<p>1. Titel</p><p>Den svenska bolagskoden – Vad har den medförd för revisionernas profession?</p><p>2. Problem</p><p>Våra problemformuleringar är, för det första: Hur har bolagskoden påverkat samarbetet mellan extern och intern revisor? Och för det andra: Hur har den externa och interna revisorns arbetsuppgifter förändrats i och med införandet av bolagskoden?</p><p>3. Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur införandet av den svenska koden för bolagsstyrning och dess användning kan upplevas genom den interna och externa revisionsarbetet.</p><p>4. Metod</p><p>Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrån strukturerade intervjufrågor med två intern revisorer och två externrevisorer.</p><p>5. Resultat</p><p>Den svenska koden för bolagsstyrning presenterats som något nytt inom den svenska revisionen. Dess grundsyfte var att bidra till förbättrad styrning och en bättre förmåga att attrahera investerare både inom och utanför landet. Författarna har med hjälp av olika undersökningar kunnat påvisa att den i själva verket inte är något nytt. Det har visat sig att den svenska koden för bolagsstyrning är en mekanism som sammanställer redan befintliga regler och rekommendationer enligt aktiebolagslagen. Författarna har kunnat notera att den externa och interna revisorns arbetsuppgifter så långt inte har förändrats till följd av kodens införande. Dock tror författarna att en förändring kommer att ske inom en snar framtid på grund av den snabba utvecklingen av den interna kontrollen.</p>

<p><strong>Inledning</strong>: Efter flera redovisningsskandaler bestämde Svensk näringsliv, med flera, att instifta Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning som övervakar Koden för Svensk Bolagsstyrning. Bland det viktigaste är bestämmelser angående intern kontroll. Intern kontroll är viktigt för alla bolag och dålig sådan anser många är en orsak till många företagskonkurser. 2005 instiftades denna kod vars krav tvingade noterade bolag att lämna en rapport angående deras IK och att utvärdera sin IK för första gången.</p><p><strong>Syfte</strong>:  Syftet är att undersöka om bolagskodens införande har påverkat bolagens sätt att arbeta med intern kontroll av den finansiella rapporteringen, baserat på intern kontroll rapporterna samt att jämföra bolagen som lyder under enbart Koden med de som även lyder under SOX för att se om det finns en skillnad i hur mycket förändring som har skett under åren 2005-2008.</p><p><strong>Metod: </strong>Undersökningen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Studien innefattar flera år så att vi kan se en förändring över tiden. Urvalet är 8 bolag varav 4 är noterade på både den Amerikanska och den svenska börsen och de andra 4 är enbart noterade på den Svenska börsen. Populationen är de 70 bolag som var från 2005 så kallade Kodbolag.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Kodens införande påverkar sättet företagen arbetar med intern kontroll. SOX-bolagen verkar ha blivit mer påverkade än kod-bolagen och detta beror troligtvis på den strängare lagstiftning som finns i USA. Även de bolag som avnoterades från SEC (amerikanska finansinspektionen) fortsatte med sitt arbete och utvecklade, i vissa fall, den bortom det som krävdes av SOX lagstiftningen. Kod-bolagens arbete med sin IK verkar blivit mer omfattande än vad det annars skulle ha varit, om det inte fanns några krav alls, men det verkar som den enklare standarden på rapporten inte har orsakat lika mycket förändring som skulle vara möjligt om högre krav ställdes på de Svenska bolagen.</p>

Inledning: Efter flera redovisningsskandaler bestämde Svensk näringsliv, med flera, att instifta Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning som övervakar Koden för Svensk Bolagsstyrning. Bland det viktigaste är bestämmelser angående intern kontroll. Intern kontroll är viktigt för alla bolag och dålig sådan anser många är en orsak till många företagskonkurser. 