No description available.

Företagsskandaler har ökat de senaste åren och därför har det gjorts stora insatser för att ta fram regler och ramverk för att motverka detta. Resultatet blev Svensk kod för bolagsstyrning och den ställer bland annat höga krav på företags interna kontroll och att företag ska upprätta en intern granskningsfunktion; internrevision. Speciellt höga krav ställs på finansiella bolag varför vi har valt att studera svenska banker. Uppsatsens syfte att förklara hur internrevisionens roll, ansvar och betydelse i svensk bankverksamhet har förändrats efter införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. Vi har kommit fram till att Svensk kod för bolagsstyrning har haft effekt på interrevisionens roll, ansvar och betydelse i svenska banker. Att FöreningsSparbanken följer kodens regler, var inte särskilt förvånande. Det som dock framkommit i vår undersökning är att Svensk kod för bolagsstyrning även har haft effekt på Eskilstuna Rekarne Sparbank samt SkandiaBanken i form av ökad medvetenhet och förståelse för internrevisionens betydelse. För samtliga banker har dokumentationen blivit bättre efter Svensk kod för bolagsstyrning.

<p>Företagsskandaler har ökat de senaste åren och därför har det gjorts stora insatser för att ta fram regler och ramverk för att motverka detta. Resultatet blev Svensk kod för bolagsstyrning och den ställer bland annat höga krav på företags interna kontroll och att företag ska upprätta en intern granskningsfunktion; internrevision. Speciellt höga krav ställs på finansiella bolag varför vi har valt att studera svenska banker.</p><p>Uppsatsens syfte att förklara hur internrevisionens roll, ansvar och betydelse i svensk bankverksamhet har förändrats efter införandet av Svensk kod för bolagsstyrning.</p><p>Vi har kommit fram till att Svensk kod för bolagsstyrning har haft effekt på interrevisionens roll, ansvar och betydelse i svenska banker. Att FöreningsSparbanken följer kodens regler, var inte särskilt förvånande. Det som dock framkommit i vår undersökning är att Svensk kod för bolagsstyrning även har haft effekt på Eskilstuna Rekarne Sparbank samt SkandiaBanken i form av ökad medvetenhet och förståelse för internrevisionens betydelse. För samtliga banker har dokumentationen blivit bättre efter Svensk kod för bolagsstyrning.</p>

<p>A new code for corporate governance was introduced for major companies in Sweden in July 2005. This act is to some degree a follower to the Sarbanes-Oxley Act that was introduced in the U.S.A. after the Enron scandal. The purpose of this thesis is to evaluate the effect on the controller in response to the introduction of this new act. Three controllers in major Swedish companies was interviewed and asked if and how they had been affected by this new act. The introduction of the act seems to have had an effect on the controllers in major Swedish companies, notably in the risk management and internal control areas. In addition, the work of the controller seems to have become more formalised and the role of the controller, at least in the examined companies, seems to have grown in importance.</p>

A new code for corporate governance was introduced for major companies in Sweden in July 2005. This act is to some degree a follower to the Sarbanes-Oxley Act that was introduced in the U.S.A. after the Enron scandal. The purpose of this thesis is to evaluate the effect on the controller in response to the introduction of this new act. Three controllers in major Swedish companies was interviewed and asked if and how they had been affected by this new act. The introduction of the act seems to have had an effect on the controllers in major Swedish companies, notably in the risk management and internal control areas. In addition, the work of the controller seems to have become more formalised and the role of the controller, at least in the examined companies, seems to have grown in importance.

<p>Bakgrund</p><p>Under senare år har näringslivet fått uppleva flertalet skandaler inom företagsvärlden angående förtroendet för storföretagen, både internationellt och i Sverige. I och med dessa skandaler har också de flesta länder i Europa infört någon form av Corporate Governance eller bolagsstyrning som man säger i Sverige. För att marknaden skall få mer förtroende för näringslivet har Sverige infört en bolagskod som ska öka förtroendet för de svenska börsföretagen.</p><p>Syfte</p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka vad bolagskoden inneburit för förtroendet samt studera vad som påverkar förtroendet för det svenska näringslivet.</p><p>Metod</p><p>Studien grundar sig på en kvalitativ metod med utförda intervjuer på fyra grupper det vill säga revisorer, kapitalförvaltare, media och aktieanalytiker. Utifrån dessa intervjuer har uppsatsens primärdata samlats in vilket är kärnan i uppsatsen.</p><p>Resultat</p><p>Studien visar att enbart bolagskoden inte kan återställa förtroendet för svenskt näringsliv. Det krävs flera åtgärder för att stärka förtroendet, dock kan författarna konstatera att den svenska bolagskoden kan fungera som ett verktyg för att öka förtroendet. Det framgår även i studien att bolagskoden är uppbyggd på självregleringssystemet vilket skapar en ökad öppenhet och transparens med principen följa eller förklara.</p>

