Syfte: Syftet med uppsatsen är att se hur internrevisionens oberoende och internrevisorns objektivitet kan komma att påverka samarbetet mellan den interna och externa revisorn. Vidare syftar uppsatsen till att studera vilken påverkan den interna revisorn och dennes arbete med intern kontroll kan ha på den externa revisorns arbetsuppgifter och om ett nära samarbete parterna emellan kan effektivisera granskningen. Metod: En studie har utförts med fem stycken respondenter i Stockholmsområdet. En kvalitativ metod har tillämpats vid insamling och bearbetning av data. För att uppfylla uppsatsen syfte användes semistrukturerade intervjufrågor.   Slutsats: Revisionen kan effektiviseras genom ett samarbete, det om det finns en tillfredsställande kommunikation och ett bra informationsutbyte. Vår studie pekar på att oberoendeproblematiken ständigt är aktuell och att den aldrig helt kan elimineras. Men genom kontinuerliga diskussioner kring oberoendeaspekten, särskilda självgranskningsprocesser och interna utbildningar, kan en hög grad av oberoende aktualiseras. För att avgöra i vilken utsträckning internrevisionens arbete kan användas gör externrevisorn en bedömning utifrån flertalet aspekter, däribland oberoende och objektivitet.

<p> </p><p>Under de senaste åren har många olika skandaler inom näringslivet uppdagats både i Sverige och utomlands. Dessa skandaler har gjort att en större fokusering har lagts på företagens interna kontroller och deras ekonomi.<strong> </strong>I och med alla de skandaler som har varit har många blickar riktats mot företagens revisorer och revision. Det är alltid styrelsen som har det yttersta ansvaret för verksamheten och inte externrevisorn. Ledningen kan till sin hjälp ha en internrevisor som är anställd i företaget och kontrollerar företagets verksamhet och effektivitet. Fördelen med en internrevisor är att den har god inblick i företaget och lättare kan upptäcka fel i den interna kontrollen och ge förslag till förbättringar i rutiner. Det jobb som de interna revisorerna gör kan inte ersätta de externas arbete men de kan komplettera det. Den externa revisorn måste övertyga sig om att de kontroller som har gjorts av internrevisorn går att lita på och är korrekt utförda. I  företagen som har en internrevisor borde det alltså betyda att det är en stor tillgång både för företaget och för de externa revisorerna<strong>. </strong>Vi vill i denna uppsats undersöka hur samarbetet mellan de interna och externa revisorerna ser ut i ett multinationellt företag.<p>Författarnas uppfattning efter den genomförda undersökningen är att de inte har ett så nära samarbete. I analysen har det framkommit att effektiv kommunikation mellan internrevisorerna och externrevisorerna kan förhindra risken för dubbelarbete. De interna och externa revisorerna kan ha mycket nytta av varandra. Om de externa revisorerna tillvaratar det arbete som internrevisorerna gjort så slipper de göra det och kan koncentrera sig på andra saker. Medan internrevisorerna kan ha hjälp av de specialkunskaper som externrevisorerna har och på det sättet förbättra sina granskningar. De kan ha mycket utbyte av varandra och dela informationen som vardera part har. Utifrån den undersökning som författarna gjort kommer man till största delen i kontakt med två olika förhållanden och dessa är att <em>samarbete saknas</em> eller <em>ömsesidigt samarbete</em>. Författarna anser att de idag saknas samarbete mellan de interna och externa revisorerna om de ser till hur de interna revisorerna har svarat. Men det finns tendenser som visar på ett mer ömsesidigt samarbete.</p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p> </p><p> </p>

