<p>Revision har funnits länge men intern kontroll är något som har blivit mer uppmärksammat på senare tid i och med ett antal bolagsskandaler i USA. Intern kontroll är något som alla bolag bör ha och variationen är stor mellan bolagen. I svensk lagstiftning är den reglerad i 8 kap 4§ Aktiebolagslagen, men den är inte uttömmande. Det finns dock rekommendationer för större aktiebolag att tillämpa som exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning.</p><p>I mindre bolag som har ett fåtal ägare vilka även är aktiva i bolaget kan problem uppstå. Om inte en god intern kontroll finns inom bolaget måste intressenterna förlita sig mer på att revisorn upptäcker väsentliga fel vid revisionen. Eftersom det enbart finns rekommendationer för K4 bolag kan det vara svårt för K2 bolag att upprätta en god intern kontroll. Syftet är att undersöka den interna kontrollen i K2 bolag samt vilka intressenter som kan komma att påverkas av den. Uppsatsen är avgränsad till K2 bolag som endast tillämpar svensk lag. Bolagen är avgränsade enligt EG direktivet gällande små och medelstora bolag, definieras små bolag som bland annat 10-50 anställda.</p><p>Uppsatsen är utförd med en induktiv ansats. De primära och sekundära källor har alla kritiskt granskats. I uppsatsen har främst fokuserats på en kvantitativ enkätundersökning, som bestod av 30 deltagande bolag. Undersökningen inriktades på hur den interna kontrollen fungerar i de svarandes bolag samt deras uppfattning om begreppet intern kontroll. Denna undersökning har kompletteras med en semi-strukturerad intervju med en revisor från ett av de stora revisionsbolagen. Detta för att få en mer djupgående bild av hur intern kontroll fungerar i små bolag.</p><p>För att en förståelse ska kunna uppnås angående intern kontroll och revision har relevant fakta från böcker och artiklar sammanställts. Dessa har kompletteras med lagar och rekommendation om hur intern kontroll ska upprättas. Det finns även ett revisionsuttalande för revisorer som de kan tillämpa vid bedömning av den interna kontrollen i små bolag.<strong></strong></p><p>Det kan konstateras<strong> </strong>att K2 bolag har upprättat någon form av intern kontroll och att omfattningen av den är varierande. Ifall bolagen upprättar intern kontroll kan onödiga kostnader undvikas och oegentligheter kan då fångas upp innan det orsakar ekonomisk skada. Intern kontroll behöver inte vara avancerad i dessa bolag, det kan räcka att de använder avstämningar och attester. Små bolag kan även använda sig av att analysera avvikelser i budgeten. De som påverkas mest av den interna kontrollen är ägarna och de anställda. Det är även dessa intressenter som har den bästa möjligheten att förbättra den.</p> / <p><em>This thesis is written in Swedish.</em></p><p>Auditing has been around for a long time but more recently attention has been drawn to internal control because of several corporate scandals in the U.S. This is something that every company should apply, and the variation of it is great. It is regulated in 8 chap 4§ Aktiebolagslagen, but is not detailed. However, there are recommendations that larger limited companies can apply, for example the Swedish Code for Corporate Governance.</p><p>Problems may arise in small companies with a few owners who are active within the company. If the company does not have a good internal control the stakeholders need to rely on the auditor to discover significant errors during the audit. Since it only exist recommendations for K4 companies it can be difficult for K2 companies to establish a good internal control. Therefore the purpose is to investigate the internal control within K2 companies and also which stakeholders who will be affected. The thesis is limited to the K2 companies which apply Swedish law. These are limited according to an EG directive, regarding small and medium size companies, where small are defined by among others as a company with 10-50 employees.</p><p>The thesis is conducted through a inductive approach. The primary and secondary sources have all been critically viewed. A quantitative survey has mainly been used conducted with 30 participating companies. The focus of the survey was how the internal control works within these companies and also their point of view of the concept internal control. This survey has been complemented with a semi-structured interview with an auditor from one of the large audit companies. The interview was conducted to obtain a more in depth view of how the internal control works within small companies.