Antalet kvinnliga styrelseledamöter i svenska börsbolag förväntas öka i och med en politisk strävan efter förbättrad jämställdhet i bolagsledningarna. På grund av att studier har funnit en skillnad i synen på risk mellan kvinnor och män är det möjligt att en representation av fler kvinnor i styrelserna skulle kunna leda till lägre earnings management då earnings management medför risk. Samtidigt har tidigare forskning på sambandet mellan kvinnor och earnings management erhållit varierande resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett negativt samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och earnings management i svenska börsbolag. Hypoteserna har undersökts med en kvantitativ metod baserat på bolag på Nasdaq OMX Stockholm mellan åren 2010-2014, där earnings management har estimerats med Jones uppdaterade modell och sambandet mellan kvinnor och earnings management har prövats med multipla regressioner. Resultaten visar ett signifikant svagt negativt samband mellan kvinnor och earnings management.

Jämställdhet och kvinnors deltagande i svenska bolagsstyrelser är ett viktigt och omdebatterat ämne, inte minst till följd av hotet från regeringen om en kvoteringslag på 40 procent kvinnor. Denna studie syftar till att undersöka både det direkta sambandet mellan kvinnor och företagets prestation och om relationen kan bero på innovationsintensiteten. Den kvinnliga representationen har studerats utifrån både andel och antal kvinnor. Detta då Forskning visar på att det krävs minst tre kvinnor, critical mass, för att det ska generera en bättre prestation inom företaget. Resultatet från denna studie visar ett positivt signifikant samband mellan andelen kvinnor, en kvinna, två kvinnor samt critical mass och företagets prestation. Sambandet var dock starkare signifikant för två, och minst tre kvinnor. Därav dras slutsatsen om att critical mass är minst två kvinnor i svenska bolagsstyrelser. Studien visar också att den positiva effekten av kvinnlig representation i styrelsen är större hos låginnovativa företag än hos höginnovativa.

Jämställdhetsfrågan har varit aktuell i många decennier men trots det råder det i bolagsstyrelserna en kraftig ojämställdhet i många av Europas länder. I Sverige har andelen kvinnor i börsbolagens styrelser ökat från 6,1 procent år 2002 till 33,9 procent år 2018, vilket är en ökning med 27,8 procentenheter. Trots att Sverige är mer jämställt än många andra länder är det en bit kvar innan styrelserummen kan anses vara jämställda. Huruvida jämställdhet är eftersträvansvärt går att argumentera för utifrån flera olika synvinklar. Forskare inom ämnet brukar dela upp frågan i vad som är moraliskt korrekt och vad som är ekonomiskt mest gynnsamt. Denna studie utforskar frågan utifrån ett ekonomiskt perspektiv och har därför tagit del av liknande tidigare forskning. Befintlig forskning lyckas inte visa på ett entydigt resultat huruvida ökad kvinnlig representation i bolagsstyrelser leder till ökad ekonomisk vinning eller ej. Vi har valt att angripa detta problem ur ett investerarperspektiv genom att utforma fyra olika aktieportföljer baserade på Kanters (1977) teori om den kritiska massan. Studien baseras på företag på OMX Stockholm Large Cap under perioden 2010-2017 där vi jämför företagens totala aktieavkastning med ett jämförbart aktieindex. Företagen har delats upp i olika portföljer beroende på dess styrelses könssammansättning. En hypotes har sedan ställts upp för varje portfölj där vi testar på en 5 procentig signifikansnivå ifall det går att fastställa portföljens avkastning jämfört med marknadens. Den mest respektive minst jämställda portföljen överskrider den 5 procentiga signifikansnivån vilket innebär att portföljernas resultat inte är statistiskt säkerställda. Dock visar resultatet att ju högre andel kvinnor som finns representerade i bolagsstyrelserna desto lägre genomsnittlig avkastning har de olika portföljerna genererat. / The issue of gender equality has been relevant for many decades, but in spite of this, in the corporate boards there is a strong inequality in many of Europe's countries. In Sweden, the proportion of women in listed companies' boards increased from 6.1 percent in 2002 to 33.9 percent in 2018, which is an increase of 27.8 percentage points. Although Sweden is more equitable than many other countries, there is still a lot of work to do before the boardroom can be considered equal. Whether gender equality is desirable can be argued from several different perspectives. Researchers within the subject usually divide the question into what is morally correct and what is economically most beneficial. This study explores the issue from an economic perspective and has therefore studied similar earlier research. Existing research does not succeed in showing an unambiguous result whether increased female representation in corporate boards leads to increased financial gain or not. We have chosen to address this problem from an investor perspective by designing four different share portfolios based on Kanters (1977) theory of the critical mass. The study is based on companies on the OMX Stockholm Large Cap during the period from 2010 to 2017 where we compare the companies' total stock returns with a comparable index. The companies have been divided into different portfolios depending on the gender composition of its board. A hypothesis has then been set for each portfolio where we test at a 5% significance level if it is possible to determine the portfolio's return compared to the market. The most as well as the least equal portfolio exceeds the 5% significance level, which means that the portfolio's results are not statistically significant. However, the result shows that the higher the proportion of women represented in the corporate boards, the lower the average return.