2005 instiftades denna kod vars krav tvingade noterade bolag att lämna en rapport angående deras IK och att utvärdera sin IK för första gången. Syfte:  Syftet är att undersöka om bolagskodens införande har påverkat bolagens sätt att arbeta med intern kontroll av den finansiella rapporteringen, baserat på intern kontroll rapporterna samt att jämföra bolagen som lyder under enbart Koden med de som även lyder under SOX för att se om det finns en skillnad i hur mycket förändring som har skett under åren 2005-2008. Metod: Undersökningen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Studien innefattar flera år så att vi kan se en förändring över tiden. Urvalet är 8 bolag varav 4 är noterade på både den Amerikanska och den svenska börsen och de andra 4 är enbart noterade på den Svenska börsen. Populationen är de 70 bolag som var från 2005 så kallade Kodbolag. Slutsatser: Kodens införande påverkar sättet företagen arbetar med intern kontroll. SOX-bolagen verkar ha blivit mer påverkade än kod-bolagen och detta beror troligtvis på den strängare lagstiftning som finns i USA. Även de bolag som avnoterades från SEC (amerikanska finansinspektionen) fortsatte med sitt arbete och utvecklade, i vissa fall, den bortom det som krävdes av SOX lagstiftningen. Kod-bolagens arbete med sin IK verkar blivit mer omfattande än vad det annars skulle ha varit, om det inte fanns några krav alls, men det verkar som den enklare standarden på rapporten inte har orsakat lika mycket förändring som skulle vara möjligt om högre krav ställdes på de Svenska bolagen.

Bakgrund och problem: Flera bolag i USA och Europa har gått i konkurs efter att ha fuskat med sin redovisning och lämnat osanna siffror i sina årsrapporter. Inte minst var så fallet med energijätten Enron. Den falska informationen ledde till missvisande information på aktiemarknaden som skakade om näringslivet. Skandalerna har påverkat förtroendet för den finansiella årsrapporteringen och skadat näringslivet. På grund av detta har svensk kod för bolagsstyrning introducerats i Sverige och i andra europeiska länder för att stärka bolagens interna rapportering som ska bidra till ökad förtroende för näringslivet. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur revisorns arbete och roll har påverkats efter Enron skandalen och till följd av implementeringen av den Svenska koden för bolagsstyrning. Metod och analys: För att besvara uppsatsens syfte, gjordes åtta intervjuer hos fyra olika revisionsbyråer i Norrköping och Stockholm. Utöver intervjuerna har fakta hämtats från artiklar från tidskriften Balans och Far - info. Referensramen innefattar regler om revisorsoberoende, revisions teori, intressentmodellen, samt andra principer som har hjälpt till tolkningen av revisorernas svar till dess analys. Analysen är indelad på sex olika frågor som diskuteras separat. Dessa frågor handlar om revisorernas inställning till koden, om revisors roll och arbete, intressenterna, om principen följ eller förklara, samt en diskussion om kodens syfte och framtid. Resultat och slutsatser: Studiens slutsats är att revisorns roll och arbete har förändrats på sista tiden, men att förändringen inte beror på införandet av den svenska koden för bolagsstyrning, utan på konjunktursvängningar, teknikutveckling och generella samhällsändringar. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att se hur aktieägarna har påverkats med införandet av koden. Under studiens gång har en uppfattning om att aktieägarna gynnades av koden bildats. Fokus på aktieägarna och samverkan med koden vore intressant att utforska.

1. Titel Den svenska bolagskoden – Vad har den medförd för revisionernas profession? 2. Problem Våra problemformuleringar är, för det första: Hur har bolagskoden påverkat samarbetet mellan extern och intern revisor? Och för det andra: Hur har den externa och interna revisorns arbetsuppgifter förändrats i och med införandet av bolagskoden? 3. Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur införandet av den svenska koden för bolagsstyrning och dess användning kan upplevas genom den interna och externa revisionsarbetet. 4. Metod Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrån strukturerade intervjufrågor med två intern revisorer och två externrevisorer. 5. Resultat Den svenska koden för bolagsstyrning presenterats som något nytt inom den svenska revisionen. Dess grundsyfte var att bidra till förbättrad styrning och en bättre förmåga att attrahera investerare både inom och utanför landet. Författarna har med hjälp av olika undersökningar kunnat påvisa att den i själva verket inte är något nytt. Det har visat sig att den svenska koden för bolagsstyrning är en mekanism som sammanställer redan befintliga regler och rekommendationer enligt aktiebolagslagen. Författarna har kunnat notera att den externa och interna revisorns arbetsuppgifter så långt inte har förändrats till följd av kodens införande. Dock tror författarna att en förändring kommer att ske inom en snar framtid på grund av den snabba utvecklingen av den interna kontrollen.

