This study examines excess risk-adjusted returns generated by mid-cap firms with an average market equity between $2.4 billion and $5.5 billion in 2017. Researchers have heavily studied the small-firm effect since its identification in the early 1980s, leading investors to overweight small-cap securities. Additional investments in the small-cap segment caused the small-cap anomaly to weaken. This study finds that excess returns of small-cap firms compared to mid-cap firms are not statistically significant in the periods 1946 – 2017 and 1982 -2017. However, mid-cap firms generate significantly higher 3-year average returns relative to small and large-cap firms after the initial identification of the small-cap anomaly (1982 – 2017). Further, mid-cap securities generate a higher risk-adjusted return after the small-cap anomaly was identified. This study hypothesizes the mid-cap anomaly results from greater growth potential for mid-caps relative to large-caps while still being large enough to weather economic storms. This study also hypothesizes that non-size related factors have the largest impact on the mid-cap segment. The results support the existence of a mid-cap anomaly; however, the results suggest the anomaly is not a result of the growth potential of firms within the segment. Additionally, the results suggest non-size related factors such as book-to-market and operating profitability have the smallest impact on mid-cap securities. Therefore, this study concludes excess returns generated by mid-cap securities represent a true anomaly that is not dependent upon non-size related factors.

Bakgrund: Sedan IFRS infördes år 2005 har goodwill fått en allt mer betydande roll i svenska börsnoterade företag. Idag utgör goodwill majoriteten av köpeskillingen vid rörelseförvärv, vilket går emot grundtanken hos de nuvarande redovisningsstandarderna. Redovisningen av rörelseförvärv enligt IFRS ger företagsledningen stor frihet att använda sitt egna omdöme. Detta har av många påpekats ger plats för opportunistiskt agerande och möjligheter för företag att strategiskt kunna fördela större summor till goodwill. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida företagens skuldsättningsgrad, storlek och lönsamhet påverkar andelen av köpeskillingen som allokeras till goodwill vid rörelseförvärv. Vidare är syftet att undersöka om företagsledningen i svenska noterade bolag agerar opportunistiskt vid köpeskillingallokeringen i samband med rörelseförvärv. Metod: För att uppnå studiens syfte har en kvantitativ metod använts. I studien undersöks  194 rörelseförvärv gjorda av företag noterade på Large Cap och Mid Cap under perioden 2011-2014. Detta gjordes för att undersöka sambandet mellan företagens skuldsättningsgrad, storlek och lönsamhet och andelen av köpeskillingen som allokeras goodwill. Detta har testats med hjälp av regressionsanalyser. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att företag med lägre lönsamhet tenderar att fördela en större andel av köpeskillingen till goodwill jämfört med företag med högre lönsamhet. Resultatet påvisar även att mindre företag tenderar att allokera en större andel av köpeskilling till goodwill jämfört med större företag. Studien finner dock enbart svaga belägg för att skuldsättningsgrad kan vara en påverkande faktor. Resultatet ger följaktligen indikationer på att företagsledningen agerar opportunistiskt i samband med köpeskillingsallokeringen. / Background: Since adopting IFRS in 2005, goodwill has gained an increasingly significant role in Swedish listed companies. Today, goodwill makes for the majority of the purchase price in business acquisitions, which goes against the basic idea of the current accounting standards. Accounting for business acquisitions under IFRS gives management greater discretion and more room to use their own judgement. This has been pointed out by many to provide room for opportunistic behavior and the opportunity for companies to strategically allocate larger sums to goodwill. Purpose: The purpose of this paper is to examine whether the companies’ leverage, size and profitability affect the percentage of the purchase price allocated to goodwill. Furthermore, the purpose is to examine whether managers in Swedish listed firms act opportunistically in the case of purchase price allocation associated with business acquisitions. Method: To achieve the purpose of the study a quantitative method is used. This study examined 194 business acquisitions made by companies listed on the Large Cap and Mid Cap during the period 2011-2014. This was done to examine the correlation between firm leverage, size and profitability and the proportion of the purchase price allocated to goodwill. This has been tested using regression analysis. Results and conclusion: The results of the study show that companies with lower profitability tend to allocate a greater proportion of the purchase price to goodwill compared with companies with higher profitability. The results also show that smaller companies allocate a larger proportion of the purchase price to goodwill compared with larger companies. The study finds, however, only weak evidence that leverage can be an influencing factor. These results therefore provide indications that management uses their discretion to act opportunistic in the purchase price allocation process.