Bakgrund Under senare år har näringslivet fått uppleva flertalet skandaler inom företagsvärlden angående förtroendet för storföretagen, både internationellt och i Sverige. I och med dessa skandaler har också de flesta länder i Europa infört någon form av Corporate Governance eller bolagsstyrning som man säger i Sverige. För att marknaden skall få mer förtroende för näringslivet har Sverige infört en bolagskod som ska öka förtroendet för de svenska börsföretagen. Syfte Uppsatsens syfte är att undersöka vad bolagskoden inneburit för förtroendet samt studera vad som påverkar förtroendet för det svenska näringslivet. Metod Studien grundar sig på en kvalitativ metod med utförda intervjuer på fyra grupper det vill säga revisorer, kapitalförvaltare, media och aktieanalytiker. Utifrån dessa intervjuer har uppsatsens primärdata samlats in vilket är kärnan i uppsatsen. Resultat Studien visar att enbart bolagskoden inte kan återställa förtroendet för svenskt näringsliv. Det krävs flera åtgärder för att stärka förtroendet, dock kan författarna konstatera att den svenska bolagskoden kan fungera som ett verktyg för att öka förtroendet. Det framgår även i studien att bolagskoden är uppbyggd på självregleringssystemet vilket skapar en ökad öppenhet och transparens med principen följa eller förklara.

<p>Efter en rad uppmärksammade redovisningsskandaler världen över har utredningar huruvida en kod för näringslivet ska lagstiftas eller inte accelererat. Förtroendekommissionen har tagit fram en svensk kod för bolagsstyrning som företagen på A- och O-listan antingen ska följa eller förklara avvikelsen. Syftet är att bygga upp aktiemarknadens och näringslivets förtroende för de noterade bolagen i Sverige. Målet är att alla bolag på svenska börsen ska omfattas av regelverket i framtiden. Stockholmsbörsens chef Jukka Ruuska hoppas att många av bolagen som inte är tvungna att följa Koden gör det av fri vilja ändå. Är företag villiga att tillämpa något som är frivilligt? Hur ställer sig medelstora företag som inte är noterade på börsen till implementeringen av bolagskoden?</p><p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilken inställning medelstora företag i Sverige har till implementeringen av Koden samt undersöka vilka effekter som företagen tror att Koden ger.</p><p>Undersökningen baseras på en kvalitativ forskningsansats med inslag av sex intervjuer. Vi har valt att avgränsa oss till medelstora företag i Sverige med 17-500 anställda och som inte är noterade på svenska börsen.</p><p>Undersökningen har visat att deltagande företag anser att det finns ett behov av reglering av bolagsstyrning i Sverige. Företagen tror att ökad rapportering påverkar förtroendet för bolagsstyrningen positivt. Efterlevnaden av Koden bör, enligt intervjuobjekten, dokumenteras som ett bevis på efterlevnad. Deltagande företag var svagt insatta i kodens olika delar men ansåg att medelstora företag bör tillämpa delar av Koden.</p><p>Vi tror på ökad informationsgivning från både Kodgruppens sida samt stöd och kunskap från revisorernas håll.</p> / <p>After a series of observed accounts scandals in the world examinations have accelerated about whether a code for the business world shall be legislated or not. Trust Commission have set up a Swedish code for corporate governance that corporate on the A and O-list either shall comply or explain the divergence. The purpose is to build up the stock markets and the business world’s trust for the noted companies in Sweden. The goal is that all companies in the Swedish stock exchange shall implement the rule agency in time. The chief of Stockholm stock exchange Jukka Ruuska is hoping that many of the companies that are not required to follow the code will do that of free will. Are companies willing to apply something, which is voluntary? What attitude do middle -bracket companies have, which are not noted on the stock exchange to the realization of the code?</p><p>The purpose with this composition is to find out what attitude middle -bracket companies in Sweden have to the realization of the code and to investigate which effects the companies believe the new code will bring.</p><p>The study is based on a qualitative research approach with element of six interviews. We have chosen to demarcate us to middle -bracket companies in Sweden, which have 17-500 employees and are not noted on the Swedish stock exchange.</p><p>It has been shown in the study that participating companies consider that there is a need of corporate governance in Sweden. The companies believe that increased accounting affect the faith for the corporate governance positive. Observance of the code should, according to the interviewees, be documented as a proof on observance. Participating companies were vaguely initiated in the different parts of the code, but are of the opinion that middle-bracket companies should apply parts of the code.</p><p>We believe that more information should be given from both Kodgruppen’s side and also support and knowledge from auditor’s range.</p>

