Article Excerpt: The Anti-Money Laundering Act of 2020, enacted on Jan. 1, 2021, contained the first-ever federal requirement for certain legal entities to identify and report their beneficial owners, also known as the Corporate Transparency Act (CTA). The CTA was designed to “prevent wrongdoers from exploiting United States corporations and limited liability companies for criminal gain, to assist law enforcement in detecting, preventing, and punishing terrorism, money laundering, and other misconduct.” As trusted advisors, CPAs should consider informing clients of the new reporting requirements and advise them on the best option to pursue, even if they do not file the reports for their clients [...]

Purpose: Apply selection theory to the subject of money laundering. The aim of the study is to examine why auditors report few money laundering reports to the finacial intelligence. Method: Qualitative interviews for data collection. Frame of reference: Selection Theory formulated by the National Council for Crime Prevention, audit-expectationgap and the money laundering act. Results and conclusions: Money laundering reports from auditors to the financial intelligence police have been few, both presently and in the past. There are many causes for the few reports, a short conclusion reads as follows: Laundering is difficult and time-consuming to examine. Auditors do not consider it a part of their duties. They have a high threshold for reporting suspected money laundering, higher than the money-laundering act prescribes. It is fairly safe for auditors to avoid reporting without consequences for themselves. Some auditors fear the customer can claim a compensation charge if they send in an erroneous report. Through the study the author understood that auditors tend to be more loyal towards their employers than towards law enforcement authorities. The author finds it likely, that, to a large extent, auditors are happy to discontinue their mandate, when they find irregularities, rather than to report to the law enforcement authorities (FIU or Swedish Economic Crime Authority).    Some shelf-corporation company auditors could probably prevent money laundering to a greater extent than they do today. Some shelf corporation divestments carried out are probably sold to persons who intend to commit tax offences, false accounting and fraud. The coordinator at the Financial Intelligence (FIU) police unit stated that unfortunately shelf-corporation auditors do not obey the money laundering act. / Syfte: Tillämpa selektionsteori inom ämnet penningtvätt. Huvudutgångspunkten är att undersöka varför revisorer avger få penningtvättsrapporter till Finanspolisen. Metod: Kvalitativa intervjuer (13 stycken) för insamling av data.  Referensram: Brottsförebyggande rådets selektionsteori, revisions-förväntningsgap samt penningtvättslagen. Resultat och slutsatser: Revisorer gör i dagsläget, och har även historiskt, gjort få penningtvättsrapporter till Finanspolisen. Många orsaker ligger till grund för rapporteringsgraden, nedan följer en kort sammanfattning. Penningtvätt är svårt och tidsödande att granska. Revisorer anser att det inte ingår i deras arbetsuppgift. Revisorer har en hög rapporteringströskel för misstänkt penningtvätt, högre än penningtvättslagen föreskriver. Det är tämligen riskfritt för revisorer att undvika rapportering, vissa revisorer upplever dessutom att risken för att kunden yrkar skadestånd vid en felaktig anmälan är stor. Författaren har genom studien förstått att revisorer är mer lojala mot sina uppdragsgivare än gentemot rättsvårdande myndigheter. Författaren finner troligt att revisorer i större utsträckning nöjer sig med att avsluta sitt uppdrag genom revisorsavsägelse då dessa finner oegentligheter än att anmäla till myndigheter (Finanspolisen eller Ekobrottsmyndigheten).        Vissa lagerbolagsföretags revisorer kan sannolikt stävja penningtvätt i betydligt större utsträckning än de gör idag. En del lagerbolagsförsäljningar som genomförs, säljs troligen till personer som ämnar genomföra skattebrott, bokföringsbrott och bedrägerier. Tyvärr upplever samordnare på FIPO att lagerbolagsrevisorer inte följer penningtvättslagen.

The subject of my thesis is the identification and subsequent comparison of legal instruments which are intended to fight against legalization of proceeds of crime, which is also referred to as money laundering, in the Czech Republic and in the Federal Republic of Germany. The first chapter is to familiarize the reader with the issue of money laundering, therefore it provides the definition of the phenomenon of money laundering and also describes the typical phases of this process. The second chapter is devoted to international institutions that deal with money laundering on the supranational level and whose activities are then reflected in international standards. The third chapter deals with legislation related to the fight against legalization of proceeds of crime in the Czech Republic. First I focus on the history of the development of the struggle against money laundering in the country and subsequently describe particular laws designed to regulate the rights and obligations relating to the effective fight against this phenomenon. Further I describe particular obligations that fall on subjects, which may be confronted with efforts to launder money within its activities, and characterize individual institutions that are involved in the fight against money laundering. The fourth chapter is...

