Inledning och problemdiskussion: Det ställs allt större krav på intern kontroll idag till följd av flertalet företagsskandaler, däribland Enron som har uppmärksammats världen över. I Sverige var den senaste i raden HQ-bank, detta trots att tydligare regler för bolagsstyrning införts både internationellt och nationellt de senaste åren. Kraven på banker ökar allt mer i samhället då de förvaltar privatpersoners och företags pengar. Då kunderna är i fokus är det viktigt att bankerna och deras personal är medvetna om vikten av att göra rätt. God intern kontroll är en förutsättning för en pålitlig bankverksamhet och det är styrelsen som ansvarar för att förmedla den interna kontrollen till övriga organisationen. En väl använd modell internationellt är COSO- modellen som fungerar som ett stöd i arbetet med intern kontroll. Dess  uppbyggnad består av fem  komponenter som alla ska finnas representerade på samtliga nivåer i organisationen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att 1) undersöka om organisationen har med alla delar från COSO-modellen och om det 2) finns skillnader i integreringen av COSO-modellen och hur den används på de olika nivåerna i den valda banken. Metod: Uppsatsen är uppbyggd på en kvalitativ studie där intervjuer har genomförts på kontorsnivå och på intern kontroll avdelningen. Dessa ligger till grund för empirin. Därutöver har delar av SEB:s årsredovisning använts för att komplettera empirin på ledningsnivå. Referensramen har samlats in från diverse litteratur, artiklar och internetkällor. Slutsats: Samtliga komponenter i COSO-modellen har identifierats inom SEB:s organisation. Skillnader föreligger kring hur stor del de olika komponenterna utgör på respektive nivå inom verksamheten. Den största skillnaden har identifierats i COSO-modellens tredje element, riskanalys, vilken främst sköts på internavdelningen med hjälp av ledningen och information skickad från kontoren.

<p>Problembakgrund: Sarbanes Oxley Act är en amerikansk lagstiftning som tillkom år 2002 som en reaktion på de många företagsskandalerna under slutet av 1900-talet. Lagens syfte var att förebygga liknande skandaler samt att återställa förtroendet för företagen genom ökade krav på deras interna kontroll.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att granska och beskriva vilka förändringar som implementeringen av Sarbanes Oxley Act, förkortad SOX, har medfört för Ericsson med fokusering på företagets interna kontroll, samt att undersöka vad SOX kan ge för positiva och negativa konsekvenser.</p><p>Metod: Den forskningsstrategi vi har använt oss av är fallstudie. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade djupintervjuer med anställda på Ericsson som är involverade i implementeringen av SOX. Vi har även intervjuat en konsult som har erfarenhet av att implementera SOX på företag.</p><p>Teori: I teoriavsnittet har vi redogjort för bolagsstyrning, agentteorin, intern kontroll samt själva regelverket Sarbanes Oxley Act.</p><p>Slutsatser: Vi har i vår studie beskrivit hur Ericsson har genomfört införandet av regelverket för att uppnå de krav på intern kontroll som SOX ställer. Vi har kommit fram till att effekterna på Ericssons interna kontroll har varit omfattande. I vår undersökning av positiva och negativa konsekvenser överväger de positiva. Detta trots att kostnaderna för att införa SOX är höga.</p>