</p><p>To be able to obtain an understanding regarding internal control and auditing relevant facts from books and articles have been compiled. These have been complemented with laws and recommendations about how internal control should be established. In addition there are an audit opinion for auditors which they can apply during the internal control assessment in small companies.  It can be concluded that K2 companies establish some kind of internal control and that the scope is varying. If the companies establish an internal control unnecessary costs can be avoided and irregularities can be captured before any economical damage can occur. Internal control does not have to be advanced in these companies and it can be enough to use reconciliations and endorsements. They can also analyze budget deviations. Those who are mostly affected by the internal control are the owners and the employees. These are the stakeholders who have the possibility to improve it.</p>

<p>Utgångspunkten för denna uppsats är att undersöka om införandet av Den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) och dess utökade krav avseende intern kontroll, internrevision och revisionsutskott resulterat i att informationsmängden ökat från bolaget till den externa revisorn. Vi vill vidare undersöka om Koden kan anses utgöra ett komplement till eller ett substitut för den idag lagstiftade förvaltningsrevisionen samt hur revisorer och företag ställer sig till ett eventuellt avskaffande av plikten för förvaltningsrevision. Genom att med hjälp av agentteorin analysera svar från företag som tillämpar Koden samt revisorer har vi kommit fram till följande:</p><p>- De ökade kraven avseende den interna kontrollen, internrevisionen och revisionsutskottet har bidragit till att den externa revisorn erhåller en större mängd information än tidigare. Informationen är dock av skiftande kvalitet och det är därför inte säkert att informationsgapet mellan parterna minskat.</p><p>- Koden kan inte ses som ett substitut till förvaltningsrevisionen utan snarare som ett komplement då den tillför så mycket information att den externa revisorns granskning underlättas.</p><p>- Åsikterna går isär om ett eventuellt avskaffande av plikten att revidera förvaltningen skulle vara bra eller dåligt.</p>

Finansiella skandaler som orsakats av bolagsmisslyckanden ligger till grund för diskussioner om förtroendet för den finansiella marknaden, därför kan implementeringen av bolagsstyrning och hur förtroende skapas inom banksektorn vara intressant att granska. Syftet med den här studien är att få en förståelse för förtroendeskapande genom implementeringen av bolagsstyrning på olika verksamhetsnivåer. Samt att granska de etiska värdegrunderna för implementeringen av bolagsstyrning ur ett förtroende-perspektiv. För att uppnå syftet utfördes en kvalitativ triangulering på tre storbanker, som innefattade dokumentanalyser av bankernas bolagsstyrningsrapporter, intervjuer med personer i ledande position och enkätundersökning med medarbetarna. I teorin framkommer att det inte finns ett bästa sätt att styra alla bolag på eftersom att alla bolag är olika. Detta visade sig genom att bankernas bolagsstyrningsrapporter var utformade på olika sätt men ändå innehåll liknande områden. En anledning till detta tolkas vara bankernas tillämpning av den svenska koden för bolagsstyrning (Koden). En slutsats som dragits i studien är att medarbetarna är det främsta föremålet för bolagsstyrning och verktyget för förtroendeskapande lokalt. Koden anses vara det viktigaste verktyget för bolagsstyrning centralt. Bankerna har ett antal uttalade värderingar som kan urskiljas som kopplingen mellan bolagsstyrning på central och lokal nivå, därför tolkas de som ett verktyg för bolagsstyrningen. Studien stödjer teorin om att bolagsstyrning bör baseras på etiska värdegrunder, då undersökningen av transparens och ansvarighet visar att de är viktiga komponenter att implementera för att skapa ett intern förtroende mellan ledning och medarbetare. Ett förtroende som i sin tur är viktigt för att medarbetare ska kunna skapa förtroendeingivande relationer med externa intressenter.

