<p> Abstract</p><p><strong>Date:                                  </strong>2009-06-03</p><p><strong>Level:                                 </strong>Master thesis in Business Administration, 15 points</p><p><strong>Authors:                            </strong>Branka Milencovici            Deniz Solmaz</p><p><strong>Tutor:                                </strong>Ulla Pettersson</p><p><strong>Title:                                  </strong>The Swedish code of Corporate Governance - How the code administers in larger stock firms.</p><p><strong>Problem:                           </strong>The Swedish code follows the value of "comply or explain" when firms depart one or several rules, the reasons should be explained in the corporate report. The code does not include reasons for differences, it's up to the management themselves to take action. Is it possible to see if the code has been administered? Do differences prevent? Which are the most common? Is there any motivation?  </p><p><strong>Purpose:                           </strong>The main purpose with this essay is to study how Swedish firms administer the rules of the code in their corporate reports.</p><p><strong>Method:                            </strong>The method for this study is a deductive and qualitative approach. First we studied theory to understand the subject. Material that has been used is primary and secondary data that we later on finish with some criticism at the source.</p><p><strong>Result:          </strong>By looking at the guiding principles in the Swedish code you can see the differences in the corporate report. The most common ones are when the firms do not explain why they didn't include some information. When the firms do not give a cause of the difference you diverge from the code. In distinction can conduct in neglecting information and this is the main reason for introducing the code as a law, and it concerns all large stock firms</p>

<p>I och med det ökade intresset för aktiemarknaden har bolagsstyrning kommit att växa i betydelse. Bolagsstyrningens aktualitet under de senaste åren har lett till att principer och regler vuxit fram inom området. </p><p>Den svenska koden för bolagsstyrning publicerades år 2005 i förhoppning om att förbättra det svenska näringslivet och göra det mer attraktivt för såväl nationella som internationella investerare. De regler som koden innehåller behöver dock inte alltid följas då det finns möjlighet att avvika genom en bra och konkret motivering. Avvikelserna som uppkommer ligger till grund för syftet i denna uppsats och målet är att ta reda på vilka företag det är som vanligen avviker och vad som kännetecknar dessa samt i vilken grad avvikelserna sker. Tidigare forskning som gjorts inom området har fokuserats på de fördelar som koden föranlett för de båda parterna samt vilka avvikelser som är vanligast förekommande. I denna uppsats kommer vi således att försöka finna samband som kan ge en förklaring till de avvikelser som sker genom att definiera olika kännetecken som utmärker de aktuella företagen. </p><p>I uppsatsen har en totalundersökning gjort av alla de berörda företagen på OMX Nordic Exchange Stockholm och NGM Equity. Insamlingen av data har enbart bestått av studier i form av sekundärdata då denna ansetts mest lämplig och trovärdig.</p><p>Genom analys har samband kunnat knytas mellan avvikelser och vissa av de förklarande variabler som analyserats. Genom analysen kunde vi sedan dra slutsatsen att spridningen bland aktieägarnas procentuella röstandel, val av revisionsbyrå, typ av ägande och bransch är signifikanta för huruvida avvikelse från den svenska koden för bolagsstyrning förekommer eller ej.</p>

Abstract Date:                                  2009-06-03 Level:                                 Master thesis in Business Administration, 15 points Authors:                            Branka Milencovici            Deniz Solmaz Tutor:                                Ulla Pettersson Title:                                  The Swedish code of Corporate Governance - How the code administers in larger stock firms. Problem:                           The Swedish code follows the value of "comply or explain" when firms depart one or several rules, the reasons should be explained in the corporate report. The code does not include reasons for differences, it's up to the management themselves to take action. Is it possible to see if the code has been administered? Do differences prevent? Which are the most common? Is there any motivation?   Purpose:                           The main purpose with this essay is to study how Swedish firms administer the rules of the code in their corporate reports. Method:                            The method for this study is a deductive and qualitative approach. First we studied theory to understand the subject. Material that has been used is primary and secondary data that we later on finish with some criticism at the source. Result:          By looking at the guiding principles in the Swedish code you can see the differences in the corporate report. The most common ones are when the firms do not explain why they didn't include some information. When the firms do not give a cause of the difference you diverge from the code. In distinction can conduct in neglecting information and this is the main reason for introducing the code as a law, and it concerns all large stock firms

