<p>Redovisningen av värdet på förvärvad goodwill har alltid varit omdiskuterad och kritiserad. Detta eftersom man anser att goodwillposten är en post som inte går att härleda. Genom införandet av IFRS 3 har man försökt att minimera goodwillposten och infört test av nedskrivningsbehov istället för tidigare systematisk avskrivning samt att fler immateriella tillgångar identifieras. I och med detta kan det anses att spelrummet för företagsledningen och revisorerna avseende goodwillposten reglerats. Uppsatsen tar upp införandet av IFRS 3 och vad den har resulterat i, avseende förvärvad goodwill.</p><p>Uppsatsens problemformulering lyder: Vad har IFRS 3 resulterat i gällande redovisning av förvärvad goodwill?</p><p>För att besvara uppsatsens problemformulering har två hypoteser ställts upp:</p><p>Hypotes 1: IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvärvad goodwill</p><p>Hypotes 2: IFRS 3s krav på identifiering förenklar redovisningen av förvärvad goodwill</p><p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad IFRS 3 har haft för betydelse vid redovisningen av förvärvad goodwill.</p><p>Undersökningen i uppsatsen har utgått från revisorers synpunkter genom en kvantitativ ansats i form av en enkätundersökning, samt en kortare intervju med redovisningsspecialisten Johan M Ericsson från Öhrlings.</p><p>Uppsatsen teorier har baserats på Agentteorin och The Efficient Market Hypothesis. Utifrån dessa teorier har även hypoteserna i uppsatsen utformats.</p><p>Resultatet av undersökningen får tolkas med försiktighet då ett stort bortfall föreligger. Det som framkommer från undersökningen visar att revisorernas uppfattning gällande hypotes 1 är positiv och negativ gällande hypotes 2. Detta resulterar i att revisorerna anser att IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvärvad goodwill. Däremot anser revisorerna ej att IFRS 3s krav på identifiering har förenklat redovisningen av förvärvad goodwill.</p>

Redovisningen av värdet på förvärvad goodwill har alltid varit omdiskuterad och kritiserad. Detta eftersom man anser att goodwillposten är en post som inte går att härleda. Genom införandet av IFRS 3 har man försökt att minimera goodwillposten och infört test av nedskrivningsbehov istället för tidigare systematisk avskrivning samt att fler immateriella tillgångar identifieras. I och med detta kan det anses att spelrummet för företagsledningen och revisorerna avseende goodwillposten reglerats. Uppsatsen tar upp införandet av IFRS 3 och vad den har resulterat i, avseende förvärvad goodwill. Uppsatsens problemformulering lyder: Vad har IFRS 3 resulterat i gällande redovisning av förvärvad goodwill? För att besvara uppsatsens problemformulering har två hypoteser ställts upp: Hypotes 1: IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvärvad goodwill Hypotes 2: IFRS 3s krav på identifiering förenklar redovisningen av förvärvad goodwill Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad IFRS 3 har haft för betydelse vid redovisningen av förvärvad goodwill. Undersökningen i uppsatsen har utgått från revisorers synpunkter genom en kvantitativ ansats i form av en enkätundersökning, samt en kortare intervju med redovisningsspecialisten Johan M Ericsson från Öhrlings. Uppsatsen teorier har baserats på Agentteorin och The Efficient Market Hypothesis. Utifrån dessa teorier har även hypoteserna i uppsatsen utformats. Resultatet av undersökningen får tolkas med försiktighet då ett stort bortfall föreligger. Det som framkommer från undersökningen visar att revisorernas uppfattning gällande hypotes 1 är positiv och negativ gällande hypotes 2. Detta resulterar i att revisorerna anser att IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvärvad goodwill. Däremot anser revisorerna ej att IFRS 3s krav på identifiering har förenklat redovisningen av förvärvad goodwill.

