En elementär beståndsdel av en fungerande marknad är tillförlitlig finansiell information. Ämnet Earnings Management består av olika teorier och metoder för att mäta manipulationer av den finansiella informationen som redovisas av bolag. Anledningen till manipulationer beror bland annat på agentproblemet mellan bolag och intressenter. Bolag (eller tillämparen) har incitament att vilseleda sina intressenter genom redovisningen för att nå fördelar. Ett sätt att motverka agentproblemet och kvalitetssäkra redovisningen är att låta en revisor genomföra revision på bolagets räkenskaper. Tidigare studier inom Earnings Management har visat att bolag med en Big-4 revisor, i mindre utsträckning än bolag med icke Big-4-revisor, manipulerar sin redovisning. Tidigare studier har också jämfört börsnoterade bolag med privata bolag, vad gäller förekomsten av Earnings Management, med blandat resultat. Eftersom revision nu under vissa förutsättningar är frivilligt för aktiebolag i Sverige, till skillnad från före den 10 november 2010 då det var obligatoriskt, har ett delvis nytt område öppnats upp avseende jämförelser mellan aktiebolag med och utan revision. Syftet med uppsatsen var således att undersöka och jämföra förekomsten av Earnings Management mellan bolag med och utan revision för att kunna dra en slutsats om revision begränsar Earnings Management.I uppsatsen undersöktes och jämfördes således manipulationer mellan två grupper med aktiebolag; en grupp utan revision och en grupp med revision. Eftersom grupperna bestod av 5000 bolag vardera innebar detta ett urval på 10 000 bolag. Manipulationerna uppmättes utifrån två vedertagna metoder som bygger på kognitiva referenspunkter respektive redovisad vinst som riktvärde. Med den förra metoden, som genomfördes utifrån data på tre olika nyckeltal avseende finansiell stabilitet (soliditet, kassalikviditet och balanslikviditet), jämfördes observerad frekvens mot förväntad frekvens för varje decimal (10 %) per nyckeltal. Ett one-sample proportions test testade signifikanta skillnader för varje decimal. Den senare metoden, som genomfördes utifrån data på ett fjärde nyckeltal (räntabilitet på totala tillgångar), jämförde antalet bolag i en grupp inom ett redovisat intervall med antalet bolag i den andra gruppen inom samma intervall. Ett two-sample proportions test testade om skillnaden i frekvensen mellan grupperna var signifikant.Gällande de kognitiva referenspunkterna visade inte empirin från två av nyckeltalen några indikationer på manipulationer. Således var det omöjligt att dra en slutsats om revision begränsar Earnings Management eller ej. Empirin från tredje nyckeltalet gällande kognitiva referenspunkter visade på manipulationer bland båda grupperna med visst liknande mönster från tidigare studier om kognitiva referenspunkter. Således drogs slutsatsen att revision inte verkar begränsa Earnings Management.Avseende metoden som baserades på redovisad vinst som riktvärde uppmättes signifikant fler bolag med revision än bolag utan revision inom intervallet 0-5 %. Således drogs slutsatsen att revision inte verkar begränsa Earnings Management.

Background & Subject discussion: Financial reporting and earnings affect stakeholders’ decisions and is a vital component in firm’s information disclosure. Management possesses considerable influence over financial reports. Earnings consist of a cash-flow and accrual component. Earnings can be affected by managers’ judgment and decision either by accrual-based earnings management or real activities manipulation. Earnings management affects the relevance and reliability of financial reporting and is widely researched. Europe is consolidating and accounting and audit standards are harmonizing. Real activities manipulation is unobserved in Europe. Increased attention and regulations of earnings management are inducing more creative methods to alter earnings, such as stock repurchases. Purpose: The main purpose of this study is to investigate if real activities manipulation can be observed in Europe and to what extent in relationship to accrual-based activities to avoid reporting small losses. An underlying purpose is to study different methods of RAM, including some newer approaches to detect hypothesized RAM by stock repurchases. An additional purpose is to evaluate the different utilized detection methods to clarify effectiveness. The final purpose is to consider possible effects of EM on reliability and relevance of financial reporting. Conclusion: The result concludes that earnings management are performed by real activities manipulation. Stock repurchases, decreased discretionary expenses and production cost all indicate earnings management to avoid reporting earnings below a specific benchmark. The result questions the reliability and relevance of reported earnings.

Bakgrund och problem: Årsredovisningar har till syfte att redovisa information om företagets finansiella situation. Om det finns felaktigheter i denna information påverkar det företagets intressenter. Idag finns det möjligheter för vd:n att påverka resultatet via olika tekniker i den riktning som han/hon anser är lämplig.  Det kan finnas olika anledningar bakom dessa aktioner och en som uppmärksammats är att vd:ns relation till styrelsen kan ha inverkan på användandet av earnings management. I denna studie har vår avsikt varit att undersöka om det finns något samband i användandet av earnings management och vd:ns inblandning i styrelsen. Syfte: Syftet är att undersöka om earnings management förekommer i större omfattning i företag där vd:n är invald i styrelsen än företag där vd:n inte är med i styrelsen Metod: Studien har använts sig av en kvantitativ forskningsstrategi, där utgångspunkten har varit en deduktiv forskningsansats. I insamlandet av data har vi använt oss av en metod som heter innehållsanalys. Studiens undersökningsdesign har varit longitudinell design Resultat och slutsats: Studien visade att det inte finns något samband mellan större användning av earnings management och vd:ns inblandning i styrelsen. Vi valde att diskutera detta resultat med utgångspunkt i agent- och stewardshipteorin om hur förhållanden mellan styrelse och vd kans se ut. Förslag till fortsatt forskning: Intressanta aspekter att fortsätta forska om är att få en förståelse bakom till varför olika vd:s agerar som de gör, och på så sätt få fler svar inom ämnet. Även att utöka denna studie i liknande former för att få svar på frågan i andra segment.