<p><strong>Problem:  </strong>     Ekonomiska företagsskandaler runt om i världen har lett till att många länder har infört så kallade bolagskoder för bolagsstyrning för att få en bättre styrning i bolag och för att öka förtroendet till investerare. I Sverige har en bolagsstyrningskod funnits sen år 2005 och gällt för större börsnoterade bolag. Svensk Kod för Bolagsstyrning har nu reviderats och har börjat gälla för mindre börsnoterade bolag från och med 1 juli 2008. En studie har utförts för att ta reda på hur tre av dessa mindre börsnoterade bolag ser på införandet av bolagskoden och hur de tror att dem kommer påverkas av den.</p><p><p><strong>Syfte:</strong>            Syftet med uppsatsen är att undersöka hur tre mindre svenska börsnoterade bolag ser på införandet av den svenska bolagskoden och hur de tror att de kommer att påverkas av regelverket. Vi har också valt att belysa vad andra insatta personer i ämnet har att säga om bolagskoden för att få en helhetsbild av ämnet.</p></p><p><p><strong>  Metod:</strong>       Insamlingen av empirisk data har skett genom en kvalitativ metod där vi har intervjuat både insatta personer på området och de berörda företagen. Under intervjuerna har den så kallade semi- strukturerade metoden använts. Fördelen är att intervjupersonen har stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt och att intervjuaren inte behöver ställa frågorna i ordning som i intervjuguiden. En litteratursökning har även gjorts för att få fram en referensram på området. Genom sökningen har relevant information hittats inom ämnet.</p></p><p><p><strong>Slutsats:       </strong>Vi har kommit fram till att företagens bolagsstyrning inte kommer påverkas något av Svensk Kod för Bolagsstyrning. Däremot kommer deras arbetsbörda att öka eftersom regelverket kräver resurser, kunskap och dokumentation.</p></p>

Senare års skandaler inom näringslivet har allvarligt skadat allmänhetens förtroende för bolagsstyrningen. Som ett svar på detta togs i USA en detaljerad lagstiftning fram, i form av SOX. I Sverige, har som en av de sista länderna i Europa istället arbetats fram en svensk kod för bolagsstyrning. I och med detta har bolagsstyrning och intern kontroll fått ett ökat fokus och tanken är att den finansiella informationen från bolagen skall bli mer tillförlitliga. Syftet med denna rapport är att identifiera förväntade effekter av hur de nya kraven på bolagsstyrning kommer att påverka de externa revisorernas arbete. Speciellt var det gäller samarbetet med internrevisionen och säkerställandet av den finansiella rapporteringen. Vi har valt en kvalitativ metod, med djupintervjuer av semistrukturerad art. Respondenterna i undersökningen är både extern och internrevisorer med gedigen erfarenhet, samt FARs ordförande. Dessa valdes för att få en djupare förståelse för våra frågeställningar om förväntade effekter. De slutsatser som vi gjort är att samarbetet mellan intern- och externrevisionen förväntas öka genom samplanering och minimering av dubbelarbete, speciellt inom intern kontroll. När det gäller externrevisionens arbete så kommer revisionsinsatsen att öka genom en ökad testning av intern kontroll och dokumentation av dessa tester. Organisationsförändringar med revisionsutskott/kommitté förväntas också höja oberoendet för externrevisionen som får ett bättre samarbete med styrelsen istället för bolagsledningen.