No description available.

<p>Företagsskandalerna i Sverige och utomlands har skapat en förtroendekris och bolagsstyrningen har ifrågasatts. Svensk kod för bolagsstyrning har uppkommit i Sverige som ett led i att stärka tilltron till de svenska börsbolagen. Aktiebolagslagen (SFS 2005:551 kap. 8) behandlar styrelsens ansvar mot bolaget. Här uppges det dels att styrelsen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen i bolaget, dels att styrelseordföranden har ett särskilt ansvar jämfört med övriga ledamöter. Totalt sett råder god medvetenhet bland de styrelseordförandena vi har intervjuat. Vi kan även konstatera att enighet råder bland uppgiftslämnarna om att Koden har bidragit till mer fokus på intern kontroll allmänt sett i Sverige. Dessutom har alla uppgiftslämnare en mycket positiv uppfattning av Koden och de är framförallt nöjda med att den är uppbyggd utifrån principen följa eller förklara.<strong></strong></p>

Företagsskandalerna i Sverige och utomlands har skapat en förtroendekris och bolagsstyrningen har ifrågasatts. Svensk kod för bolagsstyrning har uppkommit i Sverige som ett led i att stärka tilltron till de svenska börsbolagen. Aktiebolagslagen (SFS 2005:551 kap. 8) behandlar styrelsens ansvar mot bolaget. Här uppges det dels att styrelsen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen i bolaget, dels att styrelseordföranden har ett särskilt ansvar jämfört med övriga ledamöter. Totalt sett råder god medvetenhet bland de styrelseordförandena vi har intervjuat. Vi kan även konstatera att enighet råder bland uppgiftslämnarna om att Koden har bidragit till mer fokus på intern kontroll allmänt sett i Sverige. Dessutom har alla uppgiftslämnare en mycket positiv uppfattning av Koden och de är framförallt nöjda med att den är uppbyggd utifrån principen följa eller förklara.

<p>Bakgrund: Under början av 2000-talet inträffade bolagsskandaler som har fått stor uppmärksamhet världen över. Detta ledde till att många länder tog fram koder och riktlinjer i syfte att stärka förtroendet för bolagsstyrning. I Sverige utarbetades den svenska koden för bolagsstyrning (koden) som en form av självreglerande system, där bolagen antingen ska ”följa eller förklara” hur de tillämpar koden. Koden antogs den 1 juli 2005 av Stockholmsbörsen och tillämpas idag av de största noterade bolagen. För att förklara utvecklingen av koden används den institutionella teorin som teoretisk referensram. I vilken utsträckning efterlevs den svenska koden för bolagsstyrning avseende ”följ eller förklara”? Hur bidrar den svenska koden för bolagsstyrning till förbättrad styrning av svenska bolag?</p><p>Syfte: Syftet är att beskriva koden för bolagsstyrning samt att förklara dess utveckling genom ett institutionellt angreppssätt. Syftet är även att undersöka i vilken</p><p>utsträckning som den svenska koden efterlevs i bolagen, samt hur den bidrar till förbättrad styrning av svenska bolag.</p><p>Metod: Kvantitativ undersökning (dokumentundersökning) av 99 svenska noterade bolags årsredovisningar som tillämpar koden. Komplettering med kvalitativa undersökningar, i form av telefonintervjuer samt sammanställning av publicerade artiklar.</p><p>Resultat: Det institutionella angreppssättet som är använt i studien, påvisar att det adderar och underbygger förståelsen för utvecklingen och användningen av koden. Studien visar även att koden till stora delar följs, vilket tyder på att bolagen anser att det är av betydelse att tillämpa den. Det främsta bidraget som koden ger är att den belyser och visar vad som är god bolagsstyrning, vilket gör att öppenheten ökar och det i sin tur främjar förtroendet för bolagen som tillämpar den.</p> / <p>Background:In the beginning of the 21th century corporate scandals shock the world, and was covered by media worldwide. An interest for corporate governance aroused and</p><p>countries started to develop codes of corporate governance in purpose to fortify trust for the listed companies. Swedish Code of Corporate Governance (the Code) is based on the “comply or explain” principle. The listed companies on</p><p>the Swedish stock market started to apply the Code in first of July 2005. The Institutional theory is used as a frame of reference, to explain the development of the Code. How do the listed companies in Sweden “comply or explain” the</p><p>Code? How does the Code improve corporate governance at the listed companies in Sweden?</p><p>Aim: The purpose is to describe the development of the Code by using the institutional theory. It is also to investigate how the listed companies in Sweden “comply or explain” the Code in their annual reports and how the Code</p><p>contributes to corporate governance.</p><p>Completion: The investigation was conducted by using a quantitative survey of annual reports from 99 Swedish listed companies. In addition a qualitative methods are used and are represented by interviews and publicized articles.</p><p>Results: The institutional theory verifies in this thesis, by showing that it makes a contribution for the understanding of the development of the Code. The companies almost fully complies the Code, which indicates that they consider it</p><p>important to comply the Code. The major contribution of the Code is that it helps to create a focus and draws attention to the matter. It paves the way for openness and acts in a positive way to increase the trust for the listed companies</p><p>in Sweden.</p>