<p>Företagsskandalerna i Sverige och utomlands har skapat en förtroendekris och bolagsstyrningen har ifrågasatts. Svensk kod för bolagsstyrning har uppkommit i Sverige som ett led i att stärka tilltron till de svenska börsbolagen. Aktiebolagslagen (SFS 2005:551 kap. 8) behandlar styrelsens ansvar mot bolaget. Här uppges det dels att styrelsen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen i bolaget, dels att styrelseordföranden har ett särskilt ansvar jämfört med övriga ledamöter. Totalt sett råder god medvetenhet bland de styrelseordförandena vi har intervjuat. Vi kan även konstatera att enighet råder bland uppgiftslämnarna om att Koden har bidragit till mer fokus på intern kontroll allmänt sett i Sverige. Dessutom har alla uppgiftslämnare en mycket positiv uppfattning av Koden och de är framförallt nöjda med att den är uppbyggd utifrån principen följa eller förklara.<strong></strong></p>

Företagsskandalerna i Sverige och utomlands har skapat en förtroendekris och bolagsstyrningen har ifrågasatts. Svensk kod för bolagsstyrning har uppkommit i Sverige som ett led i att stärka tilltron till de svenska börsbolagen. Aktiebolagslagen (SFS 2005:551 kap. 8) behandlar styrelsens ansvar mot bolaget. Här uppges det dels att styrelsen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen i bolaget, dels att styrelseordföranden har ett särskilt ansvar jämfört med övriga ledamöter. Totalt sett råder god medvetenhet bland de styrelseordförandena vi har intervjuat. Vi kan även konstatera att enighet råder bland uppgiftslämnarna om att Koden har bidragit till mer fokus på intern kontroll allmänt sett i Sverige. Dessutom har alla uppgiftslämnare en mycket positiv uppfattning av Koden och de är framförallt nöjda med att den är uppbyggd utifrån principen följa eller förklara.

En genomgående tråd i den här uppsatsen är de åtstramningar som på senare år har genomförts i den finansiella sektorn. Syftet är att ge en bild av det aktuella rättsområdet med huvudfokus på ansvarsregler för ett bolags ledning samt det gällande penningtvättsregelverket. Lagstiftningens ändamål ska presenteras och olika delar av den ska lyftas fram och utvärderas för att på så vis belysa problematiska aspekter. Uppsatsen utgör en kritisk granskning av de nya sanktionsreglerna mot styrelse och verkställande direktör i ljuset av gällande penningtvättsregelverk. Vid den här granskningen intas även i huvudsak ett aktörsperspektiv. Avsikten är att ge en bild av lagstiftningen och regelverken generellt som riktar sig till finansbranschen och därigenom belysa vissa problemställningar. Det betyder inte att uppsatsen ska betraktas som en allmän kritik mot de finansiella regelverken. Merparten av regelverken bör kunna betraktas som direkt nödvändiga för att sektorn ska fungera på ett godtagbart sätt. Däremot är det ur rent konstruktiv synpunkt i samma grad nödvändigt att kunna peka på brister och problemställningar som uppstått eller kan tänkas uppstå till följd av delar av regelverken.

Frågeställningar:              – Vad är syftet med internrevision i kommunala bolag?  – Hur fungerar internrevision för styrelser i kommunala bolag? – Skiljer sig användningen av internrevision i privata bolag från kommunala bolag, ur ett kommunalt perspektiv? Syfte: Studien ämnar undersöka syftet med internrevision i kommunala bolag och vilken användbarhet och betydelse funktionen har för dess styrelser. Undersökningen kommer att fokusera på styrelsens syn på internrevision och hur det fungerar som en del av deras arbete. Syftet är även undersöka om internrevision används på samma sätt eller om den skiljer sig i privata bolag, från ett kommunalt perspektiv.  Metod/Teori: För att kunna se hur internrevision fungerar för styrelser i kommunala aktiebolag genomfördes åtta kvalitativa intervjuer. Vid utförandet av de kvalitativa intervjuerna har ett semistrukturerat arbetssätt använts vid samtliga av undersökningens intervjurespondenter. Den sekundära datan har samlats in genom vetenskapliga artiklar, böcker, internetkällor, samt lagar och förordningar. Slutsatser: Internrevision ses som en övervakningsfunktion där syftet med funktionen för kommunala bolag är att följa och styra verksamheten. Bolagsstyrelser använder internrevision för att bl.a. få tips och se om någonting i bolaget kan utvecklas eller inte fungerar bra. Internrevision ses som en betydelsefull del för styrelser i alla typer av bolag och används på samma sätt som i såväl privata som kommunala bolag.

