli 2002 en förordning, detta i avseende att harmonisera och förbättra de internationella redovisningsstandarderna inom EU. Den första januari 2005 infördes därefter ett krav på unionens noterade bolag att redovisa i enlighet med redovisningsstandarderna IAS/IFRS. Tillföljd av detta införande förändrades tillvägagångssättet att behandla goodwill för de svenska noterade bolagen. Den linjära avskrivningen av goodwill skulle numera inte tillämpas, utan goodwill skulle nu bli föremål för en aktiv värdering i form av nedskrivningsprövningar. I och med detta sätt att värdera goodwill uppkommer det flera frågor, dessa rör de uppskattningar och bedömningar som måste göras i samband med nedskrivningsprövningar av goodwill. Detta gör enligt oss att tillförlitligheten hos detta sätt att behandla goodwill blir intressant att granska.</p><p>Syfte</p><p>Vi vill kunna ge bild av huruvida bedömningar och uppskattningar relaterade till nedskrivningsprövningar av goodwill är tillförlitliga och ger en rättvisande bild av bolaget. Vi vill även undersöka om den rådande lågkonjunkturen påverkar de svenska noterade bolagen som förväntat. Syftet är inte att redogöra tekniskt för hur bolagen räknar och kommer fram till det exakta uppskattade värdet på goodwill.</p><p>Metod</p><p>Undersökningen har skett genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen kännetecknas således av ett hermeneutiskt synsätt som sätter tolkandet i centrum. Sju stycken svenska noterade bolag har slumpmässigt valts ut och intervjuats, och även en revisor. Intervjuerna har hållits med de på bolagen relevanta personer för studien. Intervjuerna har av olika anledningar skett via telefon. Intervjuerna har sedan spelats in, transkriberats och sammanställs. Intervjuobjekten har anonymiserats i undersökningen, detta har skett först och främst för att få en öppnare diskussion med de medverkande intervjuobjekten.</p><p>Slutsats</p><p>Vi vill vara försiktiga med att uttala oss om slutsatser kring tillförlitligheten hos svenska noterade bolags nedskrivningsprövningar av goodwill i allmänhet. Detta främst p.g.a. att vår studie inte ger några entydiga svar i frågan. Det vi dock kan säga är att det finns exempel på situationer där det kan förekomma meningsskiljaktigheter mellan vissa bolag och det rådande regelverket. I frågan huruvida det negativa konjunkturläget påverkar bolagen som förväntat, finner vi inga större anledningar till att så inte skulle vara fallet. Tveksamheter finns istället kring när och i hur stor omfattning nedskrivningar av goodwill kommer ske i de svenska noterade bolagen. Det finns dock enligt vår studie svenska noterade bolag som anser att deras goodwillvärde inte skulle kunna påverkas av en tillfällig negativ konjunktur.</p>

<p>Från att linjärt skriva av goodwill skall det nu bara göras nedskrivningar om nedskrivningsbehov föreligger. Syftet med vår undersökning är att kvantitativt illustrera förändringarna i kostnader för av- och nedskrivningar av goodwill sedan införandet av IFRS 3 för 60 bolag noterade på Stockholmsbörsen och som återfinns på den nordiska Large-cap listan. Enligt vår undersökning har kostnaden för goodwill mellan 2004 och 2005 sjunkit från 20 465,1 msek till 978,8 msek. Av den sammanlagda resultatökningen på 74 653,0 msek för de undersökande bolagen är 31,82 % direkt hänförlig till avskaffandet av goodwillavskrivningen.</p>