<p> </p><p>De senaste årens företagsskandaler har lett till ökad fokusering på bolagsstyrning. I samband med dessa har investerare ifrågasatt bolagens vilja att tillvarata ägarnas intressen på bekostnad av egenintressen. Även revisorernas oberoende har börjat ifrågasättas efter tvivelaktiga prestationer. En av de åtgärder aktörer på aktiemarknaden har vidtagit för att skapa nytt förtroende för kapitalmarknaden är Svensk kod för bolagsstyrning ("koden"). Vid sidan av den reglerade ABL är den endast rådgivande. Koden har försökt bidra till ökad ägarinsyn, bland annat genom att tillföra bolagen nomineringsorgan i form av valberedningar samt revisionsutskott i syfte att förbättra revisionsarbetet. Dessutom innefattar koden oberoenderegler gällande styrelsen. Frågan är dock om dessa regler fungerar som de är tänkta att fungera. En teori till berörda parters beteenden är agentteorin. Den utgår ifrån att agenten (läs bolagsledningen) styr utefter dess egenintressen på principalens (läs ägarnas) bekostnad. Efter att ha granskat negativa uttalanden kring regler ur koden i artiklar och litteratur har vi sammanställt sex påståenden om problematik kring: (1) Sammansättning och oberoende, (2) insyn i insiderinformation, (3) kompetens i valberedningar, (4) valberedningars ansvarsområde, (5) kostnader inom valberedningsarbete samt (6) oberoende avseende revisor och revisionsutskott. Syftet med uppsatsen är att förklara om dessa påståenden överensstämmer med vad ägare, bolagsledningar samt revisorer anser om dessa. Dessutom vill vi belysa eventuella likheter och olikheter mellan de tre parterna. Vi har använt oss av en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätundersökning. Våra målgrupper har varit Large Cap-bolag, institutionella ägarmedlemmar i Fondbolagens förening samt revisorer från de fyra största revisionsbyråerna. Vår studie har indikerat att: (1) Våra sex påståenden inte ses som problematiska bland ägare, bolag och revisorer. (2) Att bolagskoden generellt sett inte bidrar till ökad problematik kring dessa påståenden. (3) Ju närmare man står bolaget desto mer kritisk är man till dessa påståenden. Det vill säga att ägarna är mest kritiska medan revisorerna är minst kritiska.</p><p> </p>

De senaste årens företagsskandaler har lett till ökad fokusering på bolagsstyrning. I samband med dessa har investerare ifrågasatt bolagens vilja att tillvarata ägarnas intressen på bekostnad av egenintressen. Även revisorernas oberoende har börjat ifrågasättas efter tvivelaktiga prestationer. En av de åtgärder aktörer på aktiemarknaden har vidtagit för att skapa nytt förtroende för kapitalmarknaden är Svensk kod för bolagsstyrning ("koden"). Vid sidan av den reglerade ABL är den endast rådgivande. Koden har försökt bidra till ökad ägarinsyn, bland annat genom att tillföra bolagen nomineringsorgan i form av valberedningar samt revisionsutskott i syfte att förbättra revisionsarbetet. Dessutom innefattar koden oberoenderegler gällande styrelsen. Frågan är dock om dessa regler fungerar som de är tänkta att fungera. En teori till berörda parters beteenden är agentteorin. Den utgår ifrån att agenten (läs bolagsledningen) styr utefter dess egenintressen på principalens (läs ägarnas) bekostnad. Efter att ha granskat negativa uttalanden kring regler ur koden i artiklar och litteratur har vi sammanställt sex påståenden om problematik kring: (1) Sammansättning och oberoende, (2) insyn i insiderinformation, (3) kompetens i valberedningar, (4) valberedningars ansvarsområde, (5) kostnader inom valberedningsarbete samt (6) oberoende avseende revisor och revisionsutskott. Syftet med uppsatsen är att förklara om dessa påståenden överensstämmer med vad ägare, bolagsledningar samt revisorer anser om dessa. Dessutom vill vi belysa eventuella likheter och olikheter mellan de tre parterna. Vi har använt oss av en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätundersökning. Våra målgrupper har varit Large Cap-bolag, institutionella ägarmedlemmar i Fondbolagens förening samt revisorer från de fyra största revisionsbyråerna. Vår studie har indikerat att: (1) Våra sex påståenden inte ses som problematiska bland ägare, bolag och revisorer. (2) Att bolagskoden generellt sett inte bidrar till ökad problematik kring dessa påståenden. (3) Ju närmare man står bolaget desto mer kritisk är man till dessa påståenden. Det vill säga att ägarna är mest kritiska medan revisorerna är minst kritiska.