TITEL: Lika makt oavsett kön   FÖRFATTARE: Felicia Jarl &amp; My Nilsson HANDLEDARE: Thomas Karlsson EXAMINATOR: Petter Boye PROGRAM: Ekonomprogrammet och Detaljhandel &amp; Service Management KURS: Företagsekonomi III – Examensarbete 2FE71E NIVÅ: Kandidatuppsats, 15 hp    SYFTE: Syftet med studien är att studera styrelsesammansättningen, med avseende på kön, inom detaljhandel- och finansbranschen. Vi vill även belysa samt studera sambandet mellan kvinnlig representation i styrelserna och branschernas kunder samt anställda.    METOD: För att kunna uppfylla studiens syfte har vi utgått ifrån en abduktiv ansats. Vi har genomfört statistiska tester samt kvalitativa intervjuer med fyra respondenter från näringslivet. Materialet användes sedan för att förklaras med hjälp av teorier för att slutligen kunna svara på studiens forskningsfrågor och för att studiens syfte skulle kunna uppfyllas.   SLUTSATS: Kvinnlig representation har ökat mellan åren 2002 och 2014, vi kan alltså se en positiv trend som visar att kvinnor har ökat i detaljhandel- och finansbranschens styrelser. Vi har även kommit fram till att anställda har en viss påverkan på hur sammansättningen ser ut i styrelsen, med avseende på kön. Oavsett vilket kön individen har kan vi se indikationer via studien som påvisar att kvinnor och män värderas olika vid en tillsättning av en styrelsepost. Nätverk lyfts även fram som en av de starkaste faktorerna för att en kvinna ska bli vald som styrelseledamot.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan utbildningsnivå och ersättningsnivå bland styrelseledamöter i svenska bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm (OMXS). Vidare är syftet med studien att öka förståelsen för de ersättningsnivåer som styrelseledamöter erhåller samt de skillnader som finns i ersättningsnivå mellan olika styrelseledamöter i bolag på OMXS. Sambandet undersöks genom en multivariat regressionsanalys. Datamaterialet består av 6469 bolagsårsindivider i svenska börsbolag mellan åren 2009-2013. Jensen och Mecklings (1976) agentteori tillämpas för att redogöra för varför ersättningar till styrelseledamöter existerar. Därefter används Hambrick och Masons (1984) upper echelon-teori för att förklara varför utbildning kan vara en av de bestämmande faktorerna för en styrelseledamots ersättning. Studien kan inte påvisa att ett samband mellan utbildningsnivå och ersättningsnivå föreligger. Däremot påträffas att styrelseledamöter med utländsk härkomst har en högre utbildningsnivå än ledamöter med svensk härkomst, samt att kvinnliga styrelseledamöter erhåller en lägre ersättningsnivå än manliga styrelseledamöter givet en likvärdig utbildningsnivå.

SAMANFATTNING Titel: Externa ledamöter – Påverkan på struktur och process i styrelsearbete Nivå: C-uppsats Författare: Lovedeep Singh och Simon Nyström Handledare: Tomas Källqvist och Stig Sörling Datum: 2015 – Juni Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur de externa ledamöterna påverkar strukturen och processen i styrelsearbetet. Metod: Studiens syfte har besvarats genom kvalitativ undersökningsmetod med abduktiv forskningsansats. Studien har hermeneutiskt perspektiv och fenomenet som studerats anses vara socialkonstruktivistisk. Det empiriska materialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med representanter från åtta olika styrelser. Resultat &amp; slutsats: Studien visar att uppfattningen om den externa ledamotens påverkan fördelas mellan styrelser med formellt aktivt styrelsearbete och informellt passivt styrelsearbete. I styrelser med formellt aktivt styrelsearbete har den externa ledamoten en påverkan på strukturen genom att förändra sammansättningen. I styrelser med informellt passivt styrelsearbete finns uppfattningen om att den externa ledamoten skulle påverka styrelsens process genom en kulturförändring. Förslag till fortsatt forskning: En vidare studie där fenomenet studeras ur ett annat perspektiv med "styrelseproffs" eller inom andra bolag. Dessutom skulle det vara intressant med en studie med fokus på skillnaderna mellan olika roller i styrelsen. Uppsatsens bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv bidrar denna studie med att belysa hur styrelsen söker balans utifrån ett kunskapsperspektiv. Ur ett praktiskt perspektiv bidrar denna studie med att belysa hur externa ledamotens påverkan skiljer sig i styrelser med formellt aktivt styrelsearbete och i styrelser med informellt passivt styrelsearbete. Nyckelord: Styrelsearbete, styrelse, struktur, process, extern ledamot