Ett aktuellt ämne i dagens samhälle är hållbarhet. Arbetet med hållbarhet har fått stor betydelse för företag. För att visa omvärlden hur företaget arbetar med hållbarhet upprättas hållbarhetsrapporter. Årsredovisningslagen tar upp att företag ska hållbarhetsrapportera, men det finns inga tydliga regler hur rapporten exakt ska göras. Detta är baserat på krav från EU direktivet 2014/95. Syftet med direktivet var att skapa harmonisering av hållbarhetsrapportering. Direktivet 2014/95 har inte bidragit till den harmonisering som det var tänkt från början. Det har nyligen kommit ett nytt förslag från European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) för hur hållbarhetsrapporteringen ska genomföras för att förbättra innehållet i rapporterna och bidra till att försöka skapa en standard för hållbarhetsrapportering. Denna standard är en del av det nya direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) om hållbarhetsredovisning. Syftet med denna studie är att få kunskap om hållbarhetsrapporteringen är harmoniserad i dagens praktik samt hur stor omställning det kommer att vara för företag att hållbarhetsrapportera enligt CSRD. Detta görs för att öka förståelsen om hur krävande omställningen till CSRD kommer att vara för företag samt om hållbarhetsrapporteringen är harmoniserad. Metoden som användes var en kvalitativ textanalys. 30 företag valdes ut från tre olika branscher som var kläder, transporter och livsmedelsframställning. Datainsamlingen gjordes genom att analysera företagens hållbarhetsrapporter utifrån ett granskningsformulär som innehöll punkter från EFRAG. Granskningsformuläret har begränsats genom att endast ta med de kvantitativa punkterna från EFRAG. Beroende på hur många punkter från granskningsformuläret som uppfylldes gick det att dra en slutsats om omställningen till CSRD kommer bli omfattande för företagen. Studien visar att hållbarhetsrapporterna inte är harmoniserade. Undersökningen visar även att företagens hållbarhetsrapporter är långt ifrån att uppfylla alla punkter från EFRAG. Hållbarhetsrapporterna skiljer sig mycket åt och de är svåra att jämföra då de innehåller en stor variation av kvantitativa mått. Slutsatsen är att det kommer bli en stor omställning för företag vid införandet av CSRD. / A current topic in today's society is sustainability. The work with sustainability has gained great importance for companies. To show the outside world how the company works with sustainability, sustainability reports are created. Årsredovisningslagen states that companies must report on sustainability, but there are no distinct rules of how exactly the report should be made. This is based on requirements from the EU directive 2014/95. The purpose of the directive was to create harmonization of sustainability reporting. Directive 2014/95 has not contributed to the harmonization it was originally intended to achieve. There has recently been a new proposal from European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) of how sustainability reporting should be implemented in order to improve the content of the reports and contribute to trying to create a standard for sustainability reporting. This standard is a part of a new directive called Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) of sustainability reporting. The purpose of this study is to gain knowledge about whether sustainability reporting is harmonized in today's practice and how big of a change it will be for companies to report sustainability according to CSRD. This is done to increase understanding of how demanding the transition to CSRD will be for companies and whether sustainability reporting is harmonized. The method used is a qualitative text analysis. 30 companies were selected from three different industries which were clothes, transportation and food production. The data collection was done by analyzing the companies ́sustainability reports based on a review form that contained items from EFRAG. The review form has been limited by only including the quantitative items from EFRAG. Depending on how many items from the review form that were completed, it was possible to draw a conclusion as to whether the transition to CSRD will be extensive for the companies. The study shows that the sustainability reports are not harmonized. The study shows that the companies ́sustainability reports are far from completing all the items from EFRAG. The sustainability reports differ greatly and are difficult to compare as they contain a wide variety of quantitative measures. The conclusion is that there will be a major adjustment for companies when CSRD is introduced.