<p>Bakgrund: Många företagsskandaler har drabbat ett flertal länder runt om i världen och det är en av orsakerna till att många länder har skapat koder för bolagsstyrning. Sverige är inte heller förskonat från skandaler och uppmärksamheten kring bolagsstyrningsfrågor har intensifierats på senare tid. Kodgruppen, en grupp tillsatt av regeringen, skapade Svensk Kod för Bolagsstyrning som trädde i kraft den 1 juli 2005. Koden har bl a som syfte att ge riktlinjer för bolagets rapportering till kapitalmarknad och ägare.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska 50 bolagsstyrningsrapporter och i dem ta fram de vanligaste avvikelserna från Koden och de mest frekventa förklaringarna till dessa. Vidare undersöks graden av tydlighet i informationen i bolagsstyrningsrapporterna avseende Kodens tillämpning hos de berörda företagen. Avslutningsvis undersöks hur stor andel av rapporterna som är granskade av revisor eller inte.</p><p>Teori: Den teoretiska referensramen utgår ifrån corporate governance,</p><p>informationsasymmetri samt intressentteorin.</p><p>Metod: Den vetenskapliga metoden för uppsatsen är kvantitativ, systematiska observationer har utförts i 50 bolagsstyrningsrapporter för att därefter presenteras i diagram och tabeller. Den kvantitativa metoden valdes för att få en generell bild av tillämpningen av Koden.</p><p>Slutsats: Utifrån författarnas granskning kan konstateras att bolagen har en hög ambition gällande tillämpningen av Koden vilket kan utläsas av det låga antalet avvikelser per bolag. Vidare påvisar det låga avvikelseantalet att företagen har gjort en ansträngning för en ökad öppenhet och transparens gentemot aktieägarna. Bolagsstyrningsrapporterna har således gett aktieägarna och övriga intressenter en större insikt i företagens bolagsstyrning och därmed reduceras informationsasymmetrin.</p><p>Nyckelord: Svensk Kod för Bolagsstyrning, bolagskod, bolagsstyrning,</p><p>informationsasymmetri.</p> / <p>Background: Many scandals within big corporations have occurred in several countries and that is one of the reasons countries have created codes for corporate governance. Sweden is not spared from scandals and the debate about corporate governance has been intensified the last couple of years. A group called Kodgruppen, appointed by the Government, has created the Swedish Code of Corporate Governance which took effect 1 July, 2005. The purpose of the Code, among other things, is to give the concerned corporations guidelines about the content in the reports to the capital market and the shareholders.</p><p>Purpose: The purpose of this essay is to review 50 Swedish stock exchange corporations’ reports of corporate governance and from these portray the most frequent deviations from the Swedish Code and the most common explanations to these. The study also looks into the clearness of the information given in the reports regarding the implementation of the Code. Further the paper examines how many of the companies that had their corporate governance report reviewed by an auditor.</p><p>Theory: The theoretical frame of reference is corporate governance, information asymmetry and the stakeholder theory.</p><p>Method: The scientific method for the paper is quantitative, systematic observations have been done of 50 corporate governance reports which are presented in diagrams and tables. The quantitative method was chosen to describe a general situation of the application of the Code.</p><p>Conclusion: From the basis of the author’s review we can establish that the companies have a high ambition in the application of the Code which can be understood from the low number of deviations per company. Furthermore shows the low number of deviations that the</p><p>companies have made an effort for more openness and transparency towards the stockholders. The corporate governance reports have thus given the shareholders and other stakeholders a greater insight in the companies’ corporate governance and with that reduces the information asymmetry.</p><p>Key words: Swedish Code of Corporate Governance, code of corporate governance, corporate governance, information asymmetry.</p>

