<p>Storleken på VD-ersättningar i svenska bolag har de senaste åren debatterats livligt i massmedia. Artiklar och olika undersökningar har påvisat en stark ökning av direktörslönerna både på lång och kort sikt. Ytterligare ved på elden har belackarna fått när det visat sig att direktörslönerna stigit i betydligt högre takt än för en vanlig industriarbetare. Flera börsbolag har tvingats till handling för att inte skada sitt rykte, och fryst sina direktörslöner. Även de statliga bolagen har fått ta del av kritiken mot direktörslönerna, där exempelvis Postens VD helt avstod från ersättning efter den massiva folkstormen mot dennes ersättning. Siffror har visat att VD-lönerna i de statliga bolagen mellan 2004-2008 steg i dubbelt så hög takt som för en vanlig statsanställd. Regeringen har också gjort flera uttalanden och ställningstaganden i debatten. Exempelvis satte de stopp för rörlig direktörsersättning i statliga bolag samt i de bolag som vill ta del av den statliga bankgarantin. Med bakgrund av detta samt det faktum att den statliga ägarpolicyn förespråkar restriktivitet i frågan om VD-lönerna, vill vi undersöka följande problemställning: <em>Vilka variabler visar samband med ersättningsnivåerna för verkställande direktörer i statligt ägda bolag?</em> Syftet är att förklara enligt vilka kriterier lönerna sätts, samt vilka faktorer som förklarar störst del av variansen i direktörslönerna för statliga bolag. Ett delsyfte är att också undersöka hur statlig insyn och övervakning påverkar lönenivåerna.</p><p>Undersökningen har utförts med en positivistisk kunskapssyn och en deduktiv forskningsansats, genom en kvantitativ metod. Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som hjälpt oss att välja de oberoende variablerna till vår undersökning. Den teoretiska referensramen behandlar till största delen tidigare forskning kring påverkningsvariabler till VD-löners storlek. De utvalda undersökningsvariablerna sambandstestats mot VD-ersättningarna genom linjära multipla regressionsanalyser. Databehandlingen har skett i Excel samt statistikprogrammet SPSS, och informationen är till största delen hämtad från bolagens årsredovisningar.</p><p>Studiens slutsatser är att de faktorer som med säkerhet har samband med ersättningsnivåerna för direktörer i statligt ägda bolag är: bolagens storlek, tillväxt, antal dotterbolag samt antal storägare. Alla dessa har ett positivt samband med den beroende variabeln, men antal storägare har i tidigare forskning uppvisat ett negativt samband. Anledningen till detta tror vi är att den statliga ägandegraden minskar med flera stora ägare. Därmed har inte regeringen samma inflytande och kontroll över VD-lönerna. Våra statistiska modeller visade upp en hög förklaringsgrad, vilket innebär att endast en liten del av variansen i lönenivåerna förblir oförklarad.</p>