<p>Under senare år har det gjorts flera satsningar för att utveckla och stärka internrevisionen inom statliga myndigheter och ett 60-tal myndigheter omfattas idag av den så kallade Internrevisionsförordningen. Förordningen ställer krav på att myndigheten ska ha en internrevision inrättad och för denna ställs vissa krav på kompetens och objektivitet.</p><p>Inom privat sektor har studier visat att en hög kvalitet på internrevision kan leda till att avgifterna för externrevisionen sänks. Syftet med denna studie är att undersöka om internrevisionen inom statliga myndigheter har någon inverkan på avgiften för myndigheternas årliga externrevision. Detta är relevant eftersom det under de senaste åren gjorts satsningar på internrevision, samt att det finns krav på att ett visst samarbete ska ske mellan myndigheternas externrevisor Riksrevisionen och internrevisionerna.</p><p>Med hjälp av en regressionsmodell baserad på tidigare studier testar vi om olika variabler för kvalitet på internrevisionen har en effekt på avgiften för externrevision hos statliga myndigheter som omfattas av Internrevisionsförordningen. Resultatet av undersökningen skiljer sig mot tidigare forskning och visar att kvaliteten hos internrevisionen inte har någon signifikant negativ påverkan på avgiften för externrevision. Orsaken till det oväntade resultatet härleder vi främst till av Riksrevisionen inte har några konkurrenter samt är anslagsfinansierade varför det för dem inte finns tillräckliga incitament att sänka sina avgifter.</p>

Under senare år har det gjorts flera satsningar för att utveckla och stärka internrevisionen inom statliga myndigheter och ett 60-tal myndigheter omfattas idag av den så kallade Internrevisionsförordningen. Förordningen ställer krav på att myndigheten ska ha en internrevision inrättad och för denna ställs vissa krav på kompetens och objektivitet. Inom privat sektor har studier visat att en hög kvalitet på internrevision kan leda till att avgifterna för externrevisionen sänks. Syftet med denna studie är att undersöka om internrevisionen inom statliga myndigheter har någon inverkan på avgiften för myndigheternas årliga externrevision. Detta är relevant eftersom det under de senaste åren gjorts satsningar på internrevision, samt att det finns krav på att ett visst samarbete ska ske mellan myndigheternas externrevisor Riksrevisionen och internrevisionerna. Med hjälp av en regressionsmodell baserad på tidigare studier testar vi om olika variabler för kvalitet på internrevisionen har en effekt på avgiften för externrevision hos statliga myndigheter som omfattas av Internrevisionsförordningen. Resultatet av undersökningen skiljer sig mot tidigare forskning och visar att kvaliteten hos internrevisionen inte har någon signifikant negativ påverkan på avgiften för externrevision. Orsaken till det oväntade resultatet härleder vi främst till av Riksrevisionen inte har några konkurrenter samt är anslagsfinansierade varför det för dem inte finns tillräckliga incitament att sänka sina avgifter.

Under de senaste åren har många olika skandaler inom näringslivet uppdagats både i Sverige och utomlands. Dessa skandaler har gjort att en större fokusering har lagts på företagens interna kontroller och deras ekonomi. I och med alla de skandaler som har varit har många blickar riktats mot företagens revisorer och revision. Det är alltid styrelsen som har det yttersta ansvaret för verksamheten och inte externrevisorn. Ledningen kan till sin hjälp ha en internrevisor som är anställd i företaget och kontrollerar företagets verksamhet och effektivitet. Fördelen med en internrevisor är att den har god inblick i företaget och lättare kan upptäcka fel i den interna kontrollen och ge förslag till förbättringar i rutiner. Det jobb som de interna revisorerna gör kan inte ersätta de externas arbete men de kan komplettera det. Den externa revisorn måste övertyga sig om att de kontroller som har gjorts av internrevisorn går att lita på och är korrekt utförda. I  företagen som har en internrevisor borde det alltså betyda att det är en stor tillgång både för företaget och för de externa revisorerna. Vi vill i denna uppsats undersöka hur samarbetet mellan de interna och externa revisorerna ser ut i ett multinationellt företag.Författarnas uppfattning efter den genomförda undersökningen är att de inte har ett så nära samarbete. I analysen har det framkommit att effektiv kommunikation mellan internrevisorerna och externrevisorerna kan förhindra risken för dubbelarbete. De interna och externa revisorerna kan ha mycket nytta av varandra. Om de externa revisorerna tillvaratar det arbete som internrevisorerna gjort så slipper de göra det och kan koncentrera sig på andra saker. Medan internrevisorerna kan ha hjälp av de specialkunskaper som externrevisorerna har och på det sättet förbättra sina granskningar. De kan ha mycket utbyte av varandra och dela informationen som vardera part har. Utifrån den undersökning som författarna gjort kommer man till största delen i kontakt med två olika förhållanden och dessa är att samarbete saknas eller ömsesidigt samarbete. Författarna anser att de idag saknas samarbete mellan de interna och externa revisorerna om de ser till hur de interna revisorerna har svarat. Men det finns tendenser som visar på ett mer ömsesidigt samarbete.