<p>I början av 2000-talet avslöjades flera stora redovisningsskandaler i USA. Stora amerikanska</p><p>företag som Enron och Worldcom lyckades genom svekfull redovisning vilseleda marknaden</p><p>att tro att deras finansiella ställning var avsevärt bättre än vad det visade sig vara. Enron</p><p>försökte t.ex. gömma stora skulder genom att inte ta upp dem i balansräkningen, detta</p><p>arrangerades av Enrons finanschef med samtycke från revisorerna och bolagets styrelse. När</p><p>skandalen avslöjades och Enron tvingades ta med de korrekta siffrorna i balansräkningen blev</p><p>konsekvensen att företaget fick begära konkurs. För att återuppbygga förtroendet för den</p><p>amerikanska finansmarknaden stiftades lagen Sarbanes-Oxley Act (SOX). Lagstiftarna vill</p><p>genom bestämmelser öka insynen i publika bolag och på så sätt säkerställa att den finansiella</p><p>informationen och annan information som företagen rapporterar till aktiemarknaden stämmer</p><p>överens med verkligheten.</p><p>För de företag som är noterade på någon av de amerikanska börserna och därmed är tvingade</p><p>att följa SOX följer stora administrativa kostnader. Lagen kom till för att skydda framför allt</p><p>ägarna från bedrägerier och oegentligheter, därför är det viktigt att se till att lagen når upp till</p><p>sina mål och inte bara blir en kostnad för företaget. I den här uppsatsen har fokus lagts på</p><p>ägarförhållandet mellan Ericsson och Investor. Ericsson är väldens största leverantör av</p><p>mobilsystem och Investor är en investmentbank som satsar på att ha en betydande ägarandel</p><p>och långsiktigt ägande i de företag som de investerar i. Uppsatsen syftar till att förklara hur</p><p>Investor och Ericsson har upplevt implementeringen av SOX, dessutom diskuteras huruvida</p><p>lagen har påverkat Investors förtroende för Ericsson. I studien intervjuades Anneli Åhman och</p><p>Yvonne Grensros på Ericsson och Magnus Karlberg på Investor. Vid undersökningen har det</p><p>använts en kvalitativ ansats, detta för att ge respondenterna en större möjlighet till att</p><p>diskutera vad de anser är viktigt. Överlag hade respondenterna på Ericsson en mer positiv</p><p>inställning än Investors. De menade att lagen gjort att processer mer effektiva och att den kan</p><p>användas som påtryckningsmedel. Respondenten på Investor var mer negativt inställd, han</p><p>ansåg att det kostar mer än vad det smakar och att tillgången på information inte ändrats</p><p>nämnvärt jämfört med innan lagen infördes. Till skillnad från Ericsson tycker han även att</p><p>lagen hämmar effektiviteten.</p>

I början av 2000-talet avslöjades flera stora redovisningsskandaler i USA. Stora amerikanska företag som Enron och Worldcom lyckades genom svekfull redovisning vilseleda marknaden att tro att deras finansiella ställning var avsevärt bättre än vad det visade sig vara. Enron försökte t.ex. gömma stora skulder genom att inte ta upp dem i balansräkningen, detta arrangerades av Enrons finanschef med samtycke från revisorerna och bolagets styrelse. När skandalen avslöjades och Enron tvingades ta med de korrekta siffrorna i balansräkningen blev konsekvensen att företaget fick begära konkurs. För att återuppbygga förtroendet för den amerikanska finansmarknaden stiftades lagen Sarbanes-Oxley Act (SOX). Lagstiftarna vill genom bestämmelser öka insynen i publika bolag och på så sätt säkerställa att den finansiella informationen och annan information som företagen rapporterar till aktiemarknaden stämmer överens med verkligheten. För de företag som är noterade på någon av de amerikanska börserna och därmed är tvingade att följa SOX följer stora administrativa kostnader. Lagen kom till för att skydda framför allt ägarna från bedrägerier och oegentligheter, därför är det viktigt att se till att lagen når upp till sina mål och inte bara blir en kostnad för företaget. I den här uppsatsen har fokus lagts på ägarförhållandet mellan Ericsson och Investor. Ericsson är väldens största leverantör av mobilsystem och Investor är en investmentbank som satsar på att ha en betydande ägarandel och långsiktigt ägande i de företag som de investerar i. Uppsatsen syftar till att förklara hur Investor och Ericsson har upplevt implementeringen av SOX, dessutom diskuteras huruvida lagen har påverkat Investors förtroende för Ericsson. I studien intervjuades Anneli Åhman och Yvonne Grensros på Ericsson och Magnus Karlberg på Investor. Vid undersökningen har det använts en kvalitativ ansats, detta för att ge respondenterna en större möjlighet till att diskutera vad de anser är viktigt. Överlag hade respondenterna på Ericsson en mer positiv inställning än Investors. De menade att lagen gjort att processer mer effektiva och att den kan användas som påtryckningsmedel. Respondenten på Investor var mer negativt inställd, han ansåg att det kostar mer än vad det smakar och att tillgången på information inte ändrats nämnvärt jämfört med innan lagen infördes. Till skillnad från Ericsson tycker han även att lagen hämmar effektiviteten.

Företagsskandaler har ökat de senaste åren och därför har det gjorts stora insatser för att ta fram regler och ramverk för att motverka detta. Resultatet blev Svensk kod för bolagsstyrning och den ställer bland annat höga krav på företags interna kontroll och att företag ska upprätta en intern granskningsfunktion; internrevision. Speciellt höga krav ställs på finansiella bolag varför vi har valt att studera svenska banker. Uppsatsens syfte att förklara hur internrevisionens roll, ansvar och betydelse i svensk bankverksamhet har förändrats efter införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. Vi har kommit fram till att Svensk kod för bolagsstyrning har haft effekt på interrevisionens roll, ansvar och betydelse i svenska banker. Att FöreningsSparbanken följer kodens regler, var inte särskilt förvånande. Det som dock framkommit i vår undersökning är att Svensk kod för bolagsstyrning även har haft effekt på Eskilstuna Rekarne Sparbank samt SkandiaBanken i form av ökad medvetenhet och förståelse för internrevisionens betydelse. För samtliga banker har dokumentationen blivit bättre efter Svensk kod för bolagsstyrning.

