Bakgrund: Frivillig redovisning har blivit allt mer förekommande de senaste årtiondena. Ett problem för bolag är att veta om nyttan av denna överstiger kostnaden. Den främsta forskningen om frivillig redovisning har dock studerat vilka motiv det finns för bolag att publicera frivillig redovisning snarare än effekterna av denna. Det behövs därför forskning som fyller ut det kunskapsgap som finns. Vår studie börjar bidra med att fylla kunskapsgapet genom att studera vilken nytta bolag kan erhålla av frivillig redovisning. Nyttan definieras som ett förbättrat organisatoriskt utfall. Syfte: Syftet med studien är att identifiera vilken nytta bolag på Stockholmsbörsen kan erhålla av en innehållsrik frivillig redovisning. Metod: Vi har haft en deduktiv forskningsansats där vi identifierade vilken nytta bolag skulle kunna erhålla av frivillig redovisning utifrån fem teorier. Nytta härleddes från fem intressentgrupper som skulle kunna ge denna nytta till bolag när de reagerar positivt på den frivilliga redovisningen. Vi genomförde en kvantitativ studie där data hämtades om bolag på Stockholmsbörsen. Vi genomförde även en förstudie genom intervjuer med fem bolag. Den kvantitativa studien samt förstudien låg sedan till grund för studiens analys och slutsatser. Resultat och slutsats: Vi fann belägg för tre former av nytta bolag skulle kunna erhålla av en innehållsrik frivillig redovisning: ökad finansiell prestation, ökat marknadsvärde samt ett starkt varumärke. Nytta kan därmed både vara ekonomisk och icke-ekonomisk. Det är främst intressentgruppen ägare som ger denna nytta men även till viss del kunder. Nyttan vi fann kan härledas från agentteorin, legitimitetsteorin och signaleringsteorin. Då nyttan kan sammankopplas med bolags motiv till att publicera frivillig redovisning skulle dessa teorier även kunna förklara motivet. / Background: Voluntary disclosure has been more common in the last decades. A problem for companies is to know if the benefits exceed the costs of voluntary disclosure. However, the available research on voluntary disclosure has mainly studied the motive for companies to disclose voluntary information. There is a lack of research on the effects of voluntary disclosure. Therefore our aim of this study is to examine if companies can receive any benefits from voluntary disclosure. We define the benefits as improved organizational outcomes. Purpose: The purpose of this study is to find out if listed companies in Sweden receive any benefits from voluntary disclosure. Method: We had a deductive research approach where we identified benefits from five theories. The benefits also derived from five different stakeholders. We used a quantitative method where the data was collected from companies on the Stockholm Stock Exchange. We also conducted interviews with five companies. Results and conclusions: We found that the benefits of voluntary disclosure can be both economic and non-economic. We found three benefits: a better financial performance, better market value and a strong company brand. The benefits were mainly received from owners but also from customers. The benefits derived theoretically from agency theory, legitimacy theory and signalling theory. These theories can explain the motive companies have to disclose voluntary information since the benefits can be connected to the motive.

Under de senaste decennierna har revisionsmarknadsstrukturen genomgått stora förändringar till följd av de samgåenden och skandaler som ägt rum. Antalet stora revisionsbyråer har minskat och de kvarvarande dominerar alltmer såväl nationellt som internationellt. Efter finanskrisen som bröt ut år 2008 har Europeiska kommissionen publicerat en grönbok om revisionspolitik. I denna lyfts bland annat marknadskoncentrationen upp som ett problem. I samband med detta har vi genomfört en studie med följande problemformulering: Hur upplever revisorer på svenska medelstora revisionsbyråer den svenska marknaden för börsbolagsrevision? Studien fokuserar på fyra områden, dessa är: historisk bakgrund, den svenska marknaden för börsbolagsrevision, inträdesbarriärer och åtgärder. För att besvara problemformuleringen har vi använt en kvalitativ metod med abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med revisorer från olika revisionsbyråer, däribland fyra besöksintervjuer samt en telefonintervju. Studiens resultat visar att revisorer på svenska medelstora revisionsbyråer upplever den svenska marknaden för börsbolagsrevision som koncentrerad, konkurrensutsatt och eftertraktad. Det finns ett samband mellan marknadskoncentrationen och den historiska utvecklingen, revisionsbyråernas olika fokusområden samt inträdesbarriärerna. Politiska åtgärder kan riktas mot marknadskoncentrationen men inte mot interna inträdesbarriärer som exempelvis motsättningar inom byrån. / During the last decades the structure of the audit market has undergone fundamental changes as a result of the mergers and scandals that have taken place. The number of big audit firms has decreased and the remaining ones dominate even more both nationally and internationally. After the financial crisis in 2008 the European commission has published a green paper on audit policy. Among other things the market concentration is highlighted as a problem. In connection with this we have conducted a study with the following research question: How do auditors at Swedish mid tier audit firms experience the Swedish market for audits of listed companies? The study focuses on four areas, these are: historical background, the Swedish market for audits of listed companies, barriers to entry and measures. To answer the research question we have used a qualitative research method with an abductive approach. The empirical material has been gathered through interviews with auditors at different audit firms, including four personal interviews and one telephone interview. The result of the study shows that auditors at Swedish mid tier audit firms experience the Swedish market for audits of listed companies as concentrated, competitive and desirable. There is a connection between the market concentration and the historical development, the audit firms’ different focus areas and the barriers to entry. Political measures can be adopted for the market concentration but not for internal barriers of entry such as contradictions within the audit firm.

TITEL: Lika makt oavsett kön   FÖRFATTARE: Felicia Jarl & My Nilsson HANDLEDARE: Thomas Karlsson EXAMINATOR: Petter Boye PROGRAM: Ekonomprogrammet och Detaljhandel & Service Management KURS: Företagsekonomi III – Examensarbete 2FE71E NIVÅ: Kandidatuppsats, 15 hp    SYFTE: Syftet med studien är att studera styrelsesammansättningen, med avseende på kön, inom detaljhandel- och finansbranschen. Vi vill även belysa samt studera sambandet mellan kvinnlig representation i styrelserna och branschernas kunder samt anställda.    METOD: För att kunna uppfylla studiens syfte har vi utgått ifrån en abduktiv ansats. Vi har genomfört statistiska tester samt kvalitativa intervjuer med fyra respondenter från näringslivet. Materialet användes sedan för att förklaras med hjälp av teorier för att slutligen kunna svara på studiens forskningsfrågor och för att studiens syfte skulle kunna uppfyllas.   SLUTSATS: Kvinnlig representation har ökat mellan åren 2002 och 2014, vi kan alltså se en positiv trend som visar att kvinnor har ökat i detaljhandel- och finansbranschens styrelser. Vi har även kommit fram till att anställda har en viss påverkan på hur sammansättningen ser ut i styrelsen, med avseende på kön. Oavsett vilket kön individen har kan vi se indikationer via studien som påvisar att kvinnor och män värderas olika vid en tillsättning av en styrelsepost. Nätverk lyfts även fram som en av de starkaste faktorerna för att en kvinna ska bli vald som styrelseledamot.

Bakgrund Det diskuteras mycket idag om ersättningar till verkställande direktörer (Vd) och storleken på dessa. Många har synpunkter på den enligt dem väldigt höga ersättningen och framförallt är många kritiska till de stora bonusar som tilldelas till företagsledare. Samtidigt är det ägarna som genom representation i styrelse och på bolagstämma bestämmer ersättningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka om det föreligger ett samband mellan ägarbilden och andel rörlig lön till den verkställande direktören. Metod I studien tillämpas en deduktiv forskningsansats där vi utgått från existerande teorier och tidigare empirisk forskning för att skapa en hypotes som sedan kan bekräftas eller förkastas. Hypotesen testas genom en kvantitativ metod där data samlats in över 56 stycken svenska bolag för att sedan testas med statistisk regressionsanalys. Slutsats Undersökningen visar att det finns ett negativt samband mellan ett större ägande och andel rörlig ersättning till verkställande direktör.

<p><strong>Bakgrund och problem: </strong>En viktig tillgång som bolagen har tillgång till är det humankapital som finns i form av personalen. Denna tillgång är en dold tillgång då den ej kan tas upp i bolagens balansräkning. Detta beroende på att det ej går att definiera humankapital som en tillgång enligt redovisningsstandarden då den ej uppfyller kriterierna för att kunna klassificeras som en tillgång. För bolagen kan det ändå finnas ett behov av att redovisa humankapital externt genom årsredovisningen. Detta för att nå sina intressenter med information som kan stärka relationen mellan dem.</p><p><strong>Syfte: </strong>Vårt syfte är att undersöka på vilken nivå och frekvens de utvalda nyckeltalen förekommer inom olika branscherna på svenska börsen, samt dra paralleller till intressenternas intresse för humankapitalet.</p><p><strong>Avgränsningar: </strong>Data i studien kommer endast att inhämtas från bolagens senaste årsredovisning. Endast de nyckeltalen som används i undersökningen enligt Konradmodellen kommer att beskrivas.</p><p><strong>Metod: </strong>Bolagens årsredovisningar har undersökts genom att vi upprättade en scoreboard i excel och utifrån det analyserade vi årsredovisningarnas innehåll av de utvalda nyckeltalen. Vi analyserade därefter resultatet av de olika branscherna.</p><p><strong>Resultat och slutsatser: </strong>Undersökningens utfall visade på att det inte är någon bransch som har redovisat de undersökta nyckeltalen i någon större utsträckning. Resultatet från undersökningen var något oväntat då företagen inte verkar lägga ner resurser på att visa sitt humankapital för intressenterna. Detta kan bero på att intressenterna inte heller ser humankapitalredovisning som en tyngdpunkt i redovisningen utan sätter större vikt på de finansiella nyckeltalen.</p><p>Det var endast två branscher som höjde sig över snittet i undersökningen, och de var Finans och IT branschen. Dessa branscher räknas som kunskapsintensiva och resultatet var väntat att de skulle ligga i topp, då de har en större anledning att redovisa humankapitalet mot intressenterna.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>För vidare studier tycker vi vore intressant med en attityd undersökning för att undersöka den inställning som de olika företagen har gentemot redovisningen av humankapital. Detta för att få insikt i varför företagen väljer att redovisa de nyckeltal, förutom de lagstadgade, som redovisar humankapitalet. Ytterligare studier kan behandla mer djupgående hur redovisningen användas och analyseras av de intressenter som företagen har.</p><p> </p>

Bakgrund och problem: En viktig tillgång som bolagen har tillgång till är det humankapital som finns i form av personalen. Denna tillgång är en dold tillgång då den ej kan tas upp i bolagens balansräkning. Detta beroende på att det ej går att definiera humankapital som en tillgång enligt redovisningsstandarden då den ej uppfyller kriterierna för att kunna klassificeras som en tillgång. För bolagen kan det ändå finnas ett behov av att redovisa humankapital externt genom årsredovisningen. Detta för att nå sina intressenter med information som kan stärka relationen mellan dem. Syfte: Vårt syfte är att undersöka på vilken nivå och frekvens de utvalda nyckeltalen förekommer inom olika branscherna på svenska börsen, samt dra paralleller till intressenternas intresse för humankapitalet. Avgränsningar: Data i studien kommer endast att inhämtas från bolagens senaste årsredovisning. Endast de nyckeltalen som används i undersökningen enligt Konradmodellen kommer att beskrivas. Metod: Bolagens årsredovisningar har undersökts genom att vi upprättade en scoreboard i excel och utifrån det analyserade vi årsredovisningarnas innehåll av de utvalda nyckeltalen. Vi analyserade därefter resultatet av de olika branscherna. Resultat och slutsatser: Undersökningens utfall visade på att det inte är någon bransch som har redovisat de undersökta nyckeltalen i någon större utsträckning. Resultatet från undersökningen var något oväntat då företagen inte verkar lägga ner resurser på att visa sitt humankapital för intressenterna. Detta kan bero på att intressenterna inte heller ser humankapitalredovisning som en tyngdpunkt i redovisningen utan sätter större vikt på de finansiella nyckeltalen. Det var endast två branscher som höjde sig över snittet i undersökningen, och de var Finans och IT branschen. Dessa branscher räknas som kunskapsintensiva och resultatet var väntat att de skulle ligga i topp, då de har en större anledning att redovisa humankapitalet mot intressenterna. Förslag till fortsatt forskning: För vidare studier tycker vi vore intressant med en attityd undersökning för att undersöka den inställning som de olika företagen har gentemot redovisningen av humankapital. Detta för att få insikt i varför företagen väljer att redovisa de nyckeltal, förutom de lagstadgade, som redovisar humankapitalet. Ytterligare studier kan behandla mer djupgående hur redovisningen användas och analyseras av de intressenter som företagen har.

Bakgrund och problem: Att vara ett börsnoterat bolag innebär en ökad kravbild samtidigt som företaget blir offentligt kan förväntningar från främst aktieägare förhöjas. Fokus mot främst aktieägarna kan i vissa fall leda till att bolaget utgår ifrån ett mer kortsiktigt förhållningssätt, i den mån att skapa värde för ägarna. För att då minimera riskerna att bli kortsiktig, blir vikten av styrning mot långsiktighet en viktig faktor. Det blir därav intressant att undersöka hur börsbolag via sin styrning beaktar distinktionen mellan aktieägarvärde och långsiktighet. Syfte: Studiens syfte är att ge en förklaring till hur styrningen påverkas av att verka i en noterad miljö och hur detta avspeglas i de olika bolagens sätt att styra verksamheten. Studien ämnar att öka kunskapen om hur synen på aktieägarvärde och långsiktighet ter sig och om möjlig hur de båda samordnas i bolagen.  Metod: Metoden som valts för studien var en kvalitativ intervjustudie som ansågs vara mest lämplig sett till frågeställningar samt studiens syfte. Den empiriska materialinsamlingen har huvudsakligen skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer som har utförts med ledande personer i börsbolagen. Slutsats: Styrningen i börsbolag ändras inte i så stor utsträckning av att verka i en noterad miljö, men det finns tendenser att den blivit mer formaliserad gällande främst rapportering. Den strategiska och taktiska styrningen formas till viss del utifrån börsen formella krav men även till viss del av intressenters kravbild. Samordning mellan långsiktighet och skapande av aktieägarvärde blir viktig för att begränsa kortsiktiga förhållningssätt främst med hjälp av bolagens tydliga strategiska inriktning. Koordineringen sker genom börsbolagens förmåga att tillgodose både aktieägarnas krav och uppnå bolagens långsiktiga planer. / Background and research problem: To be a listed company, it implies an increase in demands and, simultaneously, the expectations from the shareholders can be enhanced. The focus towards the shareholders, could in some cases result in short-sightedness in the company to increase their value. To minimize the risks of short-sightedness, the importance of management control towards long-sightedness becomes a crucial factor. It is thereby interesting to investigate how listed companies, with their management control, considers the distinction between shareholder value and long-sightedness.  Purpose: The purpose of this study is to give an explanation of how the management control alters by acting in a listed environment, and how it reflects in the different companies´ ways to control the business. The study intends to increase the knowledge of the view of how shareholder value and long-sightedness appears and, if possible, how these coordinates in the companies.  Method: The method that was chosen for the study was a qualitative interview-study, which were considered the most appropriate method aligned to the research questions and the purpose of the study. The empirical material collection has occurred primarily with the aid of semi-structured interviews which have been conducted with senior executives in the listed companies.  Conclusion: The management control in listed companies do not change, to a large extent, although there are tendencies that it has become more formalized regarding the reporting. The strategic management and management control are formed, to a certain degree, by the stock exchange´s formal requirements but also, to some degree, the stakeholder’s demands. The coordination between long-sightedness and the creation of shareholder value becomes vital in order to constrain short-term approaches, with the aid of the companies´ clear strategic direction. The coordination occurs by the listed companies’ ability to satisfy both the shareholders demands and accomplish the companies´ long-term plans.