<p>Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige så har lagar och regler skärpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gälla 1 juli 2005, då gällde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvärde på över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag på den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre såväl som de större företagen på börsen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur de företag som börjat följa den reviderade koden har påverkats av den, om företagen har fått ökade kostnader på grund av koden samt om koden har medfört förändringar för dem.</p><p>Den metod som används för att undersöka syftet är kvalitativa studier genom intervjuer med VD eller ekonomichef på företag, eftersom de har god kunskap om företagets bolagsstyrning. Företagen som kontaktades för intervju var slumpmässigt utvalda företag i Uppsala- och Stockholmsområdet, 10 företag kontaktades och fem tackade ja. Efter en avbokning blev det slutligen fyra intervjuer.</p><p>De intervjuade företagen ser ingen direkt fördel med koden för deras eget företag, däremot kan de se att den är bra ur aktieägarnas synpunkt. Koden har inte medfört några direkta kostnader för de intervjuade företagen, inte heller några stora förändringar då mycket efterföljdes innan. Implementeringen av koden handlade mest om att dokumentera det som redan gjordes i företagen och innebar därför inte några direkta förändringar för företagen.</p><p>De förändringar som gjorts av den ursprungliga koden har gjort att den nya reviderade koden har blivit urvattnad och inte så meningsfull. Kanske borde det finnas någon organisation som efterser om koden efterföljs, och att brott mot koden beläggs med sanktioner.</p>

Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige så har lagar och regler skärpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gälla 1 juli 2005, då gällde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvärde på över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag på den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre såväl som de större företagen på börsen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur de företag som börjat följa den reviderade koden har påverkats av den, om företagen har fått ökade kostnader på grund av koden samt om koden har medfört förändringar för dem. Den metod som används för att undersöka syftet är kvalitativa studier genom intervjuer med VD eller ekonomichef på företag, eftersom de har god kunskap om företagets bolagsstyrning. Företagen som kontaktades för intervju var slumpmässigt utvalda företag i Uppsala- och Stockholmsområdet, 10 företag kontaktades och fem tackade ja. Efter en avbokning blev det slutligen fyra intervjuer. De intervjuade företagen ser ingen direkt fördel med koden för deras eget företag, däremot kan de se att den är bra ur aktieägarnas synpunkt. Koden har inte medfört några direkta kostnader för de intervjuade företagen, inte heller några stora förändringar då mycket efterföljdes innan. Implementeringen av koden handlade mest om att dokumentera det som redan gjordes i företagen och innebar därför inte några direkta förändringar för företagen. De förändringar som gjorts av den ursprungliga koden har gjort att den nya reviderade koden har blivit urvattnad och inte så meningsfull. Kanske borde det finnas någon organisation som efterser om koden efterföljs, och att brott mot koden beläggs med sanktioner.

No description available.