<p>Problem:</p><p>Som en följd av flertalet omtalade företagsskandaler infördes nya direktiv för bolagsstyrning runt om i världen. Efter att även Sverige drabbades av bolagsstyrningsskandaler samt efter påtryckningar från EU infördes år 2005 ”Svensk kod för bolagsstyrning”. Då Koden nyligen implementerades i det svenska näringslivet befinner den sig fortfarande i ett tidigt stadium vilket innebär att den är under ständig granskning och utveckling. Det medför eventuellt att företagen ännu inte har anpassat sig efter Kodens direktiv.</p><p>Syfte:</p><p>Vårt syfte med denna uppsats är att studera hur svenska börsnoterade företag uppfyller Kodens direktiv angående innehållet i årsredovisningens bolagsstyrningsrapport.</p><p>Metod:</p><p>Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primärdata studerades i form av bolagsstyrningsrapporter från de granskade företagens årsredovisningar. Innehållet i fyra företags bolagsstyrningsrapporter granskades för att undersöka huruvida de uppfyller Kodens krav. De företag som granskades var Axfood, Electrolux, Ericsson och SAS.</p><p>Resultat:</p><p>Trots att företagen endast har tillämpat Kodens direktiv under ett fåtal år har de lyckats bra med att uppfylla Kodens krav angående innehållet i bolagsstyrningsrapporterna. De få avvikelser som de granskade företagen ändå redogör för, är tydligt motiverade och väl berättigade i det aktuella sammanhanget. Det förekommer dock ytterligare avvikelser som företagen inte redovisar som avsteg från Kodens direktiv. Det skulle kunna undvikas genom att företagets revisor granskar bolagsstyrningsrapporten innan den publiceras. Företagen väljer att lämna ytterligare information utöver Kodens krav vilket tyder på att företagen inser vikten av att förmedla hur de styr bolagen utifrån aktieägarnas bästa intresse.</p> / <p>Problem:</p><p>Due to a number of company scandals, new directives for corporate governance were implemented in several countries around the world. In the year of 2005 “The Swedish code of corporate governance” was introduced due to national company scandals and the pressure from the European Union. Since the Code was recently implemented in the Swedish trade and industry the Code is still in an early phase. This means that it is under constant review and development. This might mean that the companies have yet to adapt to the directives of the Code.</p><p>Purpose:</p><p>Our purpose with this thesis is to study how companies noted on the Swedish stock exchange fulfil the directives of the Code concerning the content in the corporate governance report in the annual report.</p><p>Method:</p><p>The research is built on a qualitative method where primary data was studied in form of corporate governance reports taken from the reviewed companies annual reports. The content in the corporate governance reports of four companies was studied to examine whether they fulfil the requirements of the Code. The companies which were examined were Axfood, Electrolux, Ericsson and SAS.</p><p>Result:</p><p>Despite the fact that the companies only have applied the directives of the Code for a few years they have managed well to fulfil the requirements of the Code concerning the content in the corporate governance reports. The few divergences which they do describe are clearly justified and are well legitimated in the context. However, further divergences occur which the companies do not describe as deviations. This may be avoided if the auditor reviews the corporate governance report before published. The companies chooses to give further information in addition to the requirements of the Code which indicate that the companies realize the importance of communicating how they manage the companies for the shareholders’ best interest.</p>

Utgångspunkten för denna uppsats är att undersöka om införandet av Den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) och dess utökade krav avseende intern kontroll, internrevision och revisionsutskott resulterat i att informationsmängden ökat från bolaget till den externa revisorn. Vi vill vidare undersöka om Koden kan anses utgöra ett komplement till eller ett substitut för den idag lagstiftade förvaltningsrevisionen samt hur revisorer och företag ställer sig till ett eventuellt avskaffande av plikten för förvaltningsrevision. Genom att med hjälp av agentteorin analysera svar från företag som tillämpar Koden samt revisorer har vi kommit fram till följande: - De ökade kraven avseende den interna kontrollen, internrevisionen och revisionsutskottet har bidragit till att den externa revisorn erhåller en större mängd information än tidigare. Informationen är dock av skiftande kvalitet och det är därför inte säkert att informationsgapet mellan parterna minskat. - Koden kan inte ses som ett substitut till förvaltningsrevisionen utan snarare som ett komplement då den tillför så mycket information att den externa revisorns granskning underlättas. - Åsikterna går isär om ett eventuellt avskaffande av plikten att revidera förvaltningen skulle vara bra eller dåligt.

