<p><strong>Bakgrund:</strong> Många biltillverkare fick stora ekonomiska problem under den ekonomiska krisen i slutet av 2008. Detta gjorde biltillverkarnas kapitalstruktur och skuldandel till ett högaktuellt ämne.</p><p><strong>Syfte:</strong> Studien syftar till att ta reda på om det finns något samband mellan biltillverkarnas skuldandel och resultat, börsvärde samt finansiella nyckeltal under låg- respektive högkonjunktur.</p><p><strong>Genomförande:</strong> Sekundärdata har samlats in från företagens årsrapporter och finansiella rapporter. Dessa data har sedan sammanställts för att kunna göra en regressionsanalys och hypotesprövning. Detta för att se om det finns något samband mellan skuldandelen och nyckeltalen.</p><p><strong>Resultat:</strong> Det fanns ett signifikant samband under både låg- och högkonjunktur mellan skuldandelen och resultatet samt räntabiliteten på det totala kapitalet. Det är svårt att säga om det är skuldandelen som är den beroende eller oberoende variabeln, det vill säga om det är skuldandelen som påverkar nyckeltalen eller tvärt om. Resultatet av studien visar på kopplingar till både ”pecking order”- och ”trade-off”-teorin.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Mycket forskning har riktats mot att undersöka hur börskursen påverkas vid tillkännagivandet av företagsförvärv. Inga studier har dock undersökt om det finns någon skillnad mellan hög- och lågkonjunktur eller om det skiljer sig mellan olika branscher.</p><p><strong>Syfte: </strong>Studien syftar till att undersöka hur börskursen för det uppköpan-de företaget påverkas vid tillkännagivandet av ett företagsförvärv under två konjunkturscyklar. Vidare syftar studien till att under-söka om det föreligger skillnader i börskursens utveckling bero-ende på vilken bransch företagsförvärvet genomförts i.</p><p><strong>Genomförande: </strong>Sekundärdata om företagsförvärv har samlats in från en företags-förvärvsdatabasen Zephyr samt börskursverktygen Google Fi-nance och Yahoo Finance. Dessa data har sedan sammanställts och kategoriserats för att räkna ut den abnormala avkastning för högkonjunkturen (2007) och lågkonjunkturen (2008/2009). Dessa data har sedan använts för att undersöka om det föreligger några skillnader mellan konjunkturscyklerna och de olika branscherna.</p><p><strong>Resultat: </strong>Det fanns skillnader i hur marknaden reagerade vid tillkännagi-vandet av ett företagsförvärv under hög- och lågkonjunkturen. Marknaden reagerade även olika beroende på vilken bransch som företagsförvärvet tillkännagivits i.</p>

Bakgrund: Mycket forskning har riktats mot att undersöka hur börskursen påverkas vid tillkännagivandet av företagsförvärv. Inga studier har dock undersökt om det finns någon skillnad mellan hög- och lågkonjunktur eller om det skiljer sig mellan olika branscher. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur börskursen för det uppköpan-de företaget påverkas vid tillkännagivandet av ett företagsförvärv under två konjunkturscyklar. Vidare syftar studien till att under-söka om det föreligger skillnader i börskursens utveckling bero-ende på vilken bransch företagsförvärvet genomförts i. Genomförande: Sekundärdata om företagsförvärv har samlats in från en företags-förvärvsdatabasen Zephyr samt börskursverktygen Google Fi-nance och Yahoo Finance. Dessa data har sedan sammanställts och kategoriserats för att räkna ut den abnormala avkastning för högkonjunkturen (2007) och lågkonjunkturen (2008/2009). Dessa data har sedan använts för att undersöka om det föreligger några skillnader mellan konjunkturscyklerna och de olika branscherna. Resultat: Det fanns skillnader i hur marknaden reagerade vid tillkännagi-vandet av ett företagsförvärv under hög- och lågkonjunkturen. Marknaden reagerade även olika beroende på vilken bransch som företagsförvärvet tillkännagivits i.

Bakgrund: Många biltillverkare fick stora ekonomiska problem under den ekonomiska krisen i slutet av 2008. Detta gjorde biltillverkarnas kapitalstruktur och skuldandel till ett högaktuellt ämne. Syfte: Studien syftar till att ta reda på om det finns något samband mellan biltillverkarnas skuldandel och resultat, börsvärde samt finansiella nyckeltal under låg- respektive högkonjunktur. Genomförande: Sekundärdata har samlats in från företagens årsrapporter och finansiella rapporter. Dessa data har sedan sammanställts för att kunna göra en regressionsanalys och hypotesprövning. Detta för att se om det finns något samband mellan skuldandelen och nyckeltalen. Resultat: Det fanns ett signifikant samband under både låg- och högkonjunktur mellan skuldandelen och resultatet samt räntabiliteten på det totala kapitalet. Det är svårt att säga om det är skuldandelen som är den beroende eller oberoende variabeln, det vill säga om det är skuldandelen som påverkar nyckeltalen eller tvärt om. Resultatet av studien visar på kopplingar till både ”pecking order”- och ”trade-off”-teorin.