<p>The purpose of this master thesis was to examine how the corporations quoted on the A-list on the Stockholm Stock Exchange were affected by the introduction of IFRS 3 Business Combinations. Their opinion about the accounting rule and the acquired goodwill in particular was focused as well. The authors wanted to see if there were any changes in ROE, return on equity, after the introduction of the new accounting standard.</p><p>Data for this study was collected through interviews, questionnaires and annual reports. Interviews were held with corporate accounting managers of Assa Abloy, WM-data, Electrolux, Ericsson and SCA. Questionnaires were sent by e-mail to 50 companies and were answered by 30 of them. The third method was to examine the annual reports from 18 companies to see if there were any changes in ROE. A two-sided hypothesis test was carried out for this purpose.</p><p>The harmonization of international accounting rules was sympathized by the most of the companies in the study. The Swedish authority Redovisningsrådet had early adopted the International Accounting Standards as the starting point for the harmonization of the Swedish</p><p>generally accepted accounting principles. The updating of the accounting rules was done smoothly, there were not many changes left to be done in the corporate accounting before the International Accounting Standards became effective in Sweden on January 1st 2005. One of the changes was that the amortization of goodwill from business combinations is no longer allowed.</p><p>The companies did not experience the annual impairment test as a burden. On the other hand, the companies found it difficult to judge how much of the intangible value should be allocated as intangible asset and how much of the value could be seen as goodwill.</p><p>The outcome of the study with two-sided hypothesis test was that the introduction of IFRS 3 accounting standard will increase the net profit and consequently the net profit margin. Assets turnover is stable while ROA increases. The debt/equity ratio decreases while the ROE increases.</p><p>The IFRS 3 rule was considered to be unclear. The authors question how such an unclear rule would ever show true and fair view and comparability between companies. Further examination of IFRS 3 will be needed. A reliable comparison between companies is required.</p> / <p>Uppsatsens syfte var att undersöka hur koncernbolag på Stockholmsbörsens A-lista påverkades av införandet av IFRS 3 med avseende på förvärvad goodwill samt undersöka hur företagen uppfattade den nya redovisningsstandarden. Författarna ville se om det hade skett en förändring i ROE efter implementeringen av den nya redovisningsstandarden.</p><p>Författarna använde tre metoder för att samla in data till uppsatsen, först genomfördes fem intervjuer på företag. Med målsättningen att skapa en generell bild av ämnet. Därefter genomfördes en enkätundersökning med utskick till femtio företag. Den sista delen av undersökningen bestod av en dubbelsidig hypotesprövning av 18 företags årsredovisningsdata för att kunna se om det hade skett en förändring i ROE.</p><p>Ett genomgående mönster framkom i uppsatsen där de flesta företagen upplevde införandet av en enhetlig internationell standard som positiv. Harmoniseringsarbetet i Sverige har gått på ett väldigt smidigt sätt tack vare att Redovisningrådet tidigt beslutade att använda IASBs rekommendationer. Det har bara inneburit små förändringar för företagen.Vidare framkom att nedskrivningarna inte påverkat företag speciellt mycket och de ansåg inte heller nedskrivningsprövningen som speciellt betungande.</p><p>Införandet av IFRS 3 kommer att öka företagens nettoresultat, vilket kommer att öka vinstmarginalen. Kapitalomsättningshastigheten påverkas inte, ROA ökar, skuldsättnings-graden minskar samt att ROE ökar i författarnas undersökning. Det framkom ur studien att en förändring i ROE har inträffat.</p><p>Företagen upplevde praxisen som väldigt subjektiv, där de själva fick bedöma hur mycket av tillgångarna som skulle allokeras till immateriella tillgångar respektive goodwill. Det leder till att företagen själva kan bestämma hur balansräkningen skall se ut.</p><p>Författarna ställer sig frågande hur en praxis (IFRS 3), som av företagen upplevs så otydlig och subjektiv, kan ge en rättvisande bild av företagens verksamhet eller ge en bra jämförelse mellan företagen. Vidare anser författarna att IFRS 3 bör utredas vidare och förtydligas för att jämförelser skall kunna göras mellan företag på ett tillförlitligt sätt och därmed ge en mer rättvisande bild.</p>