<p>Bakgrund: Styrelseskandaler som orsakat oroligheter i affärsvärlden har skapat ett behov av ett tydligt regelverk för bolagsstyrning, den skulle förstärka svenska noterade bolags och svenska börsplatsers konkurrenskraft på den internationella kapitalmarknaden. Den svenska koden för bolagsstyrning har kommit att bli en viktig del av regelsystemet på den svenska kapitalmarknaden. Den kräver att svenska börsnoterade bolag skall presentera bolagsstyrningsrapporter. Rapporternas kvalité är viktig för intressenterna som använder sig av bolagsstyrningsinformation.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera utvecklingen av tillämpningen av den svenska koden för bolagsstyrningen. Författarna vill undersöka rapporternas kvalité och se hur den har förändrats mellan åren. Författarna vill vidare utreda om informationen som presenteras i bolagsstyrningsrapporter har blivit mer användbar för intressenterna som nyttjar den.</p><p>Teori: Den teoretiska referensramen utgår ifrån Corporate Governance, agent-teorin, den svenska koden för bolagsstyrning och värderingskriterier som används för att bedöma bolagsstyrningsrapporternas kvalité.</p><p>Metod: Författarna använder sig av den kvantitativa metoden där 36 bolagsstyrningsrapporter jämförs mellan åren 2005 och 2006. Rapporterna granskas med hjälp av de tre värderingskriterierna. Resultatet presenteras i löpande text, tabeller och diagram.</p><p>Analys: Resultatet av granskade rapporter visar att de flesta bolag har utformat sin bolagsstyrningsrapportering enligt Kodens föreskrifter. De analyserade bolagen har generellt förbättrat sina bolagsstyrningsrapporter. Detta påvisar bolagsledningens vilja att ge en ärlig bild av bolaget och skapa en transparens gentemot aktieägare och övriga intressenter. Författarna tror att det leder till ökat förtroende mellan bolaget och deras intressenter.</p> / <p>Background: Board scandals that caused disturbances in the business world created a need for a clear regulation system for corporate governance. This system was created to reinforce Swedish-listed companies and their ability to compete on the international capital market. The Swedish Code for Corporate Governance is an important part of the regulation system on the Swedish capital market. It prescribes that Swedish-listed companies should present reports of corporate governance. The quality of the reports is important for stakeholders who use this information.</p><p>Purpose: The purpose of this essay is to analyse the development of the companies’ applications of the Swedish Code for Corporate Governance. The writers want to examine the quality of the reports and observe how it has changed over the years. Furthermore, the writers want to investigate if the information which is presented in the reports of corporate governance has become more applicable for stakeholders who use it.</p><p>Theory: The theoretical frame of reference is corporate governance, agent theory, the Swedish Code for Corporate Governance, and valuation standards, which are used to evaluate the quality of the reports for corporate governance.</p><p>Method: The writers use the quantitative scientific method to evaluate 36 reports of corporate governance between the years 2005 and 2006. The reports are studied on the basis of the three valuation standards. The results are presented in the text, and in tables and diagrams.</p><p>Analysis: The results of the studied reports show that most of the companies have shaped their reports of corporate governance according to the regulations of the Swedish Code for Corporate Governance. The analysed companies have generally improved their reports of corporate governance. This shows the willingness of the boards to give an honest image of the corporations in order to create a transparency towards shareholders and stakeholders. The writers believe that this will lead to a higher level of trust between the corporations and their stakeholders.</p>