I och med det ökade intresset för aktiemarknaden har bolagsstyrning kommit att växa i betydelse. Bolagsstyrningens aktualitet under de senaste åren har lett till att principer och regler vuxit fram inom området. Den svenska koden för bolagsstyrning publicerades år 2005 i förhoppning om att förbättra det svenska näringslivet och göra det mer attraktivt för såväl nationella som internationella investerare. De regler som koden innehåller behöver dock inte alltid följas då det finns möjlighet att avvika genom en bra och konkret motivering. Avvikelserna som uppkommer ligger till grund för syftet i denna uppsats och målet är att ta reda på vilka företag det är som vanligen avviker och vad som kännetecknar dessa samt i vilken grad avvikelserna sker. Tidigare forskning som gjorts inom området har fokuserats på de fördelar som koden föranlett för de båda parterna samt vilka avvikelser som är vanligast förekommande. I denna uppsats kommer vi således att försöka finna samband som kan ge en förklaring till de avvikelser som sker genom att definiera olika kännetecken som utmärker de aktuella företagen. I uppsatsen har en totalundersökning gjort av alla de berörda företagen på OMX Nordic Exchange Stockholm och NGM Equity. Insamlingen av data har enbart bestått av studier i form av sekundärdata då denna ansetts mest lämplig och trovärdig. Genom analys har samband kunnat knytas mellan avvikelser och vissa av de förklarande variabler som analyserats. Genom analysen kunde vi sedan dra slutsatsen att spridningen bland aktieägarnas procentuella röstandel, val av revisionsbyrå, typ av ägande och bransch är signifikanta för huruvida avvikelse från den svenska koden för bolagsstyrning förekommer eller ej.

Sammanfattning År 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning efter en rad bolagsskandaler som drabbat svensk finansmarknad. Syftet med Koden var att stärka förtroendet för den svenska kapitalmarknaden genom att förbättra bolagsstyrningen bland börsens bolag. I Koden anges ett antal punkter som ska redovisas i bolagsstyrningsrapporten. Syftet med denna studie är att undersöka hur väl bolagen redovisade dessa punkter redan i årsredovisningar från år 2003. Var det så att bolagen redan uppfyllde dessa krav skulle införandet av Koden kunna ses som en kodifiering av vad som redan var allmän praxis bland de börsnoterade bolagen i Sverige. Är det istället så att väsentlig information tillkommit i årsredovisningarna så har aktieägares kontrollmöjligheter för bolagets styrning faktiskt förbättrats. I denna studie har de bolag som skulle ha omfattats om införandet av Koden istället inträffat år 2003 utgjort underlag för undersökningen. Deras årsredovisningar har granskats för att se om den information Koden idag kräver fanns redan år 2003. Det kan konstateras att vissa förändringar faktiskt skett. Denna studie visar att graden av redovisning inte var fullständig i bolagens årsredovisningar i förhållande till vad som anges i Koden. Samtidigt var det många punkter som redan år 2003 redovisades enligt de föreskrifter som idag finns i Koden. Resultatet av denna studie tyder på att en del av Koden var kodifiering av redan allmän praxis.