Titel: Bankrevisorers yrkesutövning i det förebyggande arbetet mot penningtvätt Syfte: Studien syfte är att öka förståelsen samt förklara hur externa och interna bankrevisorer arbetar förebyggande mot penningtvätt inom banksektorn. Syftet besvaras genom att undersöka hur penningtvättslagen tillämpas i bankrevisorers yrkesutövning, hur det arbetet förhåller sig till god revisionssed samt om berörda parter upplever ett förväntningsgap gällande bankrevisorers ansvar att upptäcka finansbrott, såsom penningtvätt. Metod: Studien har tillämpat en kvalitativ forskningsmetod för att studera hur externa och interna bankrevisorers yrkesutövande förhåller sig till det förebyggande arbetet mot penningtvätt. Detta har genomförts med hjälp av tio stycken semi-strukturerade intervjuer med externa och interna bankrevisorer samt berörda parter för att kunna bidra med ytterligare perspektiv. Resultat och slutsats: Ett resultat som studien kan påvisa är att varken interna eller externa bankrevisorer rapporterar misstänkt penningtvätt direkt till Finanspolisen. Interna bankrevisorer rapporterar misstänkt penningtvätt till Compliance-funktionen samt att externa bankrevisorer rapporterar misstänkt penningtvätt till företagets VD eller styrelse i första hand. Studien finner stöd i att god revisionssed är en betydande faktor i det förebyggande arbetet mot penningtvätt för externa och interna bankrevisorer. Det finns även ett förväntningsgap eftersom externa och interna bankrevisorer kan göra mer i deras yrkesutövning för att förebygga penningtvätt inom banksektorn. Förslag till vidare forskning: En liknande studie som enbart fokusera på banker som sysslar med kontanthantering samt att Revisorsnämndens perspektiv beaktas. Studiens bidrag: Studien bidrar till att kartlägga externa och interna bankrevisorers ansvar i det förebyggande arbetet mot penningtvätt inom banksektorn. Studiens resultat bidrar till företagsekonomisk forskning genom att öka förståelsen av samarbetet mellan samtliga parter för att förebygga penningtvätt inom banksektorn. Nyckelord: Bankrevisorer, internrevision, externrevision, penningtvätt, PTL, penningtvättslagen, god revisionssed / Title: Bank auditors professional practice in the prevention of money laundering Aim: The aim of this essay is to increase understanding and explain how external and internal bank auditors work to prevent money laundering in the banking sector. The aim is answered by examining how the Money Laundering Act apply in their professional practice, how the work relates to the generally accepted auditing standards and if concerned parties are experiencing a gap of expectations regarding bank auditors responsibility of detecting financial crimes such as money laundering. Method: The essay has applied a qualitative research method to study how external and internal bank auditors professional practice relates to the prevention of money laundering. This has been achieved by executing ten semi-structured interviews with external and internal bank auditors and other concerned parties to contribute additional perspectives. Results and Conclusions: The result of the essay shows that neither external nor internal bank auditors report suspected money laundering directly to the Finance Police. Internal bank auditors report suspected money laundering to the Compliance department and the external bank auditors report suspected money laundering to the company CEO or board in firsthand. The essay shows that the generally accepted auditing standards are a significant factor in the prevention of money laundering for external and internal bank auditors. The result shows a gap of expectations, the external and internal bank auditors can contribute more in their professional practice to the prevention of money laundering in the banking sector according to concerned parties. Suggestions for future research: A similar study focusing solely on banks with cash management including the Auditor Board´s perspective. Contributions of the essay: The essay helps to identify external and internal bank auditors responsibility in the prevention of money laundering in the banking sector. The results contribute to business research by increasing understanding of the cooperation between concerned parties to prevent money laundering in the banking sector. Keywords: bank auditors, internal audit, external audit, money laundering, PTL, the Money Laundering Act, generally accepted auditing standards