Efter att lagen gällande hur upprättandet av en separat hållbarhetsrapportering infördes år 2016, av den svenska regeringen, har hållbarhet blivit en allt viktigare del ur bolagens verksamhet. Vidare har intresset för hållbarhet fått en bredare samsyn inom finanssektorn, där målet är att nå en hållbar utveckling för landet genom att styra mot investeringar som är hållbara på sikt. Studiens syfte är att analysera hur marknaden reagerar vid offentliggörandet av hållbarhetsnyheter och om det föreligger en skillnad beroende på bolagets storlek. För att undersöka marknadsreaktionen har en eventstudie genomförts med utgångspunkt ur publicering av hållbarhetsnyheter mellan åren 2010–2020. Vidare har multipla regressioner tillämpats för att kunna urskilja signifikanta skillnader och besvara studiens hypoteser och slutligen forskningsfrågan. Resultatet för studiens hypotesprövningar visar att det inte föreligger några signifikanta skillnader i marknadsreaktion gällande hur svenska bolag, listade på Large- och Mid cap, påverkas vid publicering av hållbarhetsnyheter. Slutsatsen av analysen väcker därmed frågan om hållbarhetsnyheter har en påverkan på ett bolags aktieavkastning, eller om intressenter i stället värderar andra faktorer som exempelvis värdemaximering. Begränsningar för studien grundar sig delvis i de få antal nyheter som har studerats. En annan begränsadande faktor ur ett storleksperspektiv är att studien har bortsett från Small cap. En rekommendation för vidare forskning är därmed att ha ett större urval av nyheter samt inkludera Small Cap för att få ett helhetsperspektiv av den svenska börsmarknaden. / Since the law on how the preparation of a separate sustainability report was introduced by the Swedish government in 2016, sustainability has become an increasingly important part of the companies operations. Furthermore, the interest in sustainability has gained a broader consensus in the financial sector, where the goal is to achieve sustainable development for the country by steering towards investments that are sustainable in the long term. The purpose of the study is to analyze how the market responds when publishing sustainability news and whether there is a difference depending on the size of the company. In order to investigate the market reaction, an event study was conducted based on the publication of sustainability news between the years 2010-2020. Furthermore, multiple regressions have been applied to be able do discern significant differences and answer the study ́s hypotheses and finally the research question. The results of the study ́s hypothesis tests show that there are no significant differences in market reaction regarding how Swedish companies, listed on Large- and Mid cap, are affected when publishing sustainability news. The conclusion of the analysis therefore raises the issue of whether sustainability news has an impact on a company ́s stock return, or whether stakeholders instead value other factors such as value maximization. Limitations of the study are partly based on the few news items that have been studied. Another limiting factor from a size perspective is that the study has excluded Small cap. A recommendation for further research is thus to have a wider selection of news and to include Small cap to get a holistic perspective of the Swedish stock market.