Undersökningens syfte är att redogöra för hur den svenska aktiemarknaden reagerarvid förändringar av reporäntan under hög- respektive lågkonjunktur. Undersökningen kommer även att granska hur olika företag baserat på företagens omsättning på Stockholmsbörsenreagerar på förändringar av reporäntan.De teorier som används i undersökningen är teori om reporäntan och den effektivamarknadshypotesen. Studien behandlar den kvantitativa metoden med deduktiva inslag. Studien tillämpar även MacKinlays eventstudie metod för finansiering och ekonomi. Undersökningens resultat består av två perioder med 14 observationer av reporäntan under högkonjunktur och 9 observationer under lågkonjunktur.Resultatet påvisade inget samband mellan en höjning av reporänta och sänkning i aktiekursen i enighet med teori. Däremot går resultatet i enighet med teori för en sänkning av reporäntanoch en uppgång i kursen. / The purpose with this study is to disclose how Swedish stock market reacts to changes in discount rate during different cycles of economy. This study will also examine how different industries react on discount rate changes made by the Swedish Central Bank. The theories used in this study are the efficient market hypothesis theory and theory about the federal funds rate. In this study we use a quantitative research method with a deductive strategy. This study also includes MacKinlays event study methodology for finance and economics. The study includes two different time intervals, where one period has 14 observations on fund rate changes during booms and 9 observations during recession. The results for booms didn’t show any correlation between a hike in discount rate and a decline in stock market. Where as in recession period, there was a correlation between a decrease in discount rate and hikes in stock market

Bakgrund Rörelsekapitalet är ett företags livsnerv, det kan öppna upp för nya affärsmöjligheter; upprätthålla och förbättra kundrelationer samt föra nya produkter och teknologi till marknaden. Samtidigt kan dess hantering vara avgörande för om företaget riskerar att bli insolvent och gå i konkurs. Hur rörelsekapitalet hanteras är därmed av yttersta vikt för ett företag, då det påverkar företagets lönsamhet, likviditet och risk. Detta borde vara av intresse för investerare som vill maximera sin avkastning och för företagsledare som önskar maximera verksamhetens genererade vinst. Syfte Studiens ämnar analysera vikten av rörelsekapitalets hantering för nyintroducerade svenska företag och hur det påverkar deras finansiella prestation och värdeutveckling i en tid av ekonomisk tillväxt. Metod Detta är en kvantitativ studie med en deduktiv ansats. Finansiella data kommer analyseras över en tidsperiod på fem, fyra eller tre år beroende på när företagen introduceras på börsen vilket gör det till en longitudinell studie. Vidare används korrelationsmatris och regressioner för att analysera variablernas samband och därmed besvara studiens syfte. Slutsats Resultatet pekar på ett negativt samband mellan rörelsekapitalshantering och lönsamhet, positivt samband mellan rörelsekapitalshantering och likviditet samt ett negativt samband mellan rörelsekapitalshantering och värdeutveckling. / Introduction Working capital is the life blood of a company. It is an enabler of business opportunities; a sustainer and improver of businessrelations and also an envoy of new products and technology. The management of working capital decides if a company might become insolvent or even file for bankrupcy. How the working capital is managed is therefore of utmost importancet to a company, since it detirmines the company's performance, liquidity and risk. Hence, it should be of import to prospect investors that want to maximize the return of the investment and also decision makers who wishes to maximize the operational profits. Purpose The purpose of this study is to analyze the importance of efficient working capital management and its effect on financial performance and firm value for Swedish IPO companies during an economic boom. Methodology This is a quantiative study utilizing a deductive approach. Financial data is analysed over a period of five, four or three years depending on when the IPO occured, which classifies this as a longitudinal study. A correlation matrix and regressions will be used to establish the relationships between the variables and thereby fulfill the purpose of the study. Findings The resuslts indicate a negative correlation between CCC and profitability, a positive correlation between CCC and liquidity and a negative correlation between CCC and Tobin's Q.

<p>Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger. Regeln framhåller uttryckligen att ett företag som besitter förvärvad goodwill varje år skall genomföra åtminstone en nedskrivningsprövning och vid behov skriva ned goodwillvärdet, om det är redovisat till ett för högt värde. Undersökningen har utförts genom intervju med en kvalitativ ansats.</p><p>Resultatet av undersökningen påvisar att företaget genom subjektiva bedömningar kan förskjuta en eventuell goodwillnedskrivning framåt i tiden. Detta beror på att företaget genomför sina rörelseförvärv med ansatsen att aldrig avyttra dem, men även genom en alltför optimistisk framtidstro kan undgå nedskrivning. Undersökningen påvisar även att standarden IAS 36 är en regel som kan skapa ökade fluktuationsförändringar i börsens konjunkturförlopp, eftersom nedskrivningar på förvärvad goodwill oftast genomförs under rådande lågkonjunkturer. Därmed kan regeln IAS 36 resultera i att försämra företags redan försvagade resultat. En tillbakagång till de gamla redovisningsreglerna, med en årlig avskrivning på goodwillvärdet, skulle reducera dessa problem, vilket även intervjuobjektet bekräftar.</p>

Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger. Regeln framhåller uttryckligen att ett företag som besitter förvärvad goodwill varje år skall genomföra åtminstone en nedskrivningsprövning och vid behov skriva ned goodwillvärdet, om det är redovisat till ett för högt värde. Undersökningen har utförts genom intervju med en kvalitativ ansats. Resultatet av undersökningen påvisar att företaget genom subjektiva bedömningar kan förskjuta en eventuell goodwillnedskrivning framåt i tiden. Detta beror på att företaget genomför sina rörelseförvärv med ansatsen att aldrig avyttra dem, men även genom en alltför optimistisk framtidstro kan undgå nedskrivning. Undersökningen påvisar även att standarden IAS 36 är en regel som kan skapa ökade fluktuationsförändringar i börsens konjunkturförlopp, eftersom nedskrivningar på förvärvad goodwill oftast genomförs under rådande lågkonjunkturer. Därmed kan regeln IAS 36 resultera i att försämra företags redan försvagade resultat. En tillbakagång till de gamla redovisningsreglerna, med en årlig avskrivning på goodwillvärdet, skulle reducera dessa problem, vilket även intervjuobjektet bekräftar.

Syftet med denna studie var att förklara olika konjunkturlägens påverkan på totalavkastningen samt den riskjusterade avkastningen för tre olika investeringsstrategier. Dessa var Stock Selection for the Defensive Investor samt indexen OMX Stockholm 30 och OMX Stockholm Small Cap Price Index. Den förstnämnda strategin utgår ifrån det 14:e kapitlet i Benjamin Grahams bok, The Intelligent Investor. Genom att ställa höga krav på faktorer som lönsamhet, kontinuitet av utdelningar och låg värdering m.m. filtrerar denna aktiva investeringsstrategi bort många bolag och lämnar kvar stabilare bolag med lägre risk. OMX Stockholm Small Cap Price Index valdes eftersom det innehåller helt andra sorters bolag än Stock Selection for the Defensive Investor, vilket är småbolag. OMX Stockholm 30 valdes i sin tur för att bolagen i detta index, likt de Stock Selection for the Defensive Investor väjer ut, är stora bolag som ofta associeras med lägre risk. Detta genomfördes med syftet att hitta större kontraster mellan strategierna. Dessa strategier undersöktes under lågkonjunkturen 2007-2011, högkonjunkturen 2016-2019 samt under 15-årsperioden 2007-2021. Avkastningarna mättes i totalavkastning och CAGR medan deriskjusterade avkastningarna mättes med hjälp av Sharpekvot, Treynorkvot samt Jensen’s Alpha. Denna studie kom fram till att totalavkastningen för de olika strategierna skiljer sig åt mellan de olika perioderna. OMXS30 genererade högst totalavkastning under lågkonjunkturen medan OMXSSCPI genererade högst avkastning under både högkonjunkturen och under 15-årsperioden. Resultaten för de riskjusterade måtten visade på att det inte fanns någon statistisk signifikant skillnad mellan strategierna, vilket indikerar att skillnaderna i totalavkastningen beror på den risk som tas. / This study aimed to explain the impact of different economic conditions on the total return and riskadjusted return of three investment strategies: Stock Selection for the Defensive Investor, OMXStockholm 30, and OMX Stockholm Small Cap Price Index. The first strategy is based on the 14th chapter of Benjamin Graham's book, "The Intelligent Investor." By demanding high profitability, dividend continuity, low valuation, and other criteria, this active investment strategy filters out manycompanies and focuses on more stable companies with lower risk. OMX Stockholm Small Cap Price Index was chosen because it includes a different set of companies compared to Stock Selection for the Defensive Investor, specifically small-cap companies. On the other hand, OMX Stockholm 30 was selected because the companies in this index, similar to those preferred by Stock Selection for the Defensive Investor, are large companies often associated with lower risk. This was done in orderto identify more significant contrasts between the strategies. These strategies were examined during the recession 2007-2011, the economic boom 2016-2019, and a 15-year period 2007-2021. Returns were measured in terms of total return and compound annual growth rate (CAGR), while risk-adjusted returns were assessed using the Sharpe ratio, Treynor ratio, and Jensen's Alpha. This study found that the total returns of the different strategies varied across the different periods. OMX Stockholm 30 generated the highest return during the low economic cycle, while OMX Stockholm Small Cap Price Index produced the highest return during both the high economic cycle and the 15-year period. The results for the risk-adjusted measures indicated no significant differences between the strategies, suggesting that the variations in total returns are attributable to the level of risk undertaken.