Sammanfattning Bakgrund För att försöka skapa en mer ändamålsenlig och effektiv kapitalmarknad utfärdade Europaparlamentet och Europarådet den 19 juli 2002 en förordning, detta i avseende att harmonisera och förbättra de internationella redovisningsstandarderna inom EU. Den första januari 2005 infördes därefter ett krav på unionens noterade bolag att redovisa i enlighet med redovisningsstandarderna IAS/IFRS. Tillföljd av detta införande förändrades tillvägagångssättet att behandla goodwill för de svenska noterade bolagen. Den linjära avskrivningen av goodwill skulle numera inte tillämpas, utan goodwill skulle nu bli föremål för en aktiv värdering i form av nedskrivningsprövningar. I och med detta sätt att värdera goodwill uppkommer det flera frågor, dessa rör de uppskattningar och bedömningar som måste göras i samband med nedskrivningsprövningar av goodwill. Detta gör enligt oss att tillförlitligheten hos detta sätt att behandla goodwill blir intressant att granska. Syfte Vi vill kunna ge bild av huruvida bedömningar och uppskattningar relaterade till nedskrivningsprövningar av goodwill är tillförlitliga och ger en rättvisande bild av bolaget. Vi vill även undersöka om den rådande lågkonjunkturen påverkar de svenska noterade bolagen som förväntat. Syftet är inte att redogöra tekniskt för hur bolagen räknar och kommer fram till det exakta uppskattade värdet på goodwill. Metod Undersökningen har skett genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen kännetecknas således av ett hermeneutiskt synsätt som sätter tolkandet i centrum. Sju stycken svenska noterade bolag har slumpmässigt valts ut och intervjuats, och även en revisor. Intervjuerna har hållits med de på bolagen relevanta personer för studien. Intervjuerna har av olika anledningar skett via telefon. Intervjuerna har sedan spelats in, transkriberats och sammanställs. Intervjuobjekten har anonymiserats i undersökningen, detta har skett först och främst för att få en öppnare diskussion med de medverkande intervjuobjekten. Slutsats Vi vill vara försiktiga med att uttala oss om slutsatser kring tillförlitligheten hos svenska noterade bolags nedskrivningsprövningar av goodwill i allmänhet. Detta främst p.g.a. att vår studie inte ger några entydiga svar i frågan. Det vi dock kan säga är att det finns exempel på situationer där det kan förekomma meningsskiljaktigheter mellan vissa bolag och det rådande regelverket. I frågan huruvida det negativa konjunkturläget påverkar bolagen som förväntat, finner vi inga större anledningar till att så inte skulle vara fallet. Tveksamheter finns istället kring när och i hur stor omfattning nedskrivningar av goodwill kommer ske i de svenska noterade bolagen. Det finns dock enligt vår studie svenska noterade bolag som anser att deras goodwillvärde inte skulle kunna påverkas av en tillfällig negativ konjunktur.

Från att linjärt skriva av goodwill skall det nu bara göras nedskrivningar om nedskrivningsbehov föreligger. Syftet med vår undersökning är att kvantitativt illustrera förändringarna i kostnader för av- och nedskrivningar av goodwill sedan införandet av IFRS 3 för 60 bolag noterade på Stockholmsbörsen och som återfinns på den nordiska Large-cap listan. Enligt vår undersökning har kostnaden för goodwill mellan 2004 och 2005 sjunkit från 20 465,1 msek till 978,8 msek. Av den sammanlagda resultatökningen på 74 653,0 msek för de undersökande bolagen är 31,82 % direkt hänförlig till avskaffandet av goodwillavskrivningen.