Syfte: För tio år sedan lade EU-kommissionen fram ett förslag om direktiv gällande jämställdhet i börsnoterade företags bolagsstyrelser. 2020 återuppväcktes frågan och är idag högst aktuell. Följer man aktuell utveckling förväntas Sverige inte ha helt jämställda styrelser förens 2033, åtta år efter EU-kommissionens mål som är 2025. Jämställdhet förväntas påverka många delar av en organisation. Denna uppsats syftar till att undersöka om könsfördelningen i styrelsens sammansättning påverkar företagets lönsamhet.   Metod: I studien används en kvantitativ metod där studieobjektet är 65 bolag noterade på Small- och Mid Cap listan på Stockholmsbörsen. Data har samlats in med hjälp av Retriever Business och företagens årsredovisningar. En multipel regressionsanalys har genomförts för att besvara de framställda hypoteserna där RE och Tobin’s Q har använts som mått på lönsamhet.   Resultat & slutsats: Resultatet av den multipla regressionsanalysen tyder på att det inte finns något samband mellan jämställdhet i styrelsen och företagets lönsamhet. Detta gäller för bolag noterade på Small- och Mid Cap listan på Stockholmsbörsen. Resultatet indikerar att det inte spelar någon roll sett till lönsamhet hur könsfördelningen ser ut i styrelsens sammansättning.   Teoretiskt- och praktiskt bidrag: Vårt bidrag till forskningen är ett försök att täppa till den kunskapslucka som finns kring sambandet mellan företagets lönsamhet och jämställdhet i styrelsen utifrån ett svenskt perspektiv. Vårt bidrag till näringslivet är att lönsamhet inte bör vara en faktor som påverkar beslut om jämställdhet i styrelsens uppsättning.   Förslag på framtida forskning: Studien är begränsad till företag listade på Small- och Mid Cap på Stockholmsbörsen under en 5-årsperiod. Dessutom innefattar studien endast ett antal kontrollvariabler. Framtida forskning bör undersöka ett större urval under en längre tidsperiod. Dessutom kan fler kontrollvariabler tas med för att minska risken för felaktiga slutsatser kring ett samband. / Purpose: Ten years ago, the European Commission presented a proposal for a directive on gender equality in the company boards of listed companies. In 2020, the issue was revived and is today highly topical. If companies follow current developments, Sweden is not expected to have fully equal boards until 2033, eight years after the European Commission's target of 2025. Gender equality is expected to affect many parts of a firm. The purpose of this study is to investigate whether the gender distribution in the composition of the board affects the company's financial performance.   Method: The study uses a quantitative method where the study object is 65 companies listed on the Small- and Mid Cap list on the Stockholm Stock Exchange. Data has been collected using Retriever Business and companies’ annual reports. A multiple regression analysis has been performed to answer the hypotheses presented where ROE and Tobin's Q have been used as a measure of profitability.   Result & conclusions: The results of the multiple regression analysis indicate that there is no association between gender equality on the board and financial performance measured in profitability. This applies to companies listed on the Small- and Mid Cap list on the Stockholm Stock Exchange. The result indicates that it does not matter in terms of profitability what the gender distribution looks like in the composition of the board. Contribution: Our contribution to the research is an attempt to close the knowledge gap that exists around the connection between financial performance and gender equality in the board from a Swedish perspective. Our contribution to the business community is that profitability should not be a factor that influences decisions on gender equality in the board of directors.   Suggestions for future research: The study is limited to small- and medium sized companies on the Stockholm Stock Exchange for a 5-year period. In addition, the study includes only a few numbers of control variables. Future research should examine a larger sample over a longer period. In addition, more control variables can be included to reduce the risk of erroneous conclusions about a relationship.

