Recent accounting scandals, often led by managers trying to improve results and thereby their own bonuses, have severely damaged the publics view of management. In the aftermath of scandals such as Enron, Parmalat and Skandia, demand has increased for Corporate Governance codes and similar regulation. The Swedish code for Corporate Governance came into effect on July 1, 2005. The code requires all Swedish companies listed on the Swedish Stock Exchange (OMX A- and O-list), with a turnover exceeding 3 billion SEK, to disclose a report regarding Corporate Governance, attached to the annual report. The purpose of this paper is to examine whether the new disclosure required by the Swedish Corporate Governance code will have a measurable effect on stock prices. The authors have applied event study methodology examining daily returns around the announcement of the Corporate Governance reports. The listed companies mentioned above were also divided into groups depending on whether or not the report hade been audited, and to which extent the authors found the reports to be transparent. Also, two groups were formed with companies applying SOX, and companies not required to apply the code. The results show that a measurable negative effect could be identified on the 1% significancelevel on the day of the event for the whole sample of companies. Companies publishing audited reports found positive Abnormal Returns, but without significance. Negative abnormal returns were found on the 1% significance-level for companies not presenting audited reports. No significant results were found for the groups classified after the degree of transparency. The findings suggest that the market is not fully mature enough to evaluate unaudited reports. The market rewards companies that audit the reports. The conclusion of this paper is therefore that reports regarding Corporate Governance do have a negative effect on stock prices.

<p>Bakgrund</p><p>Under de senare åren har ett flertal länder drabbats av bolagsskandaler som bidragit till en snabb utveckling inom corporate governance. För att förhindra liknande skandaler har mer eller mindre frivilliga regler för bolagsstyrning införts, så kallade koder. Bolagsskandaler har även inträffat i Sverige och 1 juli år 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning. Koden skall bidra till förbättrad styrning av bolag, stärka konkurrenskraften och främja förtroendet på kapitalmarknaden.</p><p>Syfte</p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera om roll- och ansvarsfördelningen har förändrats mellan bolagsorganen efter införandet av svensk kod för bolagsstyrning.</p><p>Genomförande</p><p>Denna studie bygger på kvalitativ metod och tio intervjuer har genomförts. Intervjuer har skett med representanter från ägare, styrelse, bolagsledning, revisor samt respondenter med god kunskap inom bolagsstyrning.</p><p>Resultat</p><p>Studien visar att svensk kod för bolagsstyrning inte har haft någon större effekt på roll- och ansvarsfördelningen. Detta beror dels på att ABL redan har en tydlig fördelning mellan bolagsorganen och att behovet av en roll- och ansvarsförändring inte är lika stort i Sverige som i andra länder. Koden har dock stärkt ägarnas inflytande i bolag och ökat fokus på styrelsen.</p> / <p>Background</p><p>During last years numerous countries have been hit by corporate scandals which have contributed to a rapid development within corporate governance. To prevent similar scandals, more or less volontary rules for corporate governance have been introduced, so called codes. Corporate scandals have also occurred in Sweden and July 1st 2005 a Swedish code for corporate governance was introduced. The code shall contribute to an improved control of corporations, strengthen competitiveness and promote trust in the capital market.</p><p>Purpose</p><p>This papers purpose is to describe and analyse if the role- and responsibility distribution have changed between corporate bodies after the introduction of a Swedish code for corporate governance.</p><p>Implementation</p><p>This study is based on qualitative method and ten interviews have been conducted. Interviews have taken place with representatives from owners, board of directors, corporate management, accountants and respondents with good knowledge within corporate governance.</p><p>Result</p><p>The study shows that Swedish code for corporate governance have not had any greater affect on the role- and responsibility distribution. Part of this is because ABL already has a clear distribution between the corporate bodies and the need for a role- and responsibility change is not as necessary as in other countries. However, the code have strengthened the owners influence in corporations and increased the focus on the board of directors.</p>