Bakgrund och problem: Flera bolag i USA och Europa har gått i konkurs efter att ha fuskat med sin redovisning och lämnat osanna siffror i sina årsrapporter. Inte minst var så fallet med energijätten Enron. Den falska informationen ledde till missvisande information på aktiemarknaden som skakade om näringslivet. Skandalerna har påverkat förtroendet för den finansiella årsrapporteringen och skadat näringslivet. På grund av detta har svensk kod för bolagsstyrning introducerats i Sverige och i andra europeiska länder för att stärka bolagens interna rapportering som ska bidra till ökad förtroende för näringslivet. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur revisorns arbete och roll har påverkats efter Enron skandalen och till följd av implementeringen av den Svenska koden för bolagsstyrning. Metod och analys: För att besvara uppsatsens syfte, gjordes åtta intervjuer hos fyra olika revisionsbyråer i Norrköping och Stockholm. Utöver intervjuerna har fakta hämtats från artiklar från tidskriften Balans och Far - info. Referensramen innefattar regler om revisorsoberoende, revisions teori, intressentmodellen, samt andra principer som har hjälpt till tolkningen av revisorernas svar till dess analys. Analysen är indelad på sex olika frågor som diskuteras separat. Dessa frågor handlar om revisorernas inställning till koden, om revisors roll och arbete, intressenterna, om principen följ eller förklara, samt en diskussion om kodens syfte och framtid. Resultat och slutsatser: Studiens slutsats är att revisorns roll och arbete har förändrats på sista tiden, men att förändringen inte beror på införandet av den svenska koden för bolagsstyrning, utan på konjunktursvängningar, teknikutveckling och generella samhällsändringar. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att se hur aktieägarna har påverkats med införandet av koden. Under studiens gång har en uppfattning om att aktieägarna gynnades av koden bildats. Fokus på aktieägarna och samverkan med koden vore intressant att utforska.

Bakgrund: Under början av 2000-talet inträffade bolagsskandaler som har fått stor uppmärksamhet världen över. Detta ledde till att många länder tog fram koder och riktlinjer i syfte att stärka förtroendet för bolagsstyrning. I Sverige utarbetades den svenska koden för bolagsstyrning (koden) som en form av självreglerande system, där bolagen antingen ska ”följa eller förklara” hur de tillämpar koden. Koden antogs den 1 juli 2005 av Stockholmsbörsen och tillämpas idag av de största noterade bolagen. För att förklara utvecklingen av koden används den institutionella teorin som teoretisk referensram. I vilken utsträckning efterlevs den svenska koden för bolagsstyrning avseende ”följ eller förklara”? Hur bidrar den svenska koden för bolagsstyrning till förbättrad styrning av svenska bolag? Syfte: Syftet är att beskriva koden för bolagsstyrning samt att förklara dess utveckling genom ett institutionellt angreppssätt. Syftet är även att undersöka i vilken utsträckning som den svenska koden efterlevs i bolagen, samt hur den bidrar till förbättrad styrning av svenska bolag. Metod: Kvantitativ undersökning (dokumentundersökning) av 99 svenska noterade bolags årsredovisningar som tillämpar koden. Komplettering med kvalitativa undersökningar, i form av telefonintervjuer samt sammanställning av publicerade artiklar. Resultat: Det institutionella angreppssättet som är använt i studien, påvisar att det adderar och underbygger förståelsen för utvecklingen och användningen av koden. Studien visar även att koden till stora delar följs, vilket tyder på att bolagen anser att det är av betydelse att tillämpa den. Det främsta bidraget som koden ger är att den belyser och visar vad som är god bolagsstyrning, vilket gör att öppenheten ökar och det i sin tur främjar förtroendet för bolagen som tillämpar den. / Background:In the beginning of the 21th century corporate scandals shock the world, and was covered by media worldwide. An interest for corporate governance aroused and countries started to develop codes of corporate governance in purpose to fortify trust for the listed companies. Swedish Code of Corporate Governance (the Code) is based on the “comply or explain” principle. The listed companies on the Swedish stock market started to apply the Code in first of July 2005. The Institutional theory is used as a frame of reference, to explain the development of the Code. How do the listed companies in Sweden “comply or explain” the Code? How does the Code improve corporate governance at the listed companies in Sweden? Aim: The purpose is to describe the development of the Code by using the institutional theory. It is also to investigate how the listed companies in Sweden “comply or explain” the Code in their annual reports and how the Code contributes to corporate governance. Completion: The investigation was conducted by using a quantitative survey of annual reports from 99 Swedish listed companies. In addition a qualitative methods are used and are represented by interviews and publicized articles. Results: The institutional theory verifies in this thesis, by showing that it makes a contribution for the understanding of the development of the Code. The companies almost fully complies the Code, which indicates that they consider it important to comply the Code. The major contribution of the Code is that it helps to create a focus and draws attention to the matter. It paves the way for openness and acts in a positive way to increase the trust for the listed companies in Sweden.