Bakgrund: Styrelseskandaler som orsakat oroligheter i affärsvärlden har skapat ett behov av ett tydligt regelverk för bolagsstyrning, den skulle förstärka svenska noterade bolags och svenska börsplatsers konkurrenskraft på den internationella kapitalmarknaden. Den svenska koden för bolagsstyrning har kommit att bli en viktig del av regelsystemet på den svenska kapitalmarknaden. Den kräver att svenska börsnoterade bolag skall presentera bolagsstyrningsrapporter. Rapporternas kvalité är viktig för intressenterna som använder sig av bolagsstyrningsinformation. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera utvecklingen av tillämpningen av den svenska koden för bolagsstyrningen. Författarna vill undersöka rapporternas kvalité och se hur den har förändrats mellan åren. Författarna vill vidare utreda om informationen som presenteras i bolagsstyrningsrapporter har blivit mer användbar för intressenterna som nyttjar den. Teori: Den teoretiska referensramen utgår ifrån Corporate Governance, agent-teorin, den svenska koden för bolagsstyrning och värderingskriterier som används för att bedöma bolagsstyrningsrapporternas kvalité. Metod: Författarna använder sig av den kvantitativa metoden där 36 bolagsstyrningsrapporter jämförs mellan åren 2005 och 2006. Rapporterna granskas med hjälp av de tre värderingskriterierna. Resultatet presenteras i löpande text, tabeller och diagram. Analys: Resultatet av granskade rapporter visar att de flesta bolag har utformat sin bolagsstyrningsrapportering enligt Kodens föreskrifter. De analyserade bolagen har generellt förbättrat sina bolagsstyrningsrapporter. Detta påvisar bolagsledningens vilja att ge en ärlig bild av bolaget och skapa en transparens gentemot aktieägare och övriga intressenter. Författarna tror att det leder till ökat förtroende mellan bolaget och deras intressenter. / Background: Board scandals that caused disturbances in the business world created a need for a clear regulation system for corporate governance. This system was created to reinforce Swedish-listed companies and their ability to compete on the international capital market. The Swedish Code for Corporate Governance is an important part of the regulation system on the Swedish capital market. It prescribes that Swedish-listed companies should present reports of corporate governance. The quality of the reports is important for stakeholders who use this information. Purpose: The purpose of this essay is to analyse the development of the companies’ applications of the Swedish Code for Corporate Governance. The writers want to examine the quality of the reports and observe how it has changed over the years. Furthermore, the writers want to investigate if the information which is presented in the reports of corporate governance has become more applicable for stakeholders who use it. Theory: The theoretical frame of reference is corporate governance, agent theory, the Swedish Code for Corporate Governance, and valuation standards, which are used to evaluate the quality of the reports for corporate governance. Method: The writers use the quantitative scientific method to evaluate 36 reports of corporate governance between the years 2005 and 2006. The reports are studied on the basis of the three valuation standards. The results are presented in the text, and in tables and diagrams. Analysis: The results of the studied reports show that most of the companies have shaped their reports of corporate governance according to the regulations of the Swedish Code for Corporate Governance. The analysed companies have generally improved their reports of corporate governance. This shows the willingness of the boards to give an honest image of the corporations in order to create a transparency towards shareholders and stakeholders. The writers believe that this will lead to a higher level of trust between the corporations and their stakeholders.