Bakgrund: Bolagsstyrning växte fram i USA under 1800-talet i samband med att bolag blev allt större och aktieägarantalet växte. Genom att ägare och företagsledning blev skilda fanns det en risk att intressekonflikter uppstod mellan ägare och ledning. Innebörden av god bolagsstyrning är att företagen främst ser till ägarnas intressen, vilket främjar allmänhetens förtroende för företag och kapitalmarknaden. För att öka allmänhetens förtroende för svenska näringslivet tillsatte svenska staten en förtroendekommission som utarbetade Svensk kod för bolagsstyrning år 2005. Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvarar styrelsen för bolagets interna kontroll och skall fortlöpande utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Årligen skall styrelsen avlägga en rapport gällande hur den interna kontrollen är strukturerad. Intern kontroll främjar effektivitet, minskar risken för tillgångsförluster och hjälper till att försäkra tillförlitligheten av finansiella ställningstaganden samt överensstämmer med lagar och regleringar Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga och analysera olikheter beträffande hur företagsledning och styrelse i börsnoterade bolag uppfattar begreppet intern kontroll samt vilken vikt de lägger vid de olika komponenterna som ingår i begreppet. Vidare syftar studien till att klargöra vilken av agentteorin respektive sociala institutionella teorin som är den rimligaste förklaringen till fenomenet. Metod: Uppsatsen bygger på två propositioner som vi försöker besvara genom en kvalitativ studie. Det empiriska materialet består av semi-strukturerade intervjuer som utförts i fem börsnoterade företag. Inom varje företag har en representant från styrelsen respektive företagsledningen besvarat samma frågor. Vidare använder vi oss av två referensfall där endast företagsledningen finns representerade. Slutsatser: Företagsledning och styrelse har relativt lika uppfattning inom företagen, vilket tyder på att inget problem egentligen existerar på företagsnivå. Dock sträcker sig inte likheten mellan de olika företagen, vilket kan förklaras av att begreppet är väldigt stort och brett. Intern kontroll är således företagsspecifik och problemet verkar ligga hos akademiker och normbildare. I samtliga fall skiljer sig dock företagsledning och styrelse gällande vilken komponent som läggs störst vikt vid. Vidare kan det urskiljas att COSO-modellen indirekt tillämpas i samtliga respondentföretag då de mest frekvent använda orden utgör grundstenar i modellen, dock i olika utsträckning.

<p>Företagsskandaler har ökat de senaste åren och därför har det gjorts stora insatser för att ta fram regler och ramverk för att motverka detta. Resultatet blev Svensk kod för bolagsstyrning och den ställer bland annat höga krav på företags interna kontroll och att företag ska upprätta en intern granskningsfunktion; internrevision. Speciellt höga krav ställs på finansiella bolag varför vi har valt att studera svenska banker.</p><p>Uppsatsens syfte att förklara hur internrevisionens roll, ansvar och betydelse i svensk bankverksamhet har förändrats efter införandet av Svensk kod för bolagsstyrning.</p><p>Vi har kommit fram till att Svensk kod för bolagsstyrning har haft effekt på interrevisionens roll, ansvar och betydelse i svenska banker. Att FöreningsSparbanken följer kodens regler, var inte särskilt förvånande. Det som dock framkommit i vår undersökning är att Svensk kod för bolagsstyrning även har haft effekt på Eskilstuna Rekarne Sparbank samt SkandiaBanken i form av ökad medvetenhet och förståelse för internrevisionens betydelse. För samtliga banker har dokumentationen blivit bättre efter Svensk kod för bolagsstyrning.</p>