Over the years there has been significant research around the misspecification of the Capital Asset Pricing Model (CAPM), which challenges the linear relationship between beta and market returns. One of the biggest challenges relates to the “small-firm effect,” which states there are two classifications of stocks (large and small) and that the companies with small-market capitalizations have higher returns. However, the definition of a small-cap is vague and there has been little focus in academia on the stocks in the middle-market capitalization deciles. Despite this, institutional and retail investors created the “mid-cap” category in the early 1990s and, since then, the risk-adjusted returns have been exceptional, relative to small- and large-cap stocks. This study examined mid-cap stocks from an academic perspective and delves into the “mid-cap myth” by evaluating the category over the past 85 years to answer the question around whether mid-caps are superior to other asset class. The results revealed that the highly touted and advertised mid-cap stock performance premium during the 1980-2013 time period was statistically insignificant. Moreover, mid-caps did have superior risk-adjusted returns over the extended time period studied (1928 to 2014); however, these superior returns relative to small-caps were not driven by the uniqueness of the mid-sized companies, but by the underperformance of small-cap stocks, specifically small-cap growth stocks. When studying the behavior or migration of mid-size companies, they do not appear to exhibit unusual behavior relative to companies with smaller market capitalizations, especially in the area of mergers and acquisitions. Thus, the question becomes why small-cap companies underperform relative to their risk level. The answer lies in the inclusion of the NASDAQ stocks to the CRSP database after 1972. This change not only doubled the number of stocks deemed small-caps, but also added a significant number of unprofitable fast-growing companies to the small-cap growth category, specifically in the technology and healthcare industries. The study benefits practitioners by providing insight into the omnipresent claim of mid-cap outperformance from 1980-2014, while also benefiting academia by providing more insight into small-caps’ underperformance during this period and how investigating small-cap growth companies further could add insight into the viability or magnitude of the size and value premium going forward.

I dagens samhälle är bolagsstyrningen ett aktuellt ämne. Begreppet bolagsstyrning avser tankegångar och bestämmelser om hur bolag skall ägas och styras. När obalans råder mellan dessa bestämmelser skapas icke-fungerande näringsliv samt marknadens förtroende för bolagen och deras förvaltning drastiskt minimeras. I Sverige implementerades år 2005 Svensk kod för bolagsstyrning – ett ramverk med målet att bidra till en bättre och effektivare bolagsstyrning samt för att stärka förtroendet för bolag på kapitalmarknaden samt den svenska och internationella allmänheten. Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken utsträckning användes Svensk kod för bolagsstyrning i svenska börsnoterade bolag år 2011, samt se om det fanns samband mellan undersökta bolagens ägarstruktur och deras tillämpning av Koden.  För att fullgöra uppsatsens syfte har en kombination av kvantitativa och kvalitativa ansatser används. Den deduktiva metoden bidrog till att studien utgick från de relevanta till bolagsstyrningen teorier för att sedan besvara de aktuella frågorna. Undersökningens slutsats kom fram till att det fanns samband mellan undersökta bolagens ägarstruktur och deras tillämpning av Koden. Främst visade det sig att alla segment valde att avvika från samma punkter i Kodens bestämmelser.

Undersökningens syfte är att redogöra för hur den svenska aktiemarknaden reagerarvid förändringar av reporäntan under hög- respektive lågkonjunktur. Undersökningen kommer även att granska hur olika företag baserat på företagens omsättning på Stockholmsbörsenreagerar på förändringar av reporäntan.De teorier som används i undersökningen är teori om reporäntan och den effektivamarknadshypotesen. Studien behandlar den kvantitativa metoden med deduktiva inslag. Studien tillämpar även MacKinlays eventstudie metod för finansiering och ekonomi. Undersökningens resultat består av två perioder med 14 observationer av reporäntan under högkonjunktur och 9 observationer under lågkonjunktur.Resultatet påvisade inget samband mellan en höjning av reporänta och sänkning i aktiekursen i enighet med teori. Däremot går resultatet i enighet med teori för en sänkning av reporäntanoch en uppgång i kursen. / The purpose with this study is to disclose how Swedish stock market reacts to changes in discount rate during different cycles of economy. This study will also examine how different industries react on discount rate changes made by the Swedish Central Bank. The theories used in this study are the efficient market hypothesis theory and theory about the federal funds rate. In this study we use a quantitative research method with a deductive strategy. This study also includes MacKinlays event study methodology for finance and economics. The study includes two different time intervals, where one period has 14 observations on fund rate changes during booms and 9 observations during recession. The results for booms didn’t show any correlation between a hike in discount rate and a decline in stock market. Where as in recession period, there was a correlation between a decrease in discount rate and hikes in stock market

Syfte: Syftet med studien är att se hur sänkningen av bolagsskatten har påverkat noterade bolag på Stockholmsbörsen användning av bokslutsdispositioner. Metod: Studien har en kvantitativ metod med deduktiv ansats. Syftet med studien uppnås genom det insamlade datamaterialet, från Retriever Business i form av difference-in-difference regressionen. Resultat och slutsats: Studien visar att bolagsskattesänkningen inte har påverkat bolagen att minska användandet av bokslutsdispositioner. Istället har bolagen ökat användandet av bokslutsdispositioner. / Purpose: The purpose of the study is to see how the reduction of corporate tax has affected the usage of tax allocation reserves by listed companies on the Stockholm Stock Exchange. Method: In the study, a quantitative method with a deductive approach has been used. The purpose of the study is achieved through the collected data from Retriever Business, in the form of the difference-in-difference regression. Result and conclusion: The study shows that a corporate tax reduction has not caused companies to reduce their usage of tax allocation reserves. Instead, companies have increased their usage of tax allocation reserves.