The purpose of this master thesis was to examine how the corporations quoted on the A-list on the Stockholm Stock Exchange were affected by the introduction of IFRS 3 Business Combinations. Their opinion about the accounting rule and the acquired goodwill in particular was focused as well. The authors wanted to see if there were any changes in ROE, return on equity, after the introduction of the new accounting standard. Data for this study was collected through interviews, questionnaires and annual reports. Interviews were held with corporate accounting managers of Assa Abloy, WM-data, Electrolux, Ericsson and SCA. Questionnaires were sent by e-mail to 50 companies and were answered by 30 of them. The third method was to examine the annual reports from 18 companies to see if there were any changes in ROE. A two-sided hypothesis test was carried out for this purpose. The harmonization of international accounting rules was sympathized by the most of the companies in the study. The Swedish authority Redovisningsrådet had early adopted the International Accounting Standards as the starting point for the harmonization of the Swedish generally accepted accounting principles. The updating of the accounting rules was done smoothly, there were not many changes left to be done in the corporate accounting before the International Accounting Standards became effective in Sweden on January 1st 2005. One of the changes was that the amortization of goodwill from business combinations is no longer allowed. The companies did not experience the annual impairment test as a burden. On the other hand, the companies found it difficult to judge how much of the intangible value should be allocated as intangible asset and how much of the value could be seen as goodwill. The outcome of the study with two-sided hypothesis test was that the introduction of IFRS 3 accounting standard will increase the net profit and consequently the net profit margin. Assets turnover is stable while ROA increases. The debt/equity ratio decreases while the ROE increases. The IFRS 3 rule was considered to be unclear. The authors question how such an unclear rule would ever show true and fair view and comparability between companies. Further examination of IFRS 3 will be needed. A reliable comparison between companies is required. / Uppsatsens syfte var att undersöka hur koncernbolag på Stockholmsbörsens A-lista påverkades av införandet av IFRS 3 med avseende på förvärvad goodwill samt undersöka hur företagen uppfattade den nya redovisningsstandarden. Författarna ville se om det hade skett en förändring i ROE efter implementeringen av den nya redovisningsstandarden. Författarna använde tre metoder för att samla in data till uppsatsen, först genomfördes fem intervjuer på företag. Med målsättningen att skapa en generell bild av ämnet. Därefter genomfördes en enkätundersökning med utskick till femtio företag. Den sista delen av undersökningen bestod av en dubbelsidig hypotesprövning av 18 företags årsredovisningsdata för att kunna se om det hade skett en förändring i ROE. Ett genomgående mönster framkom i uppsatsen där de flesta företagen upplevde införandet av en enhetlig internationell standard som positiv. Harmoniseringsarbetet i Sverige har gått på ett väldigt smidigt sätt tack vare att Redovisningrådet tidigt beslutade att använda IASBs rekommendationer. Det har bara inneburit små förändringar för företagen.Vidare framkom att nedskrivningarna inte påverkat företag speciellt mycket och de ansåg inte heller nedskrivningsprövningen som speciellt betungande. Införandet av IFRS 3 kommer att öka företagens nettoresultat, vilket kommer att öka vinstmarginalen. Kapitalomsättningshastigheten påverkas inte, ROA ökar, skuldsättnings-graden minskar samt att ROE ökar i författarnas undersökning. Det framkom ur studien att en förändring i ROE har inträffat. Företagen upplevde praxisen som väldigt subjektiv, där de själva fick bedöma hur mycket av tillgångarna som skulle allokeras till immateriella tillgångar respektive goodwill. Det leder till att företagen själva kan bestämma hur balansräkningen skall se ut. Författarna ställer sig frågande hur en praxis (IFRS 3), som av företagen upplevs så otydlig och subjektiv, kan ge en rättvisande bild av företagens verksamhet eller ge en bra jämförelse mellan företagen. Vidare anser författarna att IFRS 3 bör utredas vidare och förtydligas för att jämförelser skall kunna göras mellan företag på ett tillförlitligt sätt och därmed ge en mer rättvisande bild.

<p>Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger. Regeln framhåller uttryckligen att ett företag som besitter förvärvad goodwill varje år skall genomföra åtminstone en nedskrivningsprövning och vid behov skriva ned goodwillvärdet, om det är redovisat till ett för högt värde. Undersökningen har utförts genom intervju med en kvalitativ ansats.</p><p>Resultatet av undersökningen påvisar att företaget genom subjektiva bedömningar kan förskjuta en eventuell goodwillnedskrivning framåt i tiden. Detta beror på att företaget genomför sina rörelseförvärv med ansatsen att aldrig avyttra dem, men även genom en alltför optimistisk framtidstro kan undgå nedskrivning. Undersökningen påvisar även att standarden IAS 36 är en regel som kan skapa ökade fluktuationsförändringar i börsens konjunkturförlopp, eftersom nedskrivningar på förvärvad goodwill oftast genomförs under rådande lågkonjunkturer. Därmed kan regeln IAS 36 resultera i att försämra företags redan försvagade resultat. En tillbakagång till de gamla redovisningsreglerna, med en årlig avskrivning på goodwillvärdet, skulle reducera dessa problem, vilket även intervjuobjektet bekräftar.</p>

Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger. Regeln framhåller uttryckligen att ett företag som besitter förvärvad goodwill varje år skall genomföra åtminstone en nedskrivningsprövning och vid behov skriva ned goodwillvärdet, om det är redovisat till ett för högt värde. Undersökningen har utförts genom intervju med en kvalitativ ansats. Resultatet av undersökningen påvisar att företaget genom subjektiva bedömningar kan förskjuta en eventuell goodwillnedskrivning framåt i tiden. Detta beror på att företaget genomför sina rörelseförvärv med ansatsen att aldrig avyttra dem, men även genom en alltför optimistisk framtidstro kan undgå nedskrivning. Undersökningen påvisar även att standarden IAS 36 är en regel som kan skapa ökade fluktuationsförändringar i börsens konjunkturförlopp, eftersom nedskrivningar på förvärvad goodwill oftast genomförs under rådande lågkonjunkturer. Därmed kan regeln IAS 36 resultera i att försämra företags redan försvagade resultat. En tillbakagång till de gamla redovisningsreglerna, med en årlig avskrivning på goodwillvärdet, skulle reducera dessa problem, vilket även intervjuobjektet bekräftar.