I samband med att IFRS infördes för svenska börsbolag 2005 förändrades reglerna för hantering av goodwill. Istället för årlig avskrivning innebar förändringen att posten skulle testas för en eventuell värdeförändring genom nedskrivningsprövning. Forskning visar att företagsledningar tenderar att agera opportunistiskt i syfte att inte behöva göra nedskrivningar. Ett sådant agerande är möjligt då redovisning och beräkning av goodwill samt bestämmande av antaganden helt och hållet ligger i företagens händer. Forskningen är väldigt sparsam när det kommer till hur användare uppfattar den information som företagen redovisar om nedskrivningsprövning i sina finansiella rapporter. Syftet med denna studie är att skapa en bild av hur investerare och företag uppfattar den information som företag enligt IFRS standarder ska lämna i sin årsredovisning om företagets nedskrivningsprövning av goodwill. Samt att förklara varför investerare och företag uppfattar informationen på detta sätt. För att kunna besvara forskningsfrågan och uppnå syftet med studien har en kvalitativ metod med abduktiv ansats använts. Med väl motiverade avgränsningar har studien undersökt uppfattningar hos sex informanter (tre företag och tre investerare). Genom semistrukturerade besöks- och telefonintervjuer har ingående diskussioner med informanterna resulterat i ett omfattande empiriskt material. Med hjälp av operationaliserade teoretiska begrepp och väl definierade uppfattningsbegrepp har det empiriska materialet analyserats. Studien har resulterat i identifiering av problem som bottnar i lagändringen 2005 och som drabbar användaren av informationen (om goodwill i finansiella rapporter) hårdast. Viktiga slutsatser som studien har resulterat i är att användbarheten, relevansen och trovärdigheten i den information som redovisas om nedskrivningsprövningen är bristfällig. Även fullständigheten och noggrannheten i informationen upplevs som bristfällig i det hänseendet för att förstå nedskrivningsprövningen men det råder inget tvivel att redogörelserna innehåller den information som den förväntas innehålla utifrån lagkrav. Ekonomiska händelser som påverkar företag i allmänna termer, finner studien inte påverkar företags nedskrivningsprövning av goodwill. Det framkommer också tydliga bevis på att företagsledningar tenderar att justera bakomliggande variabler i värderingsmodellen i syfte att inte behöva göra nedskrivningar, vilket är i linje med tidigare forskning.

Goodwill är en diskuterad och komplex post i balansräkningen som utsätts för subjektiva bedömningar vid värdering och nedskrivningsprövning. I denna uppsats analyserasbörsnoterade bolags texter kring goodwill i deras årsredovisningar för att undersöka om det finns några skillnader mellan bolag i hur de kommunicerar kring goodwill. Dessutom undersöks om bolagens kommunikation kring goodwill förändras när de genomför en nedskrivning av goodwill. Studiens resultat baseras på innehållsanalyser av 14 bolagsårsredovisningar över tre efterföljande år. Resultatet från innehållsanalyserna visar att mängden text i årsredovisningarna som behandlar goodwill skiljer sig mellan bolagen och att den främsta skillnaden som observerades kunde hänföras till text som berör bolagsspecifikinformation om goodwill. Vidare visar resultatet att mängden text som berör nedskrivning av goodwill ökar när bolagen genomför en nedskrivning av goodwill. / Goodwill is a discussed and complex asset in the balance sheet which is exposed to subjective judgements on valuation and impairment testing. This study analyzes publicly listed companies’ texts about goodwill in their annual reports to examine if there are any differences between how companies communicates about goodwill. Furthermore, the study examines if the companies’ communication about goodwill changes when a goodwill impairment is reported. The results of the study are based on the content analysis of 14 companies’ annual reports from three following years. The results from the content analysis shows that the amount of text in the annual reports regarding goodwill differs between companies and that the prime difference which was observed could refer to company specific information about goodwill. Further on the result shows that the amount of text that about goodwill impairment increases when the company reports an impairment of goodwill. This paper is written in Swedish.