<p>Ett antal bolagsskandaler i början av 2000-talet i exempelvis Enron och Parmalat försämrade allmänhetens förtroende för styrelser och bolagsledningar. I och med oegentligheterna i bland annat Skandia påverkades även de svenska börsbolagen negativt. I ett försök att stärka bolagens förtroende tillsatte regeringen en förtroendekommission med uppgift att se över vilka åtgärder som kunde vara lämpliga. Som ett resultat av detta togs Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) fram.</p><p>Koden utgör självreglering inom det svenska näringslivet och bygger på principen följ eller förklara. Det innebär att man kan anses följa Koden som helhet trots att man avviker från enstaka regler i den, förutsatt att man förklarar varför man avviker från regeln. Inledningsvis har Koden tillämpats av svenska noterade företag med ett börsvärde överstigande tre miljarder kronor. Förslaget är nu att Koden ska tillämpas av samtliga företag noterade på den nordiska börsen samt NGM Equity.</p><p>Med anledning av detta har vi undersökt vilken effekt Koden skulle få för BioGaia, ett bolag noterat på den nordiska börsen för mindre bolag. Uppsatsen är en fallstudie och syftet är att jämföra dagens rutiner i bolaget med vad Koden skulle ställa för krav. Vi har även försökt få svar på vad bolaget anser om Koden samt undersökt om det är något särskilt avsnitt i Koden som bör revideras inför Kodens implementering för denna grupp företag.</p><p>Vi har kommit fram till att det i BioGaia finns en medvetenhet om koden och att viss frivillig anpassning redan skett. Trots detta så har vi kommit fram till att Koden skulle få relativt stor effekt på bolaget och att bolaget troligen kommer att välja att avvika från ett antal regler i Koden. Avvikelserna motiveras oftast av bolagets storlek eller av det koncentrerade ägandet. I bolaget finns en viss oro för att Koden kommer att innebära stora kostnader och en massmedial debatt där bolag som avviker mer än ett visst antal gånger klassificeras som oseriösa företag. Vi har även kommit fram till att det i några avseenden vore önskvärt med en viss revidering av Koden inför implementeringen hos ytterligare bolag från den 1 juli 2008.</p>

Bolagsstyrningsfrågor har på senare år uppmärksammats både i Sverige och internationellt efter ett antal förtroendeskadliga incidenter. Det ledde till att regeringen tillsatte en förtroendekommission för att analysera behovet av åtgärder som skulle säkerställa förtroendet för det svenska näringslivet. En kodgrupp bildades som tog fram en Svensk kod för bolagsstyrning, KodenKoden är avsedd att utgöra ett led i självreglering inom det svenska näringslivet vilket innebär att den inte är lagstiftad utan marknaden får själv råda över bestämmelserna. Koden bygger på principen följ eller förklara och innebär att de företag som tillämpar Koden kan avvika från enskilda regler men de måste då förklara och ange skäl till avvikelsen. Genom följ eller förklara läggs ambitionsnivån högre än den hade gjorts om reglerna varit tvingande. Principen skapar en flexibilitet som tar hänsyn till att bolag är olika och då förväntas leda till god bolagsstyrning.Uppsatsen utgår från en kvalitativ undersökning där syftet är att beskriva hur implementeringsarbetet har gått till hos företag som följer Koden och vad det kan ha inneburit för förändringar avseende bolagsstyrning i företag. I vår undersökning har vi även sökt svar på vad företag anser om Koden och hur de har valt att använda sig av principen följ eller förklara. Vi har avgränsat oss till att endast se på hur Koden har påverkat bolagsstyrning i Sverige. Vi har genomfört fem besöksintervjuer hos företag där respondenterna har varit involverade i implementeringen av Koden.Implementeringsarbetet hos bolag har skett på ett smidigt sätt och företagen var insatta i bolagsstyrningsfrågor redan innan Kodens tillkomst. Vi anser att bolag inte har några problem att följa Koden samt att den inte har inneburit några större förändringar förutom bolagsstyrningsrapporten samt informationen på hemsidan. Vi uppfattar att Koden i sig inte har lett till bättre bolagsstyrning eftersom noterade bolag redan har höga krav på sig.Majoriteten av bolagen anser att Kodens detaljeringsgrad är för hög men uppfattar ändå att bolag tycker det är bra med ett regelverk att förhålla sig till. De flesta bolag tycker även det är bra att Koden är självreglerande och har inga problem med att använda principen följ eller förklara. Vi har sett att bolag följer det mesta i Koden och endast avviker från få punkter. Vi anser inte att bolag har problem med att motivera avvikelser och uppfattar det som naturligt för dem när Kodens regler inte har passat. / Uppsatsnivå: D