Senare års skandaler inom näringslivet har allvarligt skadat allmänhetens förtroende för bolagsstyrningen. Som ett svar på detta togs i USA en detaljerad lagstiftning fram, i form av SOX. I Sverige, har som en av de sista länderna i Europa istället arbetats fram en svensk kod för bolagsstyrning. I och med detta har bolagsstyrning och intern kontroll fått ett ökat fokus och tanken är att den finansiella informationen från bolagen skall bli mer tillförlitliga. Syftet med denna rapport är att identifiera förväntade effekter av hur de nya kraven på bolagsstyrning kommer att påverka de externa revisorernas arbete. Speciellt var det gäller samarbetet med internrevisionen och säkerställandet av den finansiella rapporteringen. Vi har valt en kvalitativ metod, med djupintervjuer av semistrukturerad art. Respondenterna i undersökningen är både extern och internrevisorer med gedigen erfarenhet, samt FARs ordförande. Dessa valdes för att få en djupare förståelse för våra frågeställningar om förväntade effekter. De slutsatser som vi gjort är att samarbetet mellan intern- och externrevisionen förväntas öka genom samplanering och minimering av dubbelarbete, speciellt inom intern kontroll. När det gäller externrevisionens arbete så kommer revisionsinsatsen att öka genom en ökad testning av intern kontroll och dokumentation av dessa tester. Organisationsförändringar med revisionsutskott/kommitté förväntas också höja oberoendet för externrevisionen som får ett bättre samarbete med styrelsen istället för bolagsledningen.

<p>Senare års skandaler inom näringslivet har allvarligt skadat allmänhetens förtroende för bolagsstyrningen. Som ett svar på detta togs i USA en detaljerad lagstiftning fram, i form av SOX. I Sverige, har som en av de sista länderna i Europa istället arbetats fram en svensk kod för bolagsstyrning. I och med detta har bolagsstyrning och intern kontroll fått ett ökat fokus och tanken är att den finansiella informationen från bolagen skall bli mer tillförlitliga.</p><p>Syftet med denna rapport är att identifiera förväntade effekter av hur de nya kraven på bolagsstyrning kommer att påverka de externa revisorernas arbete. Speciellt var det gäller samarbetet med internrevisionen och säkerställandet av den finansiella rapporteringen.</p><p>Vi har valt en kvalitativ metod, med djupintervjuer av semistrukturerad art. Respondenterna i undersökningen är både extern och internrevisorer med gedigen erfarenhet, samt FARs ordförande. Dessa valdes för att få en djupare förståelse för våra frågeställningar om förväntade effekter.</p><p>De slutsatser som vi gjort är att samarbetet mellan intern- och externrevisionen förväntas öka genom samplanering och minimering av dubbelarbete, speciellt inom intern kontroll. När det gäller externrevisionens arbete så kommer revisionsinsatsen att öka genom en ökad testning av intern kontroll och dokumentation av dessa tester. Organisationsförändringar med revisionsutskott/kommitté förväntas också höja oberoendet för externrevisionen som får ett bättre samarbete med styrelsen istället för bolagsledningen.</p>