Earnings management är ett fenomen som enligt studier har ökat i omfattning under senare tid tack vare förändringar av redovisningsprinciper. Detta har gett företag möjligheten att med ökad subjektivitet bedöma värdet på sina tillgångar, vilket kan utnyttjas för att manipulera redovisning och justera resultat i önskad riktning. Den här studien syftar primärt till att undersöka om det finns ett samband mellan variablerna earnings management och pressade resultat bland de noterade bolagen på Nasdaq OMX Stockholm, även kallad “Stockholmsbörsen”. Det sekundära syftet är att undersöka om detta eventuella samband är vanligare förekommande bland mindre företag samt om någon bransch är överrepresenterad. En kvantitativ metod har använts där data från bolagens årsredovisningar har hämtats och sedan granskats. Efter det har en analytisk generalisering gjorts av resultaten som visar på att företag i större utsträckning tenderar att bedriva earnings management under perioder där de upplever pressade resultat, i motsats till perioder där de upplever normala resultat. Studien visar också att detta inte är vanligare förekommande på någon speciell börslista eller inom någon specifik bransch, utan att företagen är representerade i likvärdig utsträckning. I studien visade det sig att ett vanligt verktyg för att bedriva earnings management är att göra stora engångsnedskrivningar av goodwill. Detta möjliggjordes år 2005 då IFRS 13 infördes i EU, vilket resulterade i att goodwillposten årligen nedskrivningsprövas istället för att som tidigare avskrivas planmässigt. En kritisk diskussion förs med slutsatsen att resultaten är delvis applicerbara på den studerade populationen och säger något om närliggande fall. Slutligen diskuteras studiens bidrag där konklusionen är att resultaten adderar till samt stärker tidigare forskning. / Earnings management is a phenomenon whose scope of usage has expanded in recent time due to changes in accounting principles, according to studies. These changes have given companies the possibility to use subjective judgment to a higher degree when valuing their assets. This can be utilized to manipulate accounts and tweak results in desired direction. The purpose of this study is primarily to investigate if there is a connection between the variables earnings management and pressured results among the listed companies on Nasdaq OMX Stockholm, also knowned as “Stockholmsbörsen”. The secondary purpose is to investigate if this possible connection is more common among smaller companies and if there is any industry that is overrepresented. A quantitative method has been used where data has been collected from the companies’ websites and later reviewed. An analytic generalization has then been applied on the results that show that companies tend to engage in earnings management in greater magnitude when they are experiencing times with pressured results, in contrary to when they experience times with normal results. The study also shows that it’s not more commonly practiced on any particular stock market list or in some particular industry. The companies are rather equivalently represented along the scope of industries and stock market lists. The study shows that a common tool to engage in earnings management is to make big one time impairments of goodwill. This was made possible 2005 when IFRS 13 was implemented in the EU, which resulted in that the goodwill account where to be impairment tested every year instead of the former principle that used linear depreciation. A critical discussion is held with the conclusion that the results of the study are partly applicable on the studied population and says something about nearby cases. Finally there is a discussion about the contribution of the study with the conclusion that the findings adds something to and strengthens past findings.

<p>Bakgrund:</p><p>Företagsförvärv är sedan länge en vanligt förekommande företeelse i företagens tillväxt, vilket bland annat medfört att redovisning av goodwill varit ett flitigt diskuterat ämne. I och med införandet av EUs 4:e direktiv utformar samtliga de i EU noterade bolag från och med 1 juni 2005 sin finansiella rapportering enligt IASBs standardverk IFRS. Förändringen innebär att goodwill istället för att skrivas av över dess nyttjandeperiod nu årligen skall testas för nedskrivning. Något som införts i och med implementeringen av IAS 36 är att goodwill skall fördelas på de kassagenererande enheter som förväntas få synergier av ett förvärv. Identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill på kassagenererande enheter är något som kan orsaka bolagen problem.</p><p>Syfte:</p><p>Att undersöka och beskriva hur IAS 36 tolkas i praktiken vid nedskrivningstest av goodwill med avseende på kassagenererande enheter. Genom att syftet uppfylls minskar den kunskapsbrist som finns avseende praxis i användandet av IAS 36.</p><p>Genomförande:</p><p>Uppsatsen har genomförts som en kvalitativ fallstudie på ett svenskt bolag. Utöver fallföretaget har ett verifieringsföretag använts. Som förstudie har två redovisningsexperter intervjuats vilka likväl hjälpte till med att förklara IAS 36 olika beståndsdelar.</p><p>Resultat:</p><p>Uppsatsen har visat på att IAS 36 rekommendationer inte är så tydlig för företagen som de till en början tycks vara. Såväl identifiering av kassagenererande enheter som fördelning av goodwill kan innebära problem för företagen och att standardens intentioner inte alltid följs. Fallföretagets fördelning av goodwill skulle i förekommande fall kunna ske på en högre nivå än vad den görs idag. Fördelas goodwillen på en högre nivå skull det ske helt i enlighet med det viktiga begreppet rättvisande bild som IASBs föreställningsram hänvisar till. Dagens fördelning av goodwill kan göra att synergier från enheter som inte tilldelats goodwill inte beaktas i den nedskrivningsprövning som görs av goodwill. Uppsatsen har även visat på att väsentlighet är en viktig faktor. Beaktas inte väsentlighet kan identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill bli allt för godtyckligt för att vara av värde, till de beslutsunderlag som används av fallföretagets intressenter.</p>