Familjeföretag utgör 65-80 procent av alla världens företag och har spelat en nyckelroll i moderniseringen av ekonomin i världens länder. Kapitalstruktur är ett väl utforskat område, men trots detta är det svårt att exakt avgöra vad som driver företag i sina beslut gällande kapitalstruktur. Få studier har genomförts som specifikt fokuserar på kapitalstrukturen i familjeföretag, vilket ligger till grund för den här studien. Denna studie undersöker huruvida det finns några skillnader avseende kapitalstruktur mellan familjeföretag och icke-familjeföretag på den svenska börsen. Även huruvida skuldsättningsgraden påverkas av andra faktorer undersöks. Genom att använda en handplockad datamängd bestående av 205 noterade svenska företag under år 2012 har vi kommit fram till följande resultat: Svenska noterade familjeföretag skuldsätter sig mindre än svenska icke-familjeföretag. Angående huruvida det finns faktorer som påverkar skuldsättningsgraden kan vi visa att det finns ett positivt beroende mellan skuldsättningsgrad och följande två variabler: lönsamhet och andel materiella anläggningstillgångar. Att ett positivt beroende råder mellan skuldsättningsgrad och dessa två variabler visar att ju lönsammare eller ju mer materiella anläggningstillgångar ett företag har, desto högre tenderar skuldsättningsgraden att vara. Dock hittades inget beroende mellan skuldsättningsgrad och företagets storlek. Utifrån den teoretiska referensramen ges möjliga förklaringar till det erhållna resultatet och i vissa fall agerar inte alltid företagen i likhet med vad kapitalstruktursteorierna förespråkar. Sammantaget visar vår studie att det finns en signifikant skillnad mellan svenska börsnoterade familjeföretag och icke-familjeföretag avseende deras val av kapitalstruktur samt att det finns faktorer som påverkar skuldsättningsgraden. / Family firms represent 65-80 percent of the entire world’s business and they have played a key role in modernizing the economy of the world’s countries. Capital structure is a well-explored area, but despite this, it ́s difficult to determine exactly what drives companies in their decisions regarding capital structure. Few studies have been conducted that specifically focuses on the capital structure in family firms, which is the basis of this study. This study examines whether there are any differences regarding capital structure between family firms and non- family firms on the Swedish stock exchange. Even whether the leverage ratio is influenced by other factors examined. Using a hand-collected dataset of 205 listed Swedish companies in 2012, we come up with the following results: Swedish listed family firms have lower leverage ratios than non-family firms. Regarding whether there are factors that affect the leverage ratio, we can show that there is a positive relationship between leverage and the following two variables: profitability and tangible assets. That a positive relationship exists between leverage and these two variables shows that the more profitable or the more tangible assets a company has, the higher the leverage ratio tends to be. However, no relationship between leverage and firm size where found. Based on the theoretical framework possible explanations for the obtained result is provided, and in some cases the companies does not always act similar to what the capital structure theories advocates. Overall, our study shows that there is a significant difference between the Swedish listed family firms and non-family firms regarding their choice of capital structure and that there are factors that affect the level of leverage.