<p>Denna uppsats behandlar införandet och implementeringen av IFRS/IAS reglerna i två globala företag, Scania koncern som är ett industriföretag med mycket materiella anläggningstillgångar och lite immateriella tillgångar jämfört med WSP group, som är ett konsultföretag med lite anläggningstillgångar och mycket immateriella tillgångar. Vidare redogörs för hur Scania och WSP värderar och avskriver sina materiella anläggningstillgångar enligt den nya IAS 16. I uppsatsen undersökts även om företagens finansiella rapportering enligt IAS 16 motsvarar de kvalitativa egenskaperna det vill säga; begriplighet, relevans tillförlitlighet och jämförbarhet enligt IASB:s föreställningsram.</p><p>Metoden som används i undersökningen är en kvalitativ fallstudie. För att genomföra studien har författarna läst de senaste teorierna om IFRS/IAS, samt skriftliga källor om Scania och WSP. Dessutom har tre intervjuer och en mailinterjvu med nyckelpersoner inom IFRS/IAS utförts.</p><p>Uppsatsen utmynnar i ett resultat som säger att införandet av IFRS /IAS inte påverkade Scanias och WSP:s räkenskaper så mycket, eftersom Sverige och England tidigare hade anpassat sina rekommendationer till IAS. De största förändringarna som påverkade Scanias och WSP:s räkenskaper var finansiella instrument, pensioner och goodwill avskrivningar och för Scanias del även materiella anläggningstillgångar. Förändringarna krävde mer tidsåtgång, arbetsinsats och ökade kostnader. Tillämpningen av IFRS/IAS har gjort Scanias finansiella rapportering mer jämförbar med andra europeiska länder, medan den i WSP bara ledde till en viss grad mer jämförbarhet.</p><p>Båda företagen värderar sina materiella anläggningstillgångar enligt IAS 16 och väljer anskaffningsvärde. Verkligt värde har ingen nytta varken för Scania eller WSP eftersom det är teoretisk och förvirrar kapitalmarknaden.</p><p>Scania använder sig av olika avskrivningsmetoder; komponentavskrivning, linjär avskrivning, produktionsbaserad avskrivning och annuitetsavskrivning, medan WSP bara använder sig av linjära avskrivningar. Rapporteringen enligt IAS 16 uppfyller de kvalitativa egenskaperna för båda företag förutom i WSP som uppfyller jämförbarheten bara till en viss grad.</p>

Denna uppsats behandlar införandet och implementeringen av IFRS/IAS reglerna i två globala företag, Scania koncern som är ett industriföretag med mycket materiella anläggningstillgångar och lite immateriella tillgångar jämfört med WSP group, som är ett konsultföretag med lite anläggningstillgångar och mycket immateriella tillgångar. Vidare redogörs för hur Scania och WSP värderar och avskriver sina materiella anläggningstillgångar enligt den nya IAS 16. I uppsatsen undersökts även om företagens finansiella rapportering enligt IAS 16 motsvarar de kvalitativa egenskaperna det vill säga; begriplighet, relevans tillförlitlighet och jämförbarhet enligt IASB:s föreställningsram. Metoden som används i undersökningen är en kvalitativ fallstudie. För att genomföra studien har författarna läst de senaste teorierna om IFRS/IAS, samt skriftliga källor om Scania och WSP. Dessutom har tre intervjuer och en mailinterjvu med nyckelpersoner inom IFRS/IAS utförts. Uppsatsen utmynnar i ett resultat som säger att införandet av IFRS /IAS inte påverkade Scanias och WSP:s räkenskaper så mycket, eftersom Sverige och England tidigare hade anpassat sina rekommendationer till IAS. De största förändringarna som påverkade Scanias och WSP:s räkenskaper var finansiella instrument, pensioner och goodwill avskrivningar och för Scanias del även materiella anläggningstillgångar. Förändringarna krävde mer tidsåtgång, arbetsinsats och ökade kostnader. Tillämpningen av IFRS/IAS har gjort Scanias finansiella rapportering mer jämförbar med andra europeiska länder, medan den i WSP bara ledde till en viss grad mer jämförbarhet. Båda företagen värderar sina materiella anläggningstillgångar enligt IAS 16 och väljer anskaffningsvärde. Verkligt värde har ingen nytta varken för Scania eller WSP eftersom det är teoretisk och förvirrar kapitalmarknaden. Scania använder sig av olika avskrivningsmetoder; komponentavskrivning, linjär avskrivning, produktionsbaserad avskrivning och annuitetsavskrivning, medan WSP bara använder sig av linjära avskrivningar. Rapporteringen enligt IAS 16 uppfyller de kvalitativa egenskaperna för båda företag förutom i WSP som uppfyller jämförbarheten bara till en viss grad.