I dagens samhälle är bolagsstyrningen ett aktuellt ämne. Begreppet bolagsstyrning avser tankegångar och bestämmelser om hur bolag skall ägas och styras. När obalans råder mellan dessa bestämmelser skapas icke-fungerande näringsliv samt marknadens förtroende för bolagen och deras förvaltning drastiskt minimeras. I Sverige implementerades år 2005 Svensk kod för bolagsstyrning – ett ramverk med målet att bidra till en bättre och effektivare bolagsstyrning samt för att stärka förtroendet för bolag på kapitalmarknaden samt den svenska och internationella allmänheten. Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken utsträckning användes Svensk kod för bolagsstyrning i svenska börsnoterade bolag år 2011, samt se om det fanns samband mellan undersökta bolagens ägarstruktur och deras tillämpning av Koden.  För att fullgöra uppsatsens syfte har en kombination av kvantitativa och kvalitativa ansatser används. Den deduktiva metoden bidrog till att studien utgick från de relevanta till bolagsstyrningen teorier för att sedan besvara de aktuella frågorna. Undersökningens slutsats kom fram till att det fanns samband mellan undersökta bolagens ägarstruktur och deras tillämpning av Koden. Främst visade det sig att alla segment valde att avvika från samma punkter i Kodens bestämmelser.

Bakgrund: Föreskriften den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) började år 2005 gälla för svenska börsnoterade bolag med förutsättningen ”följ eller förklara”. Syftet med Koden är att se till att bolagen styrs på ett sådant sätt att de uppfyller ägarnas krav på avkastning på det investerade kapitalet, god bolagsstyrning. I Koden föreskrivs bland annat att styrelsens sammansättning ska präglas av mångsidighet, bredd och att jämn könsfördelning ska eftersträvas. Undersökningar som gjorts om styrelsesammansättningar innan Kodens införande visar att den viktigaste faktorn vid nominering av styrelseledamöter är att personen har VD-erfarenhet. Vilket utrymme föreskriften om mångsidighet, bredd och strävan efter en jämn könsfördelning har fått vid valberedningarnas nominering av ledamöter samt i styrelsernas sammansättning är inget som har undersökts vidare efter Kodens införande. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga tre svenska börsbolags styrelsesammansättningar med fokus på mångsidighet och bredd, samt styrelsens representation av män och kvinnor. Detta för att söka förklaringar till valberedningarnas påverkan på sammansättningen, samt hur Kodens föreskrift om mångfald uppfattas i bolagen. Resultatet kan möjliggöra en värdering av bolagskodens rekommendation om mångsidighet, bredd och strävan efter en jämn könsfördelning i styrelsesammansättningen. Metod: En kvalitativ undersökningsmetod används för att förklara och belysas syftet med undersökningen. Metoden ämnar ge en personlig förståelse och syn på om Koden påverkat företagens styrelsesammansättning samt vilken betydelse valberedningen har för sammansättningarna. För att besvara problemställningen och syftet har en dokumentstudie genomförts av tre bolag samt personliga intervjuer med respondenter från respektive företag. Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen innefattar mångfaldsteorin, gruppdynamik i team, kvinnliga egenskapers specifika tillförande, antal kvinnor i styrelsen och meritokratiska perspektivet. Empiri: Det empiriska materialet består dels av dokumentstudier av årsredovisningar, valberedningsrapporter och annan dokumentation till årsstämman för tre bolag inom dagligvaru- och detaljhandeln; Hakon Invest, Cloetta och Hemtex, dels av intervjuer med två personer från styrelsen samt en valberedningsrepresentant från respektive bolag. Resultat och slutsatser: Studien påvisar att Kodens föreskrift om valberedningar har haft en indirekt påverkan på styrelsesammansättningarna, då det blivit en mer transparant och vidare nomineringsprocess. Kodens föreskrift om strävan efter en jämn könsfördelning har vidare haft en inverkan på dessa tre bolags styrelsesammansättningar, då valberedningarna tar hänsyn till kön i deras arbete. Övriga mångfaldsfaktorer har inte haft någon markant inverkan på sammansättningen, då det är kompetens i form av VD- och branscherfarenhet som prioriteras vid nominering av styrelseledamöter för att nå ett optimalt beslutsfattande. / Background: The regulation of the Swedish Corporate Governance Code (the Code) started in practice with listed Swedish companies, in 2005, with the premise of "comply or explain". The purpose of the Code is to ensure that the companies are controlled in such a way as to meet the demands of the shareholders for return on invested capital and good corporate governance. The Code provides that boards must be characterized by versatility, breadth and gender distribution should be sought. Surveys of boards, before the Code's introduction, show that the main factor in the nomination of directors is that the person has been Chief Executive Officer. The provision of versatility, breadth and the quest for gender distribution when nominating the directors and in the composition of the boards, has not been investigated further after the introduction of the Code. Purpose: The purpose of this study is to identify the boards of three listed Swedish companies with focus on versatility, breadth and the board's representation of both genders. This is to seek explanations for the Nomination Committee's impact on the composition of the board, but also how the Code's provision on diversity is seen in the different companies. The results allow a rating of the Code's recommendation on versatility, breadth and the quest for balance in the composition of the board. Methodology: A qualitative survey method is used to explain and illuminate the aim with this survey. The method's intention is to give a personal understanding and sights about the Swedish Code's influence on the board composition of the companies, which importance the Nominating Committees have for the compositions. A document study and interviews, with the three companies, has been done in order to respond to the problem. Theoretical perspectives: The theoretical framework includes the diversity theory, team group dynamics and contribution of the female characteristics, which includes the number of women in boards with a meritocratic perspective. Empirical foundation: The empirical material consists of document studies of annual reports, committee reports and other documentation of the Annual General Meeting in the three companies in the Retail Trade Industry; Hakon Invest, Cloetta and Hemtex. Moreover, the empirical material is based on interviews with two members of the board and one Nominating Committee representative from each company. Conclusions: The study demonstrates that the Code's provisions for Nominating Committees have had an indirect impact on boards’ composition. Therefore it has become a more transparent and wider nomination process. The Code's provision, on the pursuit of gender balance, has also had an impact on the board compositions of the above-mentioned companies. This is because the Nomination Committees are taking account of gender in their work. Other diversity factors had no significant effect on the composition, because the expertise of a Chief Executive Officer, and industry experience is a priority of the nomination of directors, to reach optimal decisions.

Problem: Som en följd av flertalet omtalade företagsskandaler infördes nya direktiv för bolagsstyrning runt om i världen. Efter att även Sverige drabbades av bolagsstyrningsskandaler samt efter påtryckningar från EU infördes år 2005 ”Svensk kod för bolagsstyrning”. Då Koden nyligen implementerades i det svenska näringslivet befinner den sig fortfarande i ett tidigt stadium vilket innebär att den är under ständig granskning och utveckling. Det medför eventuellt att företagen ännu inte har anpassat sig efter Kodens direktiv. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att studera hur svenska börsnoterade företag uppfyller Kodens direktiv angående innehållet i årsredovisningens bolagsstyrningsrapport. Metod: Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primärdata studerades i form av bolagsstyrningsrapporter från de granskade företagens årsredovisningar. Innehållet i fyra företags bolagsstyrningsrapporter granskades för att undersöka huruvida de uppfyller Kodens krav. De företag som granskades var Axfood, Electrolux, Ericsson och SAS. Resultat: Trots att företagen endast har tillämpat Kodens direktiv under ett fåtal år har de lyckats bra med att uppfylla Kodens krav angående innehållet i bolagsstyrningsrapporterna. De få avvikelser som de granskade företagen ändå redogör för, är tydligt motiverade och väl berättigade i det aktuella sammanhanget. Det förekommer dock ytterligare avvikelser som företagen inte redovisar som avsteg från Kodens direktiv. Det skulle kunna undvikas genom att företagets revisor granskar bolagsstyrningsrapporten innan den publiceras. Företagen väljer att lämna ytterligare information utöver Kodens krav vilket tyder på att företagen inser vikten av att förmedla hur de styr bolagen utifrån aktieägarnas bästa intresse. / Problem: Due to a number of company scandals, new directives for corporate governance were implemented in several countries around the world. In the year of 2005 “The Swedish code of corporate governance” was introduced due to national company scandals and the pressure from the European Union. Since the Code was recently implemented in the Swedish trade and industry the Code is still in an early phase. This means that it is under constant review and development. This might mean that the companies have yet to adapt to the directives of the Code. Purpose: Our purpose with this thesis is to study how companies noted on the Swedish stock exchange fulfil the directives of the Code concerning the content in the corporate governance report in the annual report. Method: The research is built on a qualitative method where primary data was studied in form of corporate governance reports taken from the reviewed companies annual reports. The content in the corporate governance reports of four companies was studied to examine whether they fulfil the requirements of the Code. The companies which were examined were Axfood, Electrolux, Ericsson and SAS. Result: Despite the fact that the companies only have applied the directives of the Code for a few years they have managed well to fulfil the requirements of the Code concerning the content in the corporate governance reports. The few divergences which they do describe are clearly justified and are well legitimated in the context. However, further divergences occur which the companies do not describe as deviations. This may be avoided if the auditor reviews the corporate governance report before published. The companies chooses to give further information in addition to the requirements of the Code which indicate that the companies realize the importance of communicating how they manage the companies for the shareholders’ best interest.