<p>Turistiskt kulturutövande – en studie om autentiska kulturarv fiktiva kontexter i Skara och Skottland, är en magisteruppsats som studerar ett fenomen kallat för ”fiktiva kulturarv”. Två fallstudier, ”Arnfenomenet” och ”Da Vinci- effekten”, analyseras utifrån uppkomst, kulturturistisk form och marknadsföring. Turistiskt kulturutövande har allt mer börjat innebära samarbetsprojekt mellan kultursektorn och turismnäringen vilket fört med sig både positiva och negativa reaktioner. Uppsatsen presenterar hur det fiktiva kulturarvet med dess autentiska och fiktiva delar kan bidra till både möjligheter och begränsningar inom kulturturistiska samarbetsprojekt.</p> / <p>“A study of fictional context in the intermediary of authentic cultural heritage in Skara and Scotland” is a study about a phenomenon called “fictional cultural heritage”. Two case studies, “the Arnphenomena” and “the Da Vinci- effect”, are analysed from their origin, marketing and different aspects of cultural tourism. Cultural tourism has more frequently been used as collaborated projects between the tourism industry and the heritage industry. These projects have brought both positive and negative reactions. This study shows the “fictional cultural heritage” and how it’s authentic and fictional aspects can entail both possibilities and limitations.</p>

Turistiskt kulturutövande – en studie om autentiska kulturarv fiktiva kontexter i Skara och Skottland, är en magisteruppsats som studerar ett fenomen kallat för ”fiktiva kulturarv”. Två fallstudier, ”Arnfenomenet” och ”Da Vinci- effekten”, analyseras utifrån uppkomst, kulturturistisk form och marknadsföring. Turistiskt kulturutövande har allt mer börjat innebära samarbetsprojekt mellan kultursektorn och turismnäringen vilket fört med sig både positiva och negativa reaktioner. Uppsatsen presenterar hur det fiktiva kulturarvet med dess autentiska och fiktiva delar kan bidra till både möjligheter och begränsningar inom kulturturistiska samarbetsprojekt. / “A study of fictional context in the intermediary of authentic cultural heritage in Skara and Scotland” is a study about a phenomenon called “fictional cultural heritage”. Two case studies, “the Arnphenomena” and “the Da Vinci- effect”, are analysed from their origin, marketing and different aspects of cultural tourism. Cultural tourism has more frequently been used as collaborated projects between the tourism industry and the heritage industry. These projects have brought both positive and negative reactions. This study shows the “fictional cultural heritage” and how it’s authentic and fictional aspects can entail both possibilities and limitations.

<p>Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.</p><p>Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.</p><p>Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.</p><p>Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes. Vidare utfördes en enkätundersökning bland investerare på svenska fondbolag som ett led i den empiriska datainsamlingen.</p><p>Studien visar att införandet av Koden har lett till en förändring i hur svenska börsnoterade bolag idag arbetar med intern kontroll. Förändringen har varit störst i de små och medelstora bolagen, som inte arbetat med dessa frågor tidigare i samma utsträckning som de stora bolagen. Investerarna, och tillika aktieägarna, är inte medvetna om den förändring som skett avseende bolagens arbete med intern kontroll. Investerarna anser dock att intern kontroll är viktigt vid ett investeringsbeslut, men samtidigt inte en av de tre avgörande faktorerna.</p><p>Bolagen har i och med sitt ökade arbete med intern kontroll mer börjat identifiera de långsiktiga överlevnadsriskerna. Utfallet av denna förändring i styrelsens arbete har möjligen ännu inte kommit aktieägarna till godo något som kan förklara varför de inte ser intern kontroll som ett avgörande investeringskriterium.</p>

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning. Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna. Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell. Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes. Vidare utfördes en enkätundersökning bland investerare på svenska fondbolag som ett led i den empiriska datainsamlingen. Studien visar att införandet av Koden har lett till en förändring i hur svenska börsnoterade bolag idag arbetar med intern kontroll. Förändringen har varit störst i de små och medelstora bolagen, som inte arbetat med dessa frågor tidigare i samma utsträckning som de stora bolagen. Investerarna, och tillika aktieägarna, är inte medvetna om den förändring som skett avseende bolagens arbete med intern kontroll. Investerarna anser dock att intern kontroll är viktigt vid ett investeringsbeslut, men samtidigt inte en av de tre avgörande faktorerna. Bolagen har i och med sitt ökade arbete med intern kontroll mer börjat identifiera de långsiktiga överlevnadsriskerna. Utfallet av denna förändring i styrelsens arbete har möjligen ännu inte kommit aktieägarna till godo något som kan förklara varför de inte ser intern kontroll som ett avgörande investeringskriterium.