Goodwill utgör idag 16,5 procent av svenska noterade företags totala tillgångar. Trenden är ökande och i vissa fall överstiger goodwill det egna kapitalet. Att goodwill utgör en så stor del, innebär en risk då nedskrivningar av goodwill slår direkt mot eget kapital. Turerna och diskussionerna om goodwill har varit många och är idag ett hett ämne inom redovisningsbranschen. Redovisningsforskare är tudelade om goodwill ska redovisas som en tillgång eller inte. Vissa menar att goodwill inte passar in på definitionen av en tillgång, samtidigt hävdar andra forskare att goodwill kan innehålla komponenter som inte är lönsamhetsdrivande. Dessutom visar ytterligare forskning att goodwill används som ett verktyg för resultatmanipulation. Studier i bland annat England, Tyskland och USA visar dock att goodwill tenderar att generera avkastning och styrker därmed argumenten för att goodwill är en vinstdrivande tillgång. Inga tidigare studier har specifikt studerat den svenska marknaden om hur goodwill påverkar lönsamhet, vilket är i fokus i den här studien. Syftet med studien är att förbättra kunskapen om goodwill genom att undersöka om det går att identifiera goodwill som en vinstgenererande tillgång. För att svara på syftet haren kvantitativ undersökning genomförts där 106 företag på Large Cap och Mid Cap har studerats mellan 2010-2013, för att se om företag med goodwill har bättre lönsamhet än företag utan goodwill. Det övergripande resultatet i studien är att företag med goodwill har bättre lönsamhet än företag utan goodwill. Detta resultat är också helt i linje med vad tidig tidigare forskning funnit i andra länder. Dock visar studiens resultat att det inte finns ett signifikant samband mellan goodwill och lönsamhet när enbart Mid Cap-företagen studeras. Storleken på företag kan eventuellt ha en betydelse för om goodwill är en vinstgenererande tillgång eller inte. Vidare har studien också undersökt om det är så att företag som redan är lönsamma, förvärvar mer och därmed också ökar sin goodwillpost mer än andra företag. Studiens resultat kan dock inte bekräfta detta förhållande då det inte finns ett signifikant samband. / Goodwill represents 16.5 percent of Swedish listed companies' total assets. The trend is increasing, and in some cases exceeds the goodwill equity. Goodwill represents such a large part, implies a risk since amortization of goodwill strikes directly against equity. The discussions about goodwill have been many and has been a hot topic in the accounting industry. Accounting Researchers are dual of goodwill shall be recognized as an asset or not. Some argue that goodwill does not fit the definition of an asset, others argue that goodwill may contain components that not contributes to profitability. Furthermore, other research found that goodwill is used as a tool for earnings manipulation. Studies in Great Britain, Germany and the USA show that goodwill tends to generate returns and supporting the case for goodwill is a rent generating asset. No previous research has specifically studied the Swedish market and how goodwill affects profitability, which is the focus of this paper. The purpose of this paper is to improve the knowledge of goodwill by examining whether it is possible to identify goodwill as a rent generating asset. In relation to the purpose of this paper, a quantitative survey conducted in which 106 companies on the Large Cap and Mid Cap has been studied 2010-2013, to see if company with goodwill has better profitability than companies without goodwill. The main result of this paper is that companies with goodwill have better profitability than companies without goodwill. This result is also consistent with earlier research in other countries. However, this paper result shows that there is no significant correlation between goodwill and profitability when only the Mid Cap companies are analyzed. The size of the company may be of importance on whether goodwill is a rent generating asset or not. Furthermore, this paper also examined if companies that are already profitable, acquires more and consequently increases their goodwill more than other companies. This paper results cannot confirm this fact since there is no significant correlation.