Bakgrund: En ny standard, IFRS 15 - Intäkter från avtal med kunder, implementerades nyligenför intäktsredovisning som medfört utökade upplysningskrav. Syftet med upplysningskraven äratt fastställa de principer som ett företag ska tillämpa för att redovisa användbar informationom intäkternas karaktär, belopp och tidpunkt samt osäkerhet som härrör från avtal med kunder.Tidigare studier visar på att det finns skillnader i redovisningen förekommer mellan länder somtillhör olika traditioner och därav är redovisningen inte harmoniserad. Traditionerna utgörs avden anglosaxiska och kontinentaleuropeiska och skiljer sig redovisningsmässigt utifrån landetsinstitutionella faktorer. Syfte: Syftet med undersökningen var att fastställa i vilken grad som Storbritannien och Sverigeuppfyller de utökade upplysningskrav som IFRS 15 - Intäkter från avtal med kunder harmedfört, för att förstå om det finns några skillnader i uppfyllnadsgrad mellan länderna. Metod: Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod i form av innehållsanalyserutifrån deskriptiv statistik och ett z-test. Undersökningens population bestod av börsnoteradeföretag i Sverige och Storbritannien. Urvalet utsågs genom fem stratifierade kritiker fråndatabasen Orbis. Slutsats: