The use of unmanned aerial vehicles (UAVs) is well established in the military sector with great advantages in modern warfare. The concept of using UAV swarms has been discussed over two decades, but is now seeing its first real system used by the Israel defence forces. There is no exact definition what a swarm is, but it is proposed that it should satisfy the following three requirements. A swarm should have limited human control, the number of agents in a swarm should be at least three and the agents in the swarm should cooperate to perform common tasks. The complexity of controlling multiple autonomous UAVs gives way to the problem of how to take advantage of the operators cognitive and tactical abilities to control a swarm to effectively conduct military reconnaissance missions. The method of using behaviour trees as a control structure was derived from previous work in swarm systems. A behaviour tree is a structured way of organising and prioritising actions of autonomous systems. Behaviour trees are similar to finite state machines (FSMs) with the advantages of being modular, reactive, and with better readability. Three different behaviour trees with increasing complexity was created and simulated in the game engine Unity. A fourth more real life behaviour tree was created and used as a basis for discussing the strength and weaknesses of using behaviour trees against previous work. Using behaviour tree as a unifying structure for creating a swarm that integrates the tactical abilities of an operator with the strength of an autonomous swarm seems promising. The proposed method of using behaviour trees i suggested to be used as a platform for discussing the swarm desired functions and to create a common vision for both operators and engineers how a swarm should function. / Användning av drönare är väletablerad inom det militära och ger stora fördelar i dagens moderna krigsföring. Idén om att använda en svärm av drönare har diskuterats under de senaste två decennierna, men först nu sett sin första riktiga system som använts av Israels försvarsmakt. Det finns ingen exakt definition av vad en svärm är, men det har föreslagits att en svärm ska uppfylla de följande tre kraven. En svärm ska ha begränsad mänsklig interaktion, antalet agenter ska vara minst tre och svärmen ska samarbeta för att lösa gemensamma uppgifter. Svårigheterna med att styra en autonom svärm ger upphov till hur man ska utnyttja en operatörs kognitiva och taktiska förmåga för att styra en autonom drönarsvärm för att effektivt utföra militära spaningsuppdrag. Utifrån tidigare arbete inom styrning av svärmar verkade beteende träd som en lovande metod. Beteendeträd är ett strukturerat sätt att organisera och prioritera beteenden för ett autonomt system. Beteendeträd har många likheter med ändliga tillståndsmaskiner, men fördelarna att vara modulära, responsiva och mer lättläsliga. Tre olika beteendeträd med ökande komplexitet skapades och deras funktionalitet simulerades i Unity. Ett fjärde mer verklighetstroget beteendeträd skapades och användes som underlag för att diskutera beteendeträds styrkor och svagheter i jämförelse med tidigare arbeten. Användningen av beteendeträd för att förena den mänskliga operatören med det autonoma systemet verkar lovande. Den föreslagna metoden att använda beteendeträd för att styra en svärm är tänkt att användas som ett gemensamt underlag för att möjliggöra att operatörer och ingenjörer kan ha en gemensam bild hur en svärm ska fungera.

Bakgrund och problem: Att vara ett börsnoterat bolag innebär en ökad kravbild samtidigt som företaget blir offentligt kan förväntningar från främst aktieägare förhöjas. Fokus mot främst aktieägarna kan i vissa fall leda till att bolaget utgår ifrån ett mer kortsiktigt förhållningssätt, i den mån att skapa värde för ägarna. För att då minimera riskerna att bli kortsiktig, blir vikten av styrning mot långsiktighet en viktig faktor. Det blir därav intressant att undersöka hur börsbolag via sin styrning beaktar distinktionen mellan aktieägarvärde och långsiktighet. Syfte: Studiens syfte är att ge en förklaring till hur styrningen påverkas av att verka i en noterad miljö och hur detta avspeglas i de olika bolagens sätt att styra verksamheten. Studien ämnar att öka kunskapen om hur synen på aktieägarvärde och långsiktighet ter sig och om möjlig hur de båda samordnas i bolagen.  Metod: Metoden som valts för studien var en kvalitativ intervjustudie som ansågs vara mest lämplig sett till frågeställningar samt studiens syfte. Den empiriska materialinsamlingen har huvudsakligen skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer som har utförts med ledande personer i börsbolagen. Slutsats: Styrningen i börsbolag ändras inte i så stor utsträckning av att verka i en noterad miljö, men det finns tendenser att den blivit mer formaliserad gällande främst rapportering. Den strategiska och taktiska styrningen formas till viss del utifrån börsen formella krav men även till viss del av intressenters kravbild. Samordning mellan långsiktighet och skapande av aktieägarvärde blir viktig för att begränsa kortsiktiga förhållningssätt främst med hjälp av bolagens tydliga strategiska inriktning. Koordineringen sker genom börsbolagens förmåga att tillgodose både aktieägarnas krav och uppnå bolagens långsiktiga planer. / Background and research problem: To be a listed company, it implies an increase in demands and, simultaneously, the expectations from the shareholders can be enhanced. The focus towards the shareholders, could in some cases result in short-sightedness in the company to increase their value. To minimize the risks of short-sightedness, the importance of management control towards long-sightedness becomes a crucial factor. It is thereby interesting to investigate how listed companies, with their management control, considers the distinction between shareholder value and long-sightedness.  Purpose: The purpose of this study is to give an explanation of how the management control alters by acting in a listed environment, and how it reflects in the different companies´ ways to control the business. The study intends to increase the knowledge of the view of how shareholder value and long-sightedness appears and, if possible, how these coordinates in the companies.  Method: The method that was chosen for the study was a qualitative interview-study, which were considered the most appropriate method aligned to the research questions and the purpose of the study. The empirical material collection has occurred primarily with the aid of semi-structured interviews which have been conducted with senior executives in the listed companies.  Conclusion: The management control in listed companies do not change, to a large extent, although there are tendencies that it has become more formalized regarding the reporting. The strategic management and management control are formed, to a certain degree, by the stock exchange´s formal requirements but also, to some degree, the stakeholder’s demands. The coordination between long-sightedness and the creation of shareholder value becomes vital in order to constrain short-term approaches, with the aid of the companies´ clear strategic direction. The coordination occurs by the listed companies’ ability to satisfy both the shareholders demands and accomplish the companies´ long-term plans.