Revision har funnits länge men intern kontroll är något som har blivit mer uppmärksammat på senare tid i och med ett antal bolagsskandaler i USA. Intern kontroll är något som alla bolag bör ha och variationen är stor mellan bolagen. I svensk lagstiftning är den reglerad i 8 kap 4§ Aktiebolagslagen, men den är inte uttömmande. Det finns dock rekommendationer för större aktiebolag att tillämpa som exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning. I mindre bolag som har ett fåtal ägare vilka även är aktiva i bolaget kan problem uppstå. Om inte en god intern kontroll finns inom bolaget måste intressenterna förlita sig mer på att revisorn upptäcker väsentliga fel vid revisionen. Eftersom det enbart finns rekommendationer för K4 bolag kan det vara svårt för K2 bolag att upprätta en god intern kontroll. Syftet är att undersöka den interna kontrollen i K2 bolag samt vilka intressenter som kan komma att påverkas av den. Uppsatsen är avgränsad till K2 bolag som endast tillämpar svensk lag. Bolagen är avgränsade enligt EG direktivet gällande små och medelstora bolag, definieras små bolag som bland annat 10-50 anställda. Uppsatsen är utförd med en induktiv ansats. De primära och sekundära källor har alla kritiskt granskats. I uppsatsen har främst fokuserats på en kvantitativ enkätundersökning, som bestod av 30 deltagande bolag. Undersökningen inriktades på hur den interna kontrollen fungerar i de svarandes bolag samt deras uppfattning om begreppet intern kontroll. Denna undersökning har kompletteras med en semi-strukturerad intervju med en revisor från ett av de stora revisionsbolagen. Detta för att få en mer djupgående bild av hur intern kontroll fungerar i små bolag. För att en förståelse ska kunna uppnås angående intern kontroll och revision har relevant fakta från böcker och artiklar sammanställts. Dessa har kompletteras med lagar och rekommendation om hur intern kontroll ska upprättas. Det finns även ett revisionsuttalande för revisorer som de kan tillämpa vid bedömning av den interna kontrollen i små bolag. Det kan konstateras att K2 bolag har upprättat någon form av intern kontroll och att omfattningen av den är varierande. Ifall bolagen upprättar intern kontroll kan onödiga kostnader undvikas och oegentligheter kan då fångas upp innan det orsakar ekonomisk skada. Intern kontroll behöver inte vara avancerad i dessa bolag, det kan räcka att de använder avstämningar och attester. Små bolag kan även använda sig av att analysera avvikelser i budgeten. De som påverkas mest av den interna kontrollen är ägarna och de anställda. Det är även dessa intressenter som har den bästa möjligheten att förbättra den. / This thesis is written in Swedish. Auditing has been around for a long time but more recently attention has been drawn to internal control because of several corporate scandals in the U.S. This is something that every company should apply, and the variation of it is great. It is regulated in 8 chap 4§ Aktiebolagslagen, but is not detailed. However, there are recommendations that larger limited companies can apply, for example the Swedish Code for Corporate Governance. Problems may arise in small companies with a few owners who are active within the company. If the company does not have a good internal control the stakeholders need to rely on the auditor to discover significant errors during the audit. Since it only exist recommendations for K4 companies it can be difficult for K2 companies to establish a good internal control. Therefore the purpose is to investigate the internal control within K2 companies and also which stakeholders who will be affected. The thesis is limited to the K2 companies which apply Swedish law. These are limited according to an EG directive, regarding small and medium size companies, where small are defined by among others as a company with 10-50 employees. The thesis is conducted through a inductive approach. The primary and secondary sources have all been critically viewed. A quantitative survey has mainly been used conducted with 30 participating companies. The focus of the survey was how the internal control works within these companies and also their point of view of the concept internal control. This survey has been complemented with a semi-structured interview with an auditor from one of the large audit companies. The interview was conducted to obtain a more in depth view of how the internal control works within small companies. To be able to obtain an understanding regarding internal control and auditing relevant facts from books and articles have been compiled. These have been complemented with laws and recommendations about how internal control should be established. In addition there are an audit opinion for auditors which they can apply during the internal control assessment in small companies.  It can be concluded that K2 companies establish some kind of internal control and that the scope is varying. If the companies establish an internal control unnecessary costs can be avoided and irregularities can be captured before any economical damage can occur. Internal control does not have to be advanced in these companies and it can be enough to use reconciliations and endorsements. They can also analyze budget deviations. Those who are mostly affected by the internal control are the owners and the employees. These are the stakeholders who have the possibility to improve it.