While the European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) considers European national standard-setters (NSSs) as close partners that play a vital role in its legitimacy, empirical evidence on EFRAG’s consultation processes and the involvement of NSSs therein remains scarce. We use a multi-issue/multi-period approach to investigate the formal participation in EFRAG’s consultation processes. By examining 2,102 comment letters submitted to EFRAG in the 2002–2015 period, we find that NSSs typically outweigh other stakeholder groups in terms of level of participation across stages of the consultation process and project topics. Although NSSs’ level of participation is rather stable over time, it significantly varies across European countries. We also provide a recent classification of European NSSs and show that NSSs’ level of participation varies by their institutional status and is the highest for private NSSs. Our findings have implications for aspects of the legitimacy of both EFRAG and NSSs and shed light on the role of intermediaries in international accounting standard-setting.

Author of the diploma thesis deals with the endorsement process of IFRS 9. In the first chapter, the author briefly describes the historical development of international accounting standards that have regulated or otherwise related to financial instruments and outlines the developments in the field. In the main chapter of the thesis, author discusses in detail the endorsement process, characterizes the bodies and institutions involved in the process, describes the endorsement process as such, analyses the criteria according to which the compliance of the new standard with EU law is assessed and describes how European institutions participate in preparing standards before their adoption by the IASB. Author shows how the described procedure and criteria are applied in the approval of IFRS 9. Lastly, author analyses on a sample of companies listed on the Prague Stock Exchange how these companies are considering the endorsement of IFRS 9 by the European Union and the obligation to report their financial instruments under IFRS 9 from 2018.

<p>Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger. Regeln framhåller uttryckligen att ett företag som besitter förvärvad goodwill varje år skall genomföra åtminstone en nedskrivningsprövning och vid behov skriva ned goodwillvärdet, om det är redovisat till ett för högt värde. Undersökningen har utförts genom intervju med en kvalitativ ansats.</p><p>Resultatet av undersökningen påvisar att företaget genom subjektiva bedömningar kan förskjuta en eventuell goodwillnedskrivning framåt i tiden. Detta beror på att företaget genomför sina rörelseförvärv med ansatsen att aldrig avyttra dem, men även genom en alltför optimistisk framtidstro kan undgå nedskrivning. Undersökningen påvisar även att standarden IAS 36 är en regel som kan skapa ökade fluktuationsförändringar i börsens konjunkturförlopp, eftersom nedskrivningar på förvärvad goodwill oftast genomförs under rådande lågkonjunkturer. Därmed kan regeln IAS 36 resultera i att försämra företags redan försvagade resultat. En tillbakagång till de gamla redovisningsreglerna, med en årlig avskrivning på goodwillvärdet, skulle reducera dessa problem, vilket även intervjuobjektet bekräftar.</p>

Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger. Regeln framhåller uttryckligen att ett företag som besitter förvärvad goodwill varje år skall genomföra åtminstone en nedskrivningsprövning och vid behov skriva ned goodwillvärdet, om det är redovisat till ett för högt värde. Undersökningen har utförts genom intervju med en kvalitativ ansats. Resultatet av undersökningen påvisar att företaget genom subjektiva bedömningar kan förskjuta en eventuell goodwillnedskrivning framåt i tiden. Detta beror på att företaget genomför sina rörelseförvärv med ansatsen att aldrig avyttra dem, men även genom en alltför optimistisk framtidstro kan undgå nedskrivning. Undersökningen påvisar även att standarden IAS 36 är en regel som kan skapa ökade fluktuationsförändringar i börsens konjunkturförlopp, eftersom nedskrivningar på förvärvad goodwill oftast genomförs under rådande lågkonjunkturer. Därmed kan regeln IAS 36 resultera i att försämra företags redan försvagade resultat. En tillbakagång till de gamla redovisningsreglerna, med en årlig avskrivning på goodwillvärdet, skulle reducera dessa problem, vilket även intervjuobjektet bekräftar.