Storleken på VD-ersättningar i svenska bolag har de senaste åren debatterats livligt i massmedia. Artiklar och olika undersökningar har påvisat en stark ökning av direktörslönerna både på lång och kort sikt. Ytterligare ved på elden har belackarna fått när det visat sig att direktörslönerna stigit i betydligt högre takt än för en vanlig industriarbetare. Flera börsbolag har tvingats till handling för att inte skada sitt rykte, och fryst sina direktörslöner. Även de statliga bolagen har fått ta del av kritiken mot direktörslönerna, där exempelvis Postens VD helt avstod från ersättning efter den massiva folkstormen mot dennes ersättning. Siffror har visat att VD-lönerna i de statliga bolagen mellan 2004-2008 steg i dubbelt så hög takt som för en vanlig statsanställd. Regeringen har också gjort flera uttalanden och ställningstaganden i debatten. Exempelvis satte de stopp för rörlig direktörsersättning i statliga bolag samt i de bolag som vill ta del av den statliga bankgarantin. Med bakgrund av detta samt det faktum att den statliga ägarpolicyn förespråkar restriktivitet i frågan om VD-lönerna, vill vi undersöka följande problemställning: Vilka variabler visar samband med ersättningsnivåerna för verkställande direktörer i statligt ägda bolag? Syftet är att förklara enligt vilka kriterier lönerna sätts, samt vilka faktorer som förklarar störst del av variansen i direktörslönerna för statliga bolag. Ett delsyfte är att också undersöka hur statlig insyn och övervakning påverkar lönenivåerna. Undersökningen har utförts med en positivistisk kunskapssyn och en deduktiv forskningsansats, genom en kvantitativ metod. Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som hjälpt oss att välja de oberoende variablerna till vår undersökning. Den teoretiska referensramen behandlar till största delen tidigare forskning kring påverkningsvariabler till VD-löners storlek. De utvalda undersökningsvariablerna sambandstestats mot VD-ersättningarna genom linjära multipla regressionsanalyser. Databehandlingen har skett i Excel samt statistikprogrammet SPSS, och informationen är till största delen hämtad från bolagens årsredovisningar. Studiens slutsatser är att de faktorer som med säkerhet har samband med ersättningsnivåerna för direktörer i statligt ägda bolag är: bolagens storlek, tillväxt, antal dotterbolag samt antal storägare. Alla dessa har ett positivt samband med den beroende variabeln, men antal storägare har i tidigare forskning uppvisat ett negativt samband. Anledningen till detta tror vi är att den statliga ägandegraden minskar med flera stora ägare. Därmed har inte regeringen samma inflytande och kontroll över VD-lönerna. Våra statistiska modeller visade upp en hög förklaringsgrad, vilket innebär att endast en liten del av variansen i lönenivåerna förblir oförklarad.

Bakgrund Det diskuteras mycket idag om ersättningar till verkställande direktörer (Vd) och storleken på dessa. Många har synpunkter på den enligt dem väldigt höga ersättningen och framförallt är många kritiska till de stora bonusar som tilldelas till företagsledare. Samtidigt är det ägarna som genom representation i styrelse och på bolagstämma bestämmer ersättningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka om det föreligger ett samband mellan ägarbilden och andel rörlig lön till den verkställande direktören. Metod I studien tillämpas en deduktiv forskningsansats där vi utgått från existerande teorier och tidigare empirisk forskning för att skapa en hypotes som sedan kan bekräftas eller förkastas. Hypotesen testas genom en kvantitativ metod där data samlats in över 56 stycken svenska bolag för att sedan testas med statistisk regressionsanalys. Slutsats Undersökningen visar att det finns ett negativt samband mellan ett större ägande och andel rörlig ersättning till verkställande direktör.

Vi presenterar i denna uppsats en undersökning av ersättningsformer till VD:ar i svenska publika bolag under perioden 2001-2010. Detta sker då det funnits en debatt som kretsat kring VD:ars ersättningar vilket dock inte lett till mer förståelse för hur ersättningarna sätts. Av denna anledning har vi insett att mer forskning kring hur ersättningar sätts för VD:ar är nödvändig för att öka förståelsen. Mot bakgrund av tidigare internationell forskning har vi studerat om samband föreligger mellan VD-ålder, bolagens ekonomiska ställning och typ av ersättning. Detta görs då vi inte kunnat finna någon liknande forskning gjord på företag i Sverige. Vi har utgått från Hambrick och Fukutomis (1991) åldersteori för att förklara varför ålder kan vara en faktor bakom VD-ersättningar samt Jensen och Mecklings (1976) agentteori för att förklara varför ersättningar finns. Vi har använt oss av 2099 observationer från börsbolagens årsredovisningar och analyserat dessa med hjälp av regressionsanalyser på ett flertal egen gjorda modeller. Vår undersökning visar på att samband föreligger mellan den andel som pensionen utgör av ersättningen och VD:s ålder. Undersökning visar att ett likande samband inte råder mellan ålder och rörlig ersättning. Samband föreligger istället mellan rörlig ersättning och företagens marknadsvärde. Undersökningen visar även att snittskillnader mellan rörlig ersättning och pension mildras i företag med hög skuldsättning och låga resultat.