No description available.

Ett processbolag är ett bolag vars huvudsyfte är att driva en process åt sin huvudman. Enligt huvudregeln i rättegångsbalken skall den förlorande parten stå för den vinnande partens rättegångskostnader. Vid det fall att en person använder sig av ett underkapitaliserat processbolag för att driva processen kan denne person vid en eventuell förlust, försätta bolaget i konkurs och därmed undvika att betala det stora belopp som krav på rättegångskostnader oftast utgör. Huvudregeln i aktiebolagslagen är att vare sig aktieägare eller någon annan skall vara skyldig att svara för aktiebolagets åtaganden. Denna huvudregel stipuleras i aktiebolagslagens 3 kap 1 §. Det har dock utvecklats en princip i praxis för när undantag görs ifrån denna huvudprincip och man ålägger aktieägare eller annan med "bestämmande inflytande" över bolaget ett ansvar för bolagets skulder. Denna princip kallas för ansvarsgenombrott. I doktrin går åsikterna isär när det gäller denna princip. Vissa författare anser att någon praxis som ger stöd för ett ansvarsgenombrottsinstitut inte existerar eller att det åtminstone är omöjligt att dra några säkra slutsatser om en eventuell utformning. Andra författare kan se tydliga principer utvecklade och har även ställt upp kriterier för när ansvarsgenombrott kan anses vara för handen. När det gäller processbolag diskuteras frågan inte i någon vidare utsträckning i vare sig praxis eller doktrin. Med det nya rättsfallet T 3004-08 (Punctatorfallet) har dock frågan fått nytt liv. Det rör sig här om ett enormt utstuderat användande av aktiebolagsformen för att genom ett processbolag undgå ansvar för rättegångskostnaderna i målet. Jag sätter i denna uppsats existerande rättskällor i relation till detta nya rättsfall för att utröna huruvida användandet av ett processbolag är grund för att tillämpa principerna om ansvarsgenombrott eller ej.

No description available.

No description available.

Titel: Sambandet mellan företagets sociala ansvarstagande, lönsamhet och andelen kvinnor i styrelsenNivå:  Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Elin Bergkvist och Abdullahi Mohamed Handledare: Jan Svanberg Datum: 2020-juni Syfte: I dagens samhälle får företagens hållbarhetsarbete och det sociala ansvarstagandet en alltmer betydande roll. Det leder till att företag måste inkludera sin påverkan på miljön och samhället i beräkningarna istället för att enbart fokusera på vinsten som tidigare var vanligt. Det gör att företag i större grad visar att de arbetar med CSR, men frågan är om det lönar sig att arbeta med samhällets bästa. Företag i Norden är långt fram vad gäller hållbarhet och jämställdhet vid jämförelse med övriga världen. Syften med studien är att undersöka om dessa variabler kan stärka företagens lönsamhet. Metod: Detta är en kvantitativ studie som utgår från en positivistisk kunskapssyn som antagit en deduktiv ansats med hypoteser. Studien bygger på börsnoterade nordiska företag. Data samlas in från 157 företag under insamlingsåret 2018. All data som används i studien har samlats in från Thomson Reuters Datastream. För att analysera den insamlade data används multipel regressionsanalys med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Resultatet av studiens första hypotes indikerar att sambandet mellan CSR och lönsamhet är signifikant positivt. Det innebär att ju högre CSR är desto högre blir företags lönsamhet. Resultatet av studiens andra hypotes visar att sambandet mellan CSR och lönsamhet hos företag med mer än 50% andel kvinnor i styrelsen är signifikant positivt, vidare gällande hos företag med färre än 50% andel kvinnor i styrelsen fann studien inget signifikant samband mellan CSR och lönsamhet. Resultatet av studien kan bero på att företagsklimatet i Norden är uppbyggt på ett kooperativt synsätt där intressentmodellen får ta stor plats. Studiens bidrag: Studien bidrar med ett teoretiskt perspektiv till den företagsekonomiska forskningen genom att förklara hur styrelser som har större andel kvinnliga representanter påverkar CSR-arbete och lönsamheten i nordiska företag. Studien bidrar också till hur sambandet mellan CSR och lönsamheten ser ut bland nordiska företag. Förslag till fortsatt forskning: Denna studie har använt ROA vilket är ett redovisningsmässigt mått för att mäta lönsamhet. Det vore intressant med en studie som använder både det redovisningsmässiga måttet och finansiella måttet för att jämföra och se om det finns skillnader i resultatet. För vidare studier vore det också intressant att involvera fler variabler som till exempel utbildningsbakgrund, ålder och etnicitet på styrelsemedlemmar.

Bakgrund: Politiker och normgivande institut är eniga om att jämn könsfördelning ska eftersträvas i bolagsstyrelser. Tidigare forskning gällande kvinnlig representation i bolagsstyrelser tenderar att inrikta sig på börsnoterade bolag och statligt ägda bolag. Däremot har kommunalt ägda bolag hamnat i skymundan i diskussionerna trots att de har ett ökat samhälleligt ansvar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara könsfördelningen i kommunalt bolagsstyrelser. Metod: Uppsatsen antar en deduktiv ansats kopplat till en kvantitativ forskningsmetod. Vi utgår från institutionella- och homosociala teorier tillsammans med tidigare forskning för att formulera uppsatsens hypoteser. Slutsats: Könsfördelningen i kommunala bolagsstyrelser kan delvis förklaras genom homosocial reproduktion. Könsfördelningen i kommunala bolagsstyrelser är även relaterat till företagsstorlek, vilket kan förklaras av institutionella teorier. Däremot är de samhälleliga påtryckningarna vår teoretiska referensram kopplade till kommunalt ägande inte lika relaterade till könsfördelningen i bolagsstyrelser som tidigare studier kopplat till statligt ägande.