<p>Abstract</p><p>The OMX Nordic Exchange Stockholm requires all large companies to apply the Swedish Code of</p><p>Corporate Governance. A revised code will be applied from July 2008. The purpose of this paper is to</p><p>identify the accessibility of information on corporate governance and in particular how the compliance,</p><p>concerning the Swedish Code of Corporate Governance in the perspective of an internet active general</p><p>public.</p><p>This paper is a complete census of the companies at the OMX Nordic Exchange Stockholm who</p><p>complies with the code. Each company website has been visited and a comparison between the sectors</p><p>at the OMX Exchange Stockholm has been performed.</p><p>Results: 96% of the companies present the members of the nomination committee. 94% presents the</p><p>nomination committees proposal of the company board members, though only 33% of the companies in</p><p>the Energy sector. 37% of the companies present all of the facts according to the code about the</p><p>proposed board members. The Materials- and Telecommunication Service sectors presents the facts in</p><p>the most extent (100%). 88% of the companies presents the process for deciding on remunerations to</p><p>members of the executive management, though only 33% of the companies in the Energy sector. 28% of</p><p>the companies presents all of the facts according to the code about the remunerations to members of the</p><p>executive management. 46% of the companies has a special section for corporate governance on the first</p><p>page of the company website. The companies in the Energy- and the Health Care sectors have corporate</p><p>governance on the first page more often then the other sectors. The Rezidor Hotel Group AB is the</p><p>company that, according to the paper, best comply with the Swedish Code of Corporate Governance</p><p>concerning accessibility for the internet active general public.</p><p>Conclusions: The companies comply well with the code concerning the publicity of documents, but are</p><p>being more careless when it comes to details. For an internet active general public who lacks knowledge</p><p>about terms of corporate governance it can be complicated to get accessibility to information concerning</p><p>corporate governance. The Energy sector more rarely presented facts according to the code but more</p><p>often had a special section for corporate governance at the first page of the company website.</p> / <p>Svensk kod för bolagsstyrning är ett av noteringskraven på OMX Nordic Exchange Stockholm för de stora bolagen. Nu presenteras en ny reviderad kod som ska gälla fler bolag. Syftet med uppsatsen är att se hur tillgängligheten av bolagsstyrning och i synnerhet efterföljandet av svensk kod för bolagsstyrning ser ut ur perspektivet från den internetanvändande allmänheten. En totalundersökning av bolagen som följer koden på OMX Nordic Exchange Stockholm har genomförts. Studien har en kvantitativ ansats. Samtliga av bolagens hemsidor har besökts för att se hur de följer koden avseende vad koden föreskriver ska publiceras på bolagens hemsidor, därefter har en jämförelse gjort för att se om skillnader finns mellan de olika branscherna.</p><p>Resultat: 96% av bolagen presenterar vilka ledamöter som ingår i valberedningen, 94% presenterar valberedningens förslag till styrelse, dock endast 33% av bolagen i energibranschen. 37% av bolagen presenterar samtliga av de uppgifter som koden föreskriver om de föreslagna ledamöterna. I störst utsträckning är det material- telekombranscherna som gör det (100%). 88% av bolagen presenterar principer för ersättning till ledande befattningshavare, dock endast 33% av bolagen i energibranschen. 28% av bolagen presenterar samtliga av kodens kriterier om ersättning till ledande befattningshavare. 46% av bolagen har en särskilt avdelning för bolagsstyrning på sin hemsidas förstasida. I störst utsträckning har energi- och hälsovårdsbranschen en sådan på förstasidan. Rezidor Hotel Group AB är det bolag som, utifrån hur undersökningen är utformad, bäst uppfyller kodens kriterier avseende tillgänglighet för den internetanvändande allmänheten.</p><p>Slutsats: Bolagen uppfyller i stor utsträckning kodens regler om publicering av dokument, men slarvar med detaljerna. Som internetanvändande allmänhet som saknar förkunskaper kan det vara svårt att hitta information om bolagsstyrning. I branschjämförelsen märkte energibranschen ut sig för att de i lägre utsträckning än andra branscher publicerade uppgifter, men var samtidigt den bransch som i störst utsträckning hade en lättillkomlig avdelning för bolagsstyrning.</p>