<p>Bakgrund: Bolagsstyrning växte fram i USA under 1800-talet i samband med att bolag blev allt större och aktieägarantalet växte. Genom att ägare och företagsledning blev skilda fanns det en risk att intressekonflikter uppstod mellan ägare och ledning. Innebörden av god bolagsstyrning är att företagen främst ser till ägarnas intressen, vilket främjar allmänhetens förtroende för företag och kapitalmarknaden. För att öka allmänhetens förtroende för svenska näringslivet tillsatte svenska staten en förtroendekommission som utarbetade Svensk kod för bolagsstyrning år 2005. Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvarar styrelsen för bolagets interna kontroll och skall fortlöpande utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Årligen skall styrelsen avlägga en rapport gällande hur den interna kontrollen är strukturerad. Intern kontroll främjar effektivitet, minskar risken för tillgångsförluster och hjälper till att försäkra tillförlitligheten av finansiella ställningstaganden samt överensstämmer med lagar och regleringar</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga och analysera olikheter beträffande hur företagsledning och styrelse i börsnoterade bolag uppfattar begreppet intern kontroll samt vilken vikt de lägger vid de olika komponenterna som ingår i begreppet. Vidare syftar studien till att klargöra vilken av agentteorin respektive sociala institutionella teorin som är den rimligaste förklaringen till fenomenet.</p><p>Metod: Uppsatsen bygger på två propositioner som vi försöker besvara genom en kvalitativ studie. Det empiriska materialet består av semi-strukturerade intervjuer som utförts i fem börsnoterade företag. Inom varje företag har en representant från styrelsen respektive företagsledningen besvarat samma frågor. Vidare använder vi oss av två referensfall där endast företagsledningen finns representerade.</p><p>Slutsatser: Företagsledning och styrelse har relativt lika uppfattning inom företagen, vilket tyder på att inget problem egentligen existerar på företagsnivå. Dock sträcker sig inte likheten mellan de olika företagen, vilket kan förklaras av att begreppet är väldigt stort och brett. Intern kontroll är således företagsspecifik och problemet verkar ligga hos akademiker och normbildare. I samtliga fall skiljer sig dock företagsledning och styrelse gällande vilken komponent som läggs störst vikt vid. Vidare kan det urskiljas att COSO-modellen indirekt tillämpas i samtliga respondentföretag då de mest frekvent använda orden utgör grundstenar i modellen, dock i olika utsträckning.</p>

Problembakgrund: Sarbanes Oxley Act är en amerikansk lagstiftning som tillkom år 2002 som en reaktion på de många företagsskandalerna under slutet av 1900-talet. Lagens syfte var att förebygga liknande skandaler samt att återställa förtroendet för företagen genom ökade krav på deras interna kontroll. Syfte: Uppsatsens syfte är att granska och beskriva vilka förändringar som implementeringen av Sarbanes Oxley Act, förkortad SOX, har medfört för Ericsson med fokusering på företagets interna kontroll, samt att undersöka vad SOX kan ge för positiva och negativa konsekvenser. Metod: Den forskningsstrategi vi har använt oss av är fallstudie. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade djupintervjuer med anställda på Ericsson som är involverade i implementeringen av SOX. Vi har även intervjuat en konsult som har erfarenhet av att implementera SOX på företag. Teori: I teoriavsnittet har vi redogjort för bolagsstyrning, agentteorin, intern kontroll samt själva regelverket Sarbanes Oxley Act. Slutsatser: Vi har i vår studie beskrivit hur Ericsson har genomfört införandet av regelverket för att uppnå de krav på intern kontroll som SOX ställer. Vi har kommit fram till att effekterna på Ericssons interna kontroll har varit omfattande. I vår undersökning av positiva och negativa konsekvenser överväger de positiva. Detta trots att kostnaderna för att införa SOX är höga.

<p>Människor har alltid och kommer alltid att kontrollera varandra. En del av byggandet av god intern kontroll i företag har inneburit ökad reglering i form av ramverk och lagar i många länder, vilket har medfört högre krav på företags interna kontroll jämfört med tidigare. Ett ramverk som fått stor spridning och internationellt erkännande är COSO-ramverket Internal control – Integrated Framework. Under de senaste decennierna har det växt fram ett behov hos revisionsföretag att internt utforma funktioner som kvalitetssäkrar de tjänster de säljer. Syftet med vårt arbete är att öka förståelsen för vikten av intern kontroll inom revisionsbranschen. Vår utgångspunkt är att beskriva hur Ernst & Young har valt att bygga upp sin interna kontroll och hur denna leder till att kvalitetssäkra deras revisionsverksamhet. Våra fem respondenter, revisorer på Ernst & Young, beskriver ett internt kontrollsystem bland annat bestående av en gemensam arbetsmetodik, teamkontroller och interna granskningar. Vår studie tyder på att det finns en välutvecklad intern kontroll som stödjer den kvalitetssäkring som företaget önskar uppnå.</p>