Titel: Styrelsers syn på implementering av lagar i bolagsstyrningen Kurs: Management and Control Författare: Veronica Gisle och Asha Khan Handledare: Josef Pallas Syfte: Syftet är att undersöka vilka styrinstrument som styrelser använder vid implementeringen av lagdirektiv i bolagsstyrningen. Metod: Uppsatsens metod är uppbyggd på ett abduktivt tillvägagångssätt. Teori: Den teoretiska referensramen består av teorier som grundar sig i vetenskaplig forskning om styrelsens huvudsakliga uppgifter, contingency teori, granskare samt ett flertal styrinstrument. Empiri: Materialet är insamlat under åtta djupintervjuer med styrelseledamöter. Slutsats: De tre huvudsakliga styrinstrument som styrelsen använder sig av är relationen till VD:n, åtgärdsplaner och styrelseutskott. De styrinstrument som är mest effektiva beror på lagens innebörd och bolagets verksamhet.

No description available.

No description available.

Inledning: I tidigare forskning har det framgått att styrelsen har en inverkan på bolags CSR- rapportering, eftersom styrelsen är med och utformar bolags CSR-strategier. Denna forskning har dock visat sig vara begränsad till att endast undersöka ett fåtal karaktärsdrag hos styrelsen, vilket motiverar en kartläggande studie av styrelsens karaktärsdrag och dess inverkan på bolags CSR-rapportering. Problemformulering: Vilka karaktärsdrag hos styrelsen samt styrelseledamöter påverkar bolagets CSR-rapportering? Syftet: Syftet med studien är att identifiera vilka karaktärsdrag hos styrelsen samt styrelseledamöter som påverkar bolagets CSR-rapportering. Metod: Studien har en deduktiv ansats och har utifrån befintliga studier och teorier skapat hypoteser. Hypoteserna har sedan testats med kvantitativ tvärsnittsdata. Det urval som studien grundar sig på är 109 bolag listade på Nasdaq OMX Stockholm (large och mid cap) år 2013. Studiens data har främst samlats in från bolags årsredovisningar och hemsidor. Resultat: Studiens resultat antyder att styrelseledamöter: med juridisk utbildning, som är oberoende ledamöter, arbetstagarrepresentanter har en positiv påverkan på bolags CSR- rapportering. Detsamma gäller för styrelsens storlek och styrelseordförandens ålder. Det till skillnad från när familjeägare sitter i styrelsen, vilket enligt resultaten hade en negativ inverkan på bolags CSR-rapportering. Studien visar att de strukturella karaktärsdragen hos styrelsen har störst inverkan på bolags CSR-rapportering, vilket bland annat indikerar att de intressen som ledamöter företräder inverkar på dess styrelsearbete. Vi jämförde även bolag som var listade på large och mid cap-listan för att se om det fanns några skillnader dem emellan. Testerna visade att flera demografiska karaktärsdrag var signifikanta i de mindre bolagen men inte i de större. Detta indikerar att CSR-rapporteringsmentaliteten som dessa karaktärsdrag tidigare bidragit med, till viss del blivit institutionaliserat i de större bolagen. Ytterligare ett resultat som studien visat är att denna typ av forskning i framtiden inte endast kan begränsa sig till en teori. / Introduction: Previous research has shown that the board of directors has an impact on the companies CSR-reporting, since the directors are a part of developing the company's CSR- strategies. This research, however, has proven to be limited to investigate only a few character traits of the board of directors, which justifies a survey of the board's characteristics and its impact on companies' CSR-reporting. Problem: Which character traits of the board and board members affect the company's CSR- reporting? Purpose: The purpose of the study is to identify the characteristics of the board and board members that affect the company's CSR-reporting. Method: The study adopts a deductive approach and the hypotheses are therefore based on existing studies and theories. The hypotheses that have been tested in this study are based on quantitative cross sectional data. The sample for this study is based on 109 companies listed on the Nasdaq OMX Stockholm (large and mid cap) in 2013. The data collected originates primarily from companies' annual reports and websites. Results: The results of this study show that those directors: with legal educations, that are independent, employee representatives have positive effects on companies’ CSR-reporting. The same applies to the size of the board and the age of the Chairman. These results are different from when family owners are members of the board, which has a negative impact on companies' CSR-reporting. The study also shows that the structural characteristics of the board have the greatest impact on companies' CSR-reporting, which, for example, indicates that the interests that the members represent have an impact on the board’s activities. We also compared companies listed on large and mid cap to see if there was any difference between the two. The test’s showed that several demographic characteristics had a significant impact in the smaller companies, but not in the larger companies. This indicates that the mentality of CSR-reporting that these traits previously assumed to contribute with, to some extent has become institutionalized in larger companies. Another result this study demonstrated was that future research regarding this relationship should not only limit itself to one theory.