Abstract The OMX Nordic Exchange Stockholm requires all large companies to apply the Swedish Code of Corporate Governance. A revised code will be applied from July 2008. The purpose of this paper is to identify the accessibility of information on corporate governance and in particular how the compliance, concerning the Swedish Code of Corporate Governance in the perspective of an internet active general public. This paper is a complete census of the companies at the OMX Nordic Exchange Stockholm who complies with the code. Each company website has been visited and a comparison between the sectors at the OMX Exchange Stockholm has been performed. Results: 96% of the companies present the members of the nomination committee. 94% presents the nomination committees proposal of the company board members, though only 33% of the companies in the Energy sector. 37% of the companies present all of the facts according to the code about the proposed board members. The Materials- and Telecommunication Service sectors presents the facts in the most extent (100%). 88% of the companies presents the process for deciding on remunerations to members of the executive management, though only 33% of the companies in the Energy sector. 28% of the companies presents all of the facts according to the code about the remunerations to members of the executive management. 46% of the companies has a special section for corporate governance on the first page of the company website. The companies in the Energy- and the Health Care sectors have corporate governance on the first page more often then the other sectors. The Rezidor Hotel Group AB is the company that, according to the paper, best comply with the Swedish Code of Corporate Governance concerning accessibility for the internet active general public. Conclusions: The companies comply well with the code concerning the publicity of documents, but are being more careless when it comes to details. For an internet active general public who lacks knowledge about terms of corporate governance it can be complicated to get accessibility to information concerning corporate governance. The Energy sector more rarely presented facts according to the code but more often had a special section for corporate governance at the first page of the company website. / Svensk kod för bolagsstyrning är ett av noteringskraven på OMX Nordic Exchange Stockholm för de stora bolagen. Nu presenteras en ny reviderad kod som ska gälla fler bolag. Syftet med uppsatsen är att se hur tillgängligheten av bolagsstyrning och i synnerhet efterföljandet av svensk kod för bolagsstyrning ser ut ur perspektivet från den internetanvändande allmänheten. En totalundersökning av bolagen som följer koden på OMX Nordic Exchange Stockholm har genomförts. Studien har en kvantitativ ansats. Samtliga av bolagens hemsidor har besökts för att se hur de följer koden avseende vad koden föreskriver ska publiceras på bolagens hemsidor, därefter har en jämförelse gjort för att se om skillnader finns mellan de olika branscherna. Resultat: 96% av bolagen presenterar vilka ledamöter som ingår i valberedningen, 94% presenterar valberedningens förslag till styrelse, dock endast 33% av bolagen i energibranschen. 37% av bolagen presenterar samtliga av de uppgifter som koden föreskriver om de föreslagna ledamöterna. I störst utsträckning är det material- telekombranscherna som gör det (100%). 88% av bolagen presenterar principer för ersättning till ledande befattningshavare, dock endast 33% av bolagen i energibranschen. 28% av bolagen presenterar samtliga av kodens kriterier om ersättning till ledande befattningshavare. 46% av bolagen har en särskilt avdelning för bolagsstyrning på sin hemsidas förstasida. I störst utsträckning har energi- och hälsovårdsbranschen en sådan på förstasidan. Rezidor Hotel Group AB är det bolag som, utifrån hur undersökningen är utformad, bäst uppfyller kodens kriterier avseende tillgänglighet för den internetanvändande allmänheten. Slutsats: Bolagen uppfyller i stor utsträckning kodens regler om publicering av dokument, men slarvar med detaljerna. Som internetanvändande allmänhet som saknar förkunskaper kan det vara svårt att hitta information om bolagsstyrning. I branschjämförelsen märkte energibranschen ut sig för att de i lägre utsträckning än andra branscher publicerade uppgifter, men var samtidigt den bransch som i störst utsträckning hade en lättillkomlig avdelning för bolagsstyrning.