Bakgrund och problem: Flera bolag i USA och Europa har gått i konkurs efter att ha fuskat med sin redovisning och lämnat osanna siffror i sina årsrapporter. Inte minst var så fallet med energijätten Enron. Den falska informationen ledde till missvisande information på aktiemarknaden som skakade om näringslivet. Skandalerna har påverkat förtroendet för den finansiella årsrapporteringen och skadat näringslivet. På grund av detta har svensk kod för bolagsstyrning introducerats i Sverige och i andra europeiska länder för att stärka bolagens interna rapportering som ska bidra till ökad förtroende för näringslivet. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur revisorns arbete och roll har påverkats efter Enron skandalen och till följd av implementeringen av den Svenska koden för bolagsstyrning. Metod och analys: För att besvara uppsatsens syfte, gjordes åtta intervjuer hos fyra olika revisionsbyråer i Norrköping och Stockholm. Utöver intervjuerna har fakta hämtats från artiklar från tidskriften Balans och Far - info. Referensramen innefattar regler om revisorsoberoende, revisions teori, intressentmodellen, samt andra principer som har hjälpt till tolkningen av revisorernas svar till dess analys. Analysen är indelad på sex olika frågor som diskuteras separat. Dessa frågor handlar om revisorernas inställning till koden, om revisors roll och arbete, intressenterna, om principen följ eller förklara, samt en diskussion om kodens syfte och framtid. Resultat och slutsatser: Studiens slutsats är att revisorns roll och arbete har förändrats på sista tiden, men att förändringen inte beror på införandet av den svenska koden för bolagsstyrning, utan på konjunktursvängningar, teknikutveckling och generella samhällsändringar. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att se hur aktieägarna har påverkats med införandet av koden. Under studiens gång har en uppfattning om att aktieägarna gynnades av koden bildats. Fokus på aktieägarna och samverkan med koden vore intressant att utforska.