Introduktion Den interna revisorn antas ha bättre insyn i företaget än den externa. Enligt agentteori maximerar internrevisorn sin egen nytta, vilket ifrågasätter dennes oberoende. Dagens forskning är delad i två perspektiv där den interna revisionen och de externa revisionskostnaderna har ett positivt eller negativt samband. Den rådande trenden med ökad intern revision och kontroll i samband med den nya kontext som skapats genom de under 2000-talet införda regelverken motiverar och aktualiserar studien. Syfte Syftet med denna studie är att förklara hur den interna revisionen påverkar kostnaden för den externa revisionen i svenska noterade bolag. Metod Studien har en kvantitativ forskningsstrategi och en deduktiv forskningsansats. Genom dokumentstudier har data för svenska noterade företag samlats in och med hjälp av en regressionsmodell analyserats. Operationalisering har skett i enlighet med tidigare forskning och internrevisionens förekomst har mätts med en dummyvariabel. Slutsats Studiens resultat visar att internrevisionens förekomst har ett starkt signifikant positivt samband med kostnaden för den externa revisionen. Studien finner att företag med internrevision får högre revisionskostnader, men att de bakomliggande orsakerna kan vara krav på ökade kontroller. Tidigare forskning bekräftar resonemanget och att efterfrågan på ökad kontroll leder till ökade investeringar i både den interna och externa revisionen. Studiens resultat implicerar att internrevisionen används av företagsledningen för att signalera förtroende till ägarna. / Introduction The internal auditor is assumed to have a greater insight in the firm than the external auditor. Agency theory tells us that the internal auditor maximizes his own utility, which questions his independence. The current research is divided into two perspectives where the internal audit and the cost of the external audit has a positive or a negative relationship. The prevailing trend of increased internal audit and control together with the new context created in the 21th century with introduced regulations motivates and actualizes this study. Purpose The purpose of this study is to explain how the internal audit impacts the cost of the external audit in swedish listed firms. Method This study has a quantitative research strategy and a deductive research approach. Data from swedish listed firms has been collected through studies of documents and analyzed with a linear regression. Operationalization has been made in accordance with previous research and the presence of internal audit has been measured with a dummy variable. Conclusion The result of this study shows that the presence of internal audit has a strongly significant positive relationship with the cost of the external audit. The study finds that firms with internal audit increase their audit costs, but that underlying reasons might be demand for greater control. Previous research confirms the argument and that demand for greater control leads to greater investments in both internal and external audit. The result of this study implies that internal audit is used by management to signal trust to the shareholders.

Internrevisionen påverkar interna och externa intressenter till företaget. Två intressenter som bland annat påverkas är företagsledningen och externrevisionen. För att internrevisionen ska ge önskad effekt är det viktigt att den håller sig objektiv gentemot företaget. Därför är det viktigt att internrevisionen inte påverkas av företagsledningens mål och incitament. Internrevision av hög kvalité kan bidra till externrevisionen, eftersom externrevisionen kan använda sig av internrevisionens arbete vid granskningen av företaget. Detta väcker vårt intresse för att utforska hur internrevisionen samverkar med företagsledningen och externrevision, samt vad internrevisionens roll är i företaget. Syftet med studien är att utifrån internrevisionens och företagsledningens perspektiv utforska hur internrevisionen samverkar med företagsledningen och externrevision. Genom att studera hur de samverkar kan en förståelse för internrevisionens roll i företaget skapas. Studien har en deduktiv ansats med inslag av induktion. Med utgångspunkt från tidigare forskning kring internrevisionens roll, samt intressent- och agentteorin, har olika faktorer som påverkar internrevisionens samverkan med företagsledningen och externrevision identifierats. För att skapa förståelse kring faktorerna utförs en kvalitativ studie baserad på semi-strukturerade intervjuer. Slutsatsen av studien är att internrevisorn och företagsledningen arbetar nära varandra och kommunicerar kontinuerligt. De strävar efter att arbeta mot samma mål för att tillsammans förbättra företagets verksamhet. Internrevisionens samverkan med externrevisionen visar att de har mest kontakt när den externa revisionen utförs, men att externrevisionen använder sig av internrevisionens arbete. Slutsatsen visar också att internrevisionens roll innebär att hålla företaget inom ramarna för interna och juridiska krav, samt att internrevisionen bidrar till en effektiv verksamhet.