Whistleblowing är någonting som i dagsläget blir allt mer känt. Edward Snowden och Wikileaks är det första som kommer till tanken när whistleblowing nämns. I den ekonomiska världen förekommer även Enron som en whistleblowing skandal, som många känner till då det är den största företagsskandal som inträffat under modern tid. Whistleblowing definieras som ett verktyg som ska motverka oegentligheter och börjar införskaffas av fler företag. Medan föregående studier undersöker vad som rapporteras, men också vilka individer som blåser i pipan, förekommer det inte någon studie om hur arbetet med whistleblowing faktiskt ser ut i företagen. Därför finns ett intresse att undersöka hur de anställda, de som faktiskt blåser i pipan, uppfattar arbetet med whistleblowing samt vad det leder till. Syftet med studien är att undersöka hur arbetet med whistleblowing uppfattas ur en anställds perspektiv, jämföra detta med andra anställda men även chefers uppfattning. Med denna kunskap syftar vi sedan till att fastställa vad det leder till och utifrån teoretiska begrepp kunna ge en insikt i hur arbetet med whistleblowing faktiskt ser ut i ett företag. Undersökningen sker via en abduktiv ansats där teorier om moral, institutionell samt förväntanskap används som hjälp vid tolkning av empirin. En hermeneutisk forskningsfilosofi används och en kvalitativ metod där intervjuer utförts på ett företag. Fem intervjuer som omfattar anställda på olika avdelningar i företaget, vilket ska ge olika perspektiv och uppfattningar så att bästa möjliga svar på forskningsfrågan kan ges samt att syftet kan fastställas. Uppsatsen fastställer att samtliga respondenter uppfattar arbetet med whistleblowing ur ett moraliskt perspektiv. Genom expectancy theory förekommer det dock brister i kunskap om hur whistleblowing faktiskt går till bland de anställda och denna brist bidrar till att många inte vill, eller kommer att använda sig av systemet. Detta gör att whistleblowing blir väldigt institutionellt i organisationen. Det betyder att det endast finns där för att det måste, utan att egentligen användas. Slutligen visar det sig att det finns effekter i form av fördelar och nackdelar, men att det i slutändan lönar sig att arbeta med whistleblowing inom organisationen. / Whistleblowing is currently becoming a more known subject. Edward Snowden and Wikileaks are famous in whistleblowing situations. In the economical world, another famous scandal concerning whistleblowing is Enron. It is the biggest corporate scandal in modern time. The definition of whistleblowing is to prevent misconduct/illegal activities and more companies are starting to implement whistleblowing-systems. While previous studies have investigated matters of whistleblowing and actual whistleblowers, there is no research about how whistleblowing actually exists and is perceived within organizations. Therefore we find an interest in investigating how employees perceive the work of whistleblowing, and what it could lead to. The purpose of this study is to examine how employees perceive the work of whistleblowing and then compare it to other employees and also managers. With help from different theories, a clearer insight can be provided in how the work with whistleblowing actually is perceived within an organization. The research approach is of abductive form, where theories about moral, institutional and expectancy are used as help to interpret the empirical data. A hermeneutic research philosophy is used and a qualitative method with interviews. Five different individuals are interviewed and everyone works in different departments of the company, which should give a wider span of perspectives and perceptions, thus a richer data. From this, a more accurate answer can be provided for the research question and also fulfill the purpose of this study. The conclusions are that the respondents perceive the work with whistleblowing from a moral standpoint. However, flaws are found through expectancy theory in the absence of knowledge about how whistleblowing actually works within the organization. This contributes to the fact that employees does not want and will not use the whistleblowing-system. From these factors whistleblowing becomes more of an institutional tool and is rarely used, however it exists because it has to. Lastly there are effects such as advantages and disadvantages. In the end it proves to be useful to work with whistleblowing within an organization.