<p>I denna uppsats har vi arbetat utifrån problemformuleringen; Vilken kvalité har bolagsstyrningsrapporterna i Sverige samt hur kan granskning av kvalitén utföras?, vilket har lett till att vi har utfört en jämförande studie där vi utefter fyra kriterier på kvalité försökt kartlägga vilken kvalité de svenska bolagsstyrningsrapporterna håller ur ett aktieägarperspektiv.</p><p>En bolagsstyrningsrapport är en rapport som framställs av bolaget själv där de har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) för att redogör för det egna bolagets styrning. Rapporten bygger på Koden vilken är framtagen av en statligt tillsatt grupp vars målsättning var att stärka förtroende för svensk bolagsstyrning. Koden infördes 2005 och har allt sedan dess varit ett noteringskrav för svenskägda bolag på OMX - Large Cap. Koden bygger på begreppet ”följa eller förklara” vilket innebär att företagen har valet att antingen följa Kodens regler eller förklara och motivera varför de avviker från den. Med anledning av detta begrepp kan det skilja sig mycket mellan hur de enskilda företagen väljer att utforma sin rapport och vi var därför intresserade av att kartlägga vilken kvalité bolagsstyrningsrapporterna håller men vi ville också konstruera ett mätinstrument som eftersträvar objektiv granskning av nämnda kvalité.</p><p>För att besvara vår problemformulering började vi med att utforma en granskningsmall för att mäta kvalitén på 30 systematiskt utvalda företags bolagsstyrningsrapporter. Denna mall kallas i uppsatsen Ursprunglig granskningsmall, där vi har utgått från fyra kvalitetskriterier som används av Öhrlings PricewaterhouseCoopers jury som varje år utser Årets bästa bolagsstyrningsrapport. Dessa kvalitetskriterier har vi sedan delat upp i olika parametrar som är tänkta att mäta kvalitén på bolagsstyrningsrapporterna. Här ifrån gick vi vidare genom att analysera vårt resultat och de använda måtten och vi fann bland annat att kvalitén i genomsnitt var god då ett stort antal företagsrapporter översteg vår utsatta godkändgräns. Vi kunde också se att de företag som fått låga totalpoäng hade genomgående varit svag inom alla kvalitetskriterier och motsvarande trend fanns hos de rapporter som fått höga poäng.</p><p>Vi fortsatte sedan att kritiskt analysera de använda parametrarna i den ursprungliga mallen för att slutligen presentera en omarbetad granskningsmall som grundar sig på våra slutsatser av studien. Denna omarbetade granskningsmall är, vad vi enligt vår studie, har kommit fram till är det bästa sättet att mäta bolagsstyrningsrapporters kvalité.</p>

<p><p>Bolagsstyrning beskriver, hur ett bolag ska styras på bästa sätt, för att uppnå</p><p>ägarnas krav på avkastning på kapitalet som investerats genom köpta aktier.</p>Men även hur företaget agerar för att öka, kommande eller aktuella inverteras förtroende för bolaget. De bolagsskandaler som har ägt rum de senaste åren och bolagsledningarnas brisfälliga företagsstyrningar har medfört att bolagsstyrningen aktualiserats både nationellt och internationellt. Detta har aktualiserat de ramverk och regler som reglerar bolagsstyrning </p>

<p>Titel:</p><p>En studie om styrelsens oberoende</p><p>Problem:</p><p>Enligt den svenska bolagsstyrningskoden ska styrelsen vara oberoende i förhållande till bolaget och ägarna. Det har visat sig att flertalet bolag utnyttjar möjligheten att avvika från koden på denna punkt. Ett av kodens syften är att bidra till en förbättrad bolagsstyrning i svenska bolag, vilket i sin tur ska leda till ökat förtroende för det svenska näringslivet. För att uppnå det blir frågan om hur viktigt det är att styrelsen är oberoende i förhållande till ägarna aktuell.</p><p>Syfte:</p><p>Syftet med uppsatsen är att klargöra om det är viktigt och, om så är fallet, varför det är viktigt att styrelsen i ett aktiebolag är oberoende i förhållande till bolagsledningen och bolagets ägare.</p><p>Metod: Författarna ska besvara sina frågeställningar genom en undersökning av årsredovisningar från samtliga bolag på OMX Stockholm Large Cap samt uttalanden från branschinsatta personer. Författarna använder både en kvalitativ och en kvantitativ metodik.</p><p>Resultat:</p><p>Författarna har kommit fram till att de flesta av bolagen som tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning följer kodens rekommendation om att styrelsen ska vara oberoende gentemot bolaget, dess lednings och de större ägarna.</p><p>Författarna anser även att styrelsens ledamöter ska vara oberoende gentemot bolaget, dess ledning och större ägare med den anledningen att styrelsens arbete ska ta tillvara på samtliga aktieägares intressen.</p>