Titel: Bankrevisorers yrkesutövning i det förebyggande arbetet mot penningtvätt Syfte: Studien syfte är att öka förståelsen samt förklara hur externa och interna bankrevisorer arbetar förebyggande mot penningtvätt inom banksektorn. Syftet besvaras genom att undersöka hur penningtvättslagen tillämpas i bankrevisorers yrkesutövning, hur det arbetet förhåller sig till god revisionssed samt om berörda parter upplever ett förväntningsgap gällande bankrevisorers ansvar att upptäcka finansbrott, såsom penningtvätt. Metod: Studien har tillämpat en kvalitativ forskningsmetod för att studera hur externa och interna bankrevisorers yrkesutövande förhåller sig till det förebyggande arbetet mot penningtvätt. Detta har genomförts med hjälp av tio stycken semi-strukturerade intervjuer med externa och interna bankrevisorer samt berörda parter för att kunna bidra med ytterligare perspektiv. Resultat och slutsats: Ett resultat som studien kan påvisa är att varken interna eller externa bankrevisorer rapporterar misstänkt penningtvätt direkt till Finanspolisen. Interna bankrevisorer rapporterar misstänkt penningtvätt till Compliance-funktionen samt att externa bankrevisorer rapporterar misstänkt penningtvätt till företagets VD eller styrelse i första hand. Studien finner stöd i att god revisionssed är en betydande faktor i det förebyggande arbetet mot penningtvätt för externa och interna bankrevisorer. Det finns även ett förväntningsgap eftersom externa och interna bankrevisorer kan göra mer i deras yrkesutövning för att förebygga penningtvätt inom banksektorn. Förslag till vidare forskning: En liknande studie som enbart fokusera på banker som sysslar med kontanthantering samt att Revisorsnämndens perspektiv beaktas. Studiens bidrag: Studien bidrar till att kartlägga externa och interna bankrevisorers ansvar i det förebyggande arbetet mot penningtvätt inom banksektorn. Studiens resultat bidrar till företagsekonomisk forskning genom att öka förståelsen av samarbetet mellan samtliga parter för att förebygga penningtvätt inom banksektorn. Nyckelord: Bankrevisorer, internrevision, externrevision, penningtvätt, PTL, penningtvättslagen, god revisionssed / Title: Bank auditors professional practice in the prevention of money laundering Aim: The aim of this essay is to increase understanding and explain how external and internal bank auditors work to prevent money laundering in the banking sector. The aim is answered by examining how the Money Laundering Act apply in their professional practice, how the work relates to the generally accepted auditing standards and if concerned parties are experiencing a gap of expectations regarding bank auditors responsibility of detecting financial crimes such as money laundering. Method: The essay has applied a qualitative research method to study how external and internal bank auditors professional practice relates to the prevention of money laundering. This has been achieved by executing ten semi-structured interviews with external and internal bank auditors and other concerned parties to contribute additional perspectives. Results and Conclusions: The result of the essay shows that neither external nor internal bank auditors report suspected money laundering directly to the Finance Police. Internal bank auditors report suspected money laundering to the Compliance department and the external bank auditors report suspected money laundering to the company CEO or board in firsthand. The essay shows that the generally accepted auditing standards are a significant factor in the prevention of money laundering for external and internal bank auditors. The result shows a gap of expectations, the external and internal bank auditors can contribute more in their professional practice to the prevention of money laundering in the banking sector according to concerned parties. Suggestions for future research: A similar study focusing solely on banks with cash management including the Auditor Board´s perspective. Contributions of the essay: The essay helps to identify external and internal bank auditors responsibility in the prevention of money laundering in the banking sector. The results contribute to business research by increasing understanding of the cooperation between concerned parties to prevent money laundering in the banking sector. Keywords: bank auditors, internal audit, external audit, money laundering, PTL, the Money Laundering Act, generally accepted auditing standards