Företag på NASDAQ OMXS Small Cap har sedan 2008 omfattats av svensk kod för bolagsstyrning, Koden. Kodens målgrupp är företagen men syftet är att främja investerares och aktieägares intressen. Det är således rimligt att ställa krav på att Kodens regler är av hög kvalité utifrån deras perspektiv. I studien undersöks vilka samband som existerar mellan reglerna i Koden angående styrelsen och Small Cap företagens lönsamhet, mätt som räntabilitet på totalt kapital. Sambanden används sedan för att avgöra om reglerna i Koden är korrekt utformade eller om de behöver modifieras. Resultaten visar att VD-ersättning är negativt relaterad till räntabilitet på totalt kapital vilket innebär att regeln om en ersättningskommitté behöver modifieras eller kompletteras. Inga samband hittades mellan kvinnor i styrelsen och lönsamhet och ej heller mellan styrelsens storlek och lönsamhet. Reglerna kring dessa två variabler bedöms vara i linje med resultatet och behöver inte modifieras. Svagare negativa samband hittades mellan styrelsens oberoende avseende ledning och ägare och lönsamhet. Reglerna angående styrelsens oberoende avseende ledning bedöms vara i behov av en mindre justering, likaså reglerna angående oberoende avseende ägarna. / NASDAQ OMXS Small Cap firms are since 2008 subject to swedish code of corporate governance, the Code. The Code’s targetgroup are firms but the purpose is to promote investor and shareholder interests. It’s thus reasonable to ask for high quality in the rules of the Code from their perspective. This study examine which connections between rules of the Code concerning board of directors and profitability, measured as return on assets, that exist. These connections are then used to decide if the rules of the Code are correct or in need of modification. Our results show that CEO-remuneration is negatively related to profitability which means that the rule about remunerationcommittee need a modification or to be supplemented. No connections between number of women in boards and profitability was found and no connection between board size and profitability either. The rules of the Code regarding these two variables are in line with our results and need no modification. Weaker connections between board independence with respect to management and owners and profitability was found. The rules of the Code regarding board independence concerning management and owners are in need of small adjustments.

Arbetet till sjöss är förenat med risker som kan medföra att olyckor sker. Det ska finnas en plan för krishantering redan innan en olycka har inträffat. Det grundläggande förutsättningarna för att hantera följderna av en händelse finns reglerade i svensk lagstifting men hur följs den drabbade sjömannens hälsa upp av rederiet som arbetsgivare? Med denna frågeställning som bakgrund är syftet med det här arbetet att undersöka hur svenska rederier använder sin krishanteringsplan med fokus på förberedande arbete och omhändertagande av personal efter en kris. För att få svar på frågeställningen har en kvalitativ intervjuundersökning används som metod för datainsamling. Undersökningen omfatter en delvis strukturerad intervju med sju respondenter från sex olika svenska rederier. Resultatet av undersökningen visar att rederierna förhåller sig till gällande krav och regelverk och för att uppfylla en del av kraven tar de hjälp av externa aktörer såsom företagshälsovård och psykologer. Rederierna poängterar att det är svårt att utforma en krisplan för något som inte har hänt, att förutse alla scenarion som kan inträffa betraktas inte som möjligt oavsett hur mycket de övar. Besättningen anses dock som det absolut viktigaste för verksamheten och det sätts inga gränser för att främja deras välbefinnande i kriser. / Shipping is often associated with risks which can lead to accidents. There should be a plan for crisis management even before an accident has occurred. Basic prerequisites to deal with the consequences of an accident are regulated in national legislation but how well monitored is the affected sailor’s health by the shipping company as an employer? With that question as a background, the purpose of this thesis is to research how swedish shipping companies use their crisis management plan to support and care for their crew after a crisis. In order to answer the question, qualitative interviews were used as a method for collecting data. The research survey includes a semi-structured interview with seven respondents from six different shipping companies. The research shows that the shipping companies adhere to the requirements and regulations and in order to meet parts of the requirements, they use services of external actors such as occupational health providers and psychologists. The shipping companies explain that it is difficult to create a plan of action for something that has not occurred. To predict a complete scope of crisis scenarios is not deemed as possible, regardless of the amount of drills conducted. The crew is considered the most important element of the business and no restrictions is put on their well being during a time of crisis.