Thesis (Ph. D.)--University of Massachusetts Amherst, 2009. / Open access. Includes bibliographical references (p. 143-154). Print copy also available.

This thesis investigates real earnings management behaviors in the context of open market share repurchase. I use three proxies developed by Roychowdhury (2006) to measure real earnings management behaviors, including abnormal cash flow from operations (DCFO), abnormal production costs (DPROD) and abnormal discretionary costs (DDISX). In comparison to existing literature that documents the impact of accrual earnings management on post-repurchase performance, this thesis endeavors in investigate thoroughly both methods of earnings management. I find that repurchasing firms not only engage in accrual earnings management as is documented in Gong, Louis and Sun (2008) but also engage in real earnings management. Empirically, repurchasing firms have significant positive DCFO and negative DPROD in the year of announcements, both of which are earnings-reducing real activities. Repurchasing firms do not exhibit significant evidence of earnings-reducing DDISX in the year of announcements, but they experience earnings-reducing DDISX in all the three years prior to announcements. As predicted, the operating performance and stock performance of a repurchasing firm can be explained by pre-announcement earnings-reducing accrual manipulations and pre-announcement earnings-decreasing real earnings management. Specifically, the pre-repurchase downward DPROD makes the most important explanatory variable in both repurchasing and actual repurchasing samples whether controlling for DACC or not. The pre-repurchase upward DCFO is most relevant in determining the post-repurchase stock performances. / published_or_final_version / Economics and Finance / Doctoral / Doctor of Philosophy

In this dissertation, I examine investors' use of balance sheet information to infer earnings management constraint and the extent to which they utilize that information to assess the quality of subsequent earnings surprises. Ex-ante constrained firms may not have sufficient ability to manage earnings towards desired earnings thresholds and thus their reported earnings surprises are more likely to be the result of real performance. Ex-ante flexible firms, however, have more room to manage earnings and so it becomes less clear to investors whether the reported earnings surprises are the result of real performance or earnings management. My tests provide mixed support for the constraint theory. I find evidence that the market reacts more to small positive earnings surprises when they are reported by ex-ante constrained firms than when reported by ex-ante flexible firms. This suggests that the market interprets the earnings surprise reported by constrained firms to be of higher quality. However, I also find that earnings surprises reported by ex-ante constrained firms are no more persistent with regard to one-year-ahead earnings than those reported by ex-ante flexible firms, a result that is not consistent with the differential reaction to earnings surprises.

Thesis (Ph. D.)--University of Missouri-Columbia, 2008. / The entire dissertation/thesis text is included in the research.pdf file; the official abstract appears in the short.pdf file (which also appears in the research.pdf); a non-technical general description, or public abstract, appears in the public.pdf file. Title from title screen of research.pdf file (viewed on July 31, 2009) Includes bibliographical references.

Thesis (Ph.D.)--Management, Georgia Institute of Technology, 2008. / Committee Chair: Church, Bryan; Committee Member: Comiskey, Eugene; Committee Member: Haizheng, Li; Committee Member: Kuang, Xi; Committee Member: Schneider, Arnold

Given the importance of historical dividend policy to firms, I investigate whether dividend payers manipulate earnings through real activities to smooth dividend levels and dividend payout ratios. Using Compustat’s Execucomp database, I find evidence that dividend policy impacts both upward and downward real earnings management. I find that payers manipulate earnings upward through real activities to mitigate the shortfall of pre-managed earnings relative to prior year dividends when pre-managed earnings are lower than dividends paid in the prior year, suggesting that dividend levels are an important earnings benchmark. I document a stronger relationship between changes in pre-managed earnings and real earnings management for payers than for non-payers, suggesting that dividend policies impact real earnings management. Consistent with the importance of dividend policy in real earnings management, I show that dividend payers that follow conservative dividend policies manipulate earnings to a greater extent than dividend payers that do not follow conservative dividend policies.

Bakgrund och Problematisering: I och med att internationella redovisningsregler blev tvingande för europeiska börsbolag 2005 förändrades svensk redovisning. Vad gäller redovisningen av forskning och utvecklingskostnader öppnades för en större andel subjektiva bedömningar. Denna subjektivitet kan leda till att företagsledningar tar redovisningsbeslut för att genom de i näringslivet vanliga bonussystemen gynna sig själva, bedriver earnings management. Om detta är fallet innebär det att det kan ifrågasättas om bonussystemen fungerar som det är tänkt. Det är därför relevant att studera om företagsledningar verkligen använder forsknings och utvecklingskostnaderna för att bedriva earnings management. Syfte och frågeställning: Syftet är att undersöka om de möjligheter till subjektiva bedömningar som ges av IAS 38 leder till earnings management. Ur detta syfte kommer frågeställningen om hur det eventuella sambandet mellan incitament att bedriva earnings management och kostnaderna för forskning och utveckling. Metod: Studien har en kvantitativ metod med hypotetiskt deduktiv ansats. Ur agentteorin har hypoteser deducerats som prövas i en undersökning av redovisningsdata. Prövningen använder regressionsanalys för att godta hypoteserna. Slutsats: Studien visar på positivt samband mellan incitament att bedriva earnings management i form av big bath och income smoothing och kostnaderna för forskning och utveckling vilket innebär att företagsledningar synes utnyttja forsknings och utvecklingskostnaderna för att reglera resultatet.