Idag är det låg representation av kvinnor i bolagsstyrelser, och år 2015 var det exempelvis endast 5 % kvinnor som var styrelseledamöter i börsnoterade bolag i Sverige. Detta problematiseras utifrån att Sverige är ett jämställt land jämförelsevis med andra länder. Våra grannar i Norge har sedan år 2008 infört en kvoteringslag som innebär att fördelningen mellan könen måste vara 40/60 i styrelser i börsnoterade bolag, och vi vill med denna studie undersöka om kvotering även skulle vara lämpligt även för Sverige. Denna uppsats fokuserar på banksektorn som historiskt sett är en mansdominerad bransch och vi vill med denna studie skapa en förståelse för hur det kommer sig att kvinnor är underrepresenterade i styrelser. Vår metod är en studie av bankerna SEB, Forex Bank och Helgeland Sparebank där vi gjort semistruktrella intervjuer med kvinnliga ledare inom olika positioner på dessa banker där vi analyserat deras mångfaldsarbete, utbildningsnivåer inom styrelsen samt om respondenterna upplevt könsfördomar. Studiens resultat tyder på att det finns en osäkerhet kring om “glastakseffekten” finns inom banksektorn i Sverige samt att införandet av en kvoteringslag ger fler fördelar än nackdelar och därmed är positivt för Sveriges näringsliv.

<p>Denna uppsats behandlar arbetstagarrepresentanters inflytande i styrelsen. En pilotstudie av Hafskjär och Lillepuu (2004) visade att arbetstagarrepresentanter beroende på vilken roll de antar i sitt styrelsearbete, att företräda de anställda i första hand eller att företräda företaget i helhet i första hand, agerar i styrelsen på helt skilda sätt. Dessutom skilde sig arbetstagarrepresentanternas inflytande i styrelsearbetet åt på så vis att den arbetstagarrepresentant som ansåg sig företräda de anställda i sitt styrelsearbete hade mindre inflytande i styrelsen än den arbetstagarrepresentant som ansåg sig företräda företaget i helhet. Eftersom andra faktorer logiskt sett också borde påverka inflytandet ville vi även veta vilka dessa andra faktorer är. Detta ledde fram till vår problemformulering där vi undrar ”Hur påverkar arbetstagarrepresentanters roll i styrelsen deras inflytande i styrelsens arbete och vilka andra faktorer påverkar arbetstagarrepresentanters inflytande?”. I referensramen framkommer åtta faktorer som kan påverka en arbetstagarrepresentants inflytande. Dessa åtta faktorer ligger till grund för den empiriska undersökningen, där vi har intervjuat nio arbetstagarrepresentanter i olika företag. I analysen framkom att den roll en arbetstagarrepresentant väljer att anta i styrelsen indirekt påverkar dennes inflytande på så vis att en arbetstagarrepresentant som anser sig företräda de anställda i första hand är mindre villig att delta i diskussioner som inte direkt rör de anställda. Detta påverkar i sin tur hur övriga styrelsen ser på arbetstagarrepresentanten som därmed får mindre inflytande. En arbetstagarrepresentant som däremot ser till både de anställdas och företagets bästa deltar i alla diskussioner och känner sig därmed som en fullvärdig medlem i styrelsen med ett högre inflytande därefter. Även om en arbetstagarrepresentant dock företräder företaget kan andra faktorer påverka dennes inflytande negativt. I analysen framkommer att en sådan faktor är om styrelsen till stor del består av ägarrepresentanter. Dessa har nämligen större inflytande i styrelsen, och minskar det relativa inflytandet hos arbetstagarrepresentanten. Sammantaget har vi funnit bevis för att sex stycken faktorer på något sätt påverkar en arbetstagarrepresentants inflytande i styrelsen, nämligen arbetstagarrepresentantens roll i styrelsen, arbetstagarrepresentantens engagemang och förberedelser, arbetstagarrepresentantens utbildning eller motsvarande kompetens i styrelsearbete, övriga styrelsens syn på arbetstagarrepresentanter, arbetstagarrepresentantens vilja att vara med och diskutera även frågor som inte direkt påverkar de anställda samt graden av ägarrepresentanter i styrelsen.</p>

Denna uppsats behandlar arbetstagarrepresentanters inflytande i styrelsen. En pilotstudie av Hafskjär och Lillepuu (2004) visade att arbetstagarrepresentanter beroende på vilken roll de antar i sitt styrelsearbete, att företräda de anställda i första hand eller att företräda företaget i helhet i första hand, agerar i styrelsen på helt skilda sätt. Dessutom skilde sig arbetstagarrepresentanternas inflytande i styrelsearbetet åt på så vis att den arbetstagarrepresentant som ansåg sig företräda de anställda i sitt styrelsearbete hade mindre inflytande i styrelsen än den arbetstagarrepresentant som ansåg sig företräda företaget i helhet. Eftersom andra faktorer logiskt sett också borde påverka inflytandet ville vi även veta vilka dessa andra faktorer är. Detta ledde fram till vår problemformulering där vi undrar ”Hur påverkar arbetstagarrepresentanters roll i styrelsen deras inflytande i styrelsens arbete och vilka andra faktorer påverkar arbetstagarrepresentanters inflytande?”. I referensramen framkommer åtta faktorer som kan påverka en arbetstagarrepresentants inflytande. Dessa åtta faktorer ligger till grund för den empiriska undersökningen, där vi har intervjuat nio arbetstagarrepresentanter i olika företag. I analysen framkom att den roll en arbetstagarrepresentant väljer att anta i styrelsen indirekt påverkar dennes inflytande på så vis att en arbetstagarrepresentant som anser sig företräda de anställda i första hand är mindre villig att delta i diskussioner som inte direkt rör de anställda. Detta påverkar i sin tur hur övriga styrelsen ser på arbetstagarrepresentanten som därmed får mindre inflytande. En arbetstagarrepresentant som däremot ser till både de anställdas och företagets bästa deltar i alla diskussioner och känner sig därmed som en fullvärdig medlem i styrelsen med ett högre inflytande därefter. Även om en arbetstagarrepresentant dock företräder företaget kan andra faktorer påverka dennes inflytande negativt. I analysen framkommer att en sådan faktor är om styrelsen till stor del består av ägarrepresentanter. Dessa har nämligen större inflytande i styrelsen, och minskar det relativa inflytandet hos arbetstagarrepresentanten. Sammantaget har vi funnit bevis för att sex stycken faktorer på något sätt påverkar en arbetstagarrepresentants inflytande i styrelsen, nämligen arbetstagarrepresentantens roll i styrelsen, arbetstagarrepresentantens engagemang och förberedelser, arbetstagarrepresentantens utbildning eller motsvarande kompetens i styrelsearbete, övriga styrelsens syn på arbetstagarrepresentanter, arbetstagarrepresentantens vilja att vara med och diskutera även frågor som inte direkt påverkar de anställda samt graden av ägarrepresentanter i styrelsen.

Bakgrund: Intresset kring forskning av familjeföretag har blivit allt starkare under de senaste decennierna. Bakgrunden till detta tros vara att familjeföretagande är den vanligaste företagsformen och den står för en stor andel av sysselsättningen och BNP i flera länder. Under senare år har det forskats mycket kring bolagsstyrning men inte kring bolagsstyrning i familjeföretag. Detta ger oss motiv att lämna ett bidrag till forskningen kring utomstående ledamöter i familjeföretags styrelser.   Syfte: Syftet med denna studie är att förklara förekomsten av utomstående ledamöter i familjeföretags styrelser.   Metod: Vår studie har haft en deduktiv ansats där vi utgått från teorier kring familjeföretagande, styrelsefunktioner och oberoende ledamöter. Ur dessa teorier har vi sedan härlett våra hypoteser vilka sedan undersöktes i en kvantitativ studie vilken genomfördes genom att data samlades in via en enkätundersökning. Enkätundersökningen tillsammans med teorin ligger sedan till grund för vår analys och vår slutsats.   Resultat: Den empiriska undersökning visade att storlek var den variabel som var signifikant gentemot den beroende variabeln, utomstående ledamöter.  Vi fick också fram att den främsta anledningen till att företag plockar in utomstående ledamöter var att de var i behov av erfarenheter och kompetens. Det kan tolkas som att företag tar in utomstående ledamöter när de anser sig vara i behov av detta för att de inte klarar av att hantera företaget inom familjen.

Bakgrund och problem: Årsredovisningar har till syfte att redovisa information om företagets finansiella situation. Om det finns felaktigheter i denna information påverkar det företagets intressenter. Idag finns det möjligheter för vd:n att påverka resultatet via olika tekniker i den riktning som han/hon anser är lämplig.  Det kan finnas olika anledningar bakom dessa aktioner och en som uppmärksammats är att vd:ns relation till styrelsen kan ha inverkan på användandet av earnings management. I denna studie har vår avsikt varit att undersöka om det finns något samband i användandet av earnings management och vd:ns inblandning i styrelsen. Syfte: Syftet är att undersöka om earnings management förekommer i större omfattning i företag där vd:n är invald i styrelsen än företag där vd:n inte är med i styrelsen Metod: Studien har använts sig av en kvantitativ forskningsstrategi, där utgångspunkten har varit en deduktiv forskningsansats. I insamlandet av data har vi använt oss av en metod som heter innehållsanalys. Studiens undersökningsdesign har varit longitudinell design Resultat och slutsats: Studien visade att det inte finns något samband mellan större användning av earnings management och vd:ns inblandning i styrelsen. Vi valde att diskutera detta resultat med utgångspunkt i agent- och stewardshipteorin om hur förhållanden mellan styrelse och vd kans se ut. Förslag till fortsatt forskning: Intressanta aspekter att fortsätta forska om är att få en förståelse bakom till varför olika vd:s agerar som de gör, och på så sätt få fler svar inom ämnet. Även att utöka denna studie i liknande former för att få svar på frågan i andra segment.

Inledning: Att företag har en stark internationell närvaro blir allt viktigare för företagens långsiktiga framgång. Dagens affärsaktiviteter och handel blir allt mer global. I dessa förhållanden blir styrelsen och ledningen som ska leda bolagets verksamhet viktig. För att kunna undersöka styrelsens och ledningens påverkan på internationalisering ligger fokus på styrelsens och ledningens sammansättning, som är avgörande för deras effektivitet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att förklara hur företagets internationalisering påverkas av styrelsens och företagsledningens sammansättning.   Metod: Undersökningen antar en deduktiv ansats och utgår från befintlig teori för att formulera hypoteser om styrelsens samt företagsledningens sammansättning och dess påverkan på företagets internationalisering. Undersökningen baseras på en kvantitativ metod och omfattar alla stora svenska noterade bolag.   Resultat och slutsats: Undersökningens resultat visar att både styrelsens och företagsledningens sammansättning påverkar företagets internationalisering. Den teori som undersökningen visade främst stöd för är agentteorin. Resultaten visar att företag med högre andel oberoende styrelseledamöter har högre internationalisering. Studien påvisar även att företagsledningens egenskaper såsom åldern har påverkan på företagets internationalisering.

Det finns många faktorer som påverkar kvaliteten på styrelsens arbete. Tidigare forskning har funnit ett negativt samband mellan värdering av företag och antal styrelsemedlemmar. Då det finns en avsaknad av liknande studier på den svenska marknaden avser denna studie att undersöka sambandet mellan styrelsestorlek och värdering av företag. Vi undersöker 203 bolag noterade på Nasdaq OMX Nordic under perioden 2011-2013 med hjälp av en regressionsanalys. I motsättning till majoriteten av tidigare forskning finner vi ett positivt samband mellan styrelsestorlek och värdering, mätt som Tobin’s Q, för företag listade på Nasdaq OMX Small Cap. Vi finner inget samband för Large- och Mid Cap listade företag. Troligtvis är detta fallet då styrelserna för Large- och Mid Cap i regel är större än styrelser i Small Cap listade företag.

Styrelsen är en viktig del av ett börsnoterat bolag och är tänkt att bidra till bland annat ökad tillväxt och lönsamhet. Ett bolag påverkas alltså till stor del av styrelsen och vad den åstadkommer. Det handlar främst om styrelsens arbete, sammansättning och kompetens. Framgångsrika bolag har en gemensam faktor i form av en kompetent styrelse samt tydligt formulerade mål som sätts av styrelsen. För att styrelsen ska kunna utföra sitt arbete och föra bolaget framåt i utvecklingen krävs att styrelsen är rätt sammansatt och innehar rätt kompetens. Det är dock något som snäva rekryteringsprocesser och ett lagförslag om kvotering från EU-kommissionen sätter stopp för, vilket kan bli till en stor begränsning för börsbolagen och dess utvecklingsmöjligheter. Lagförslaget kom 2012 och har blivit ett väl diskuterat ämne i media där bland annat jämställdhet och jämnare könsfördelning ställs emot Europas börsnoterade bolags välmående.

No description available.

Andelen kvinnor inom styrelser har de senaste åren blivit en högaktuell fråga i samband med arbetet för jämställdhet i näringslivet. Kvinnor anses generellt ha en lägre riskvilja än män. Samtidigt visar forskning inom företagsekonomi att riskaversion skiljer sig beroende på omgivning. Syftet med denna uppsats är att studera vilken påverkan andelen kvinnor i bolagsstyrelser har på total risk hos företagen. Undersökningen genomförs med en kvantitativ metod där en multipel regressionsanalys utförs på ett datamaterial av 927 svenska bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm för perioden år 2010 till 2014. Resultatet av undersökningen påvisar ett statistiskt signifikant och negativt samband mellan andelen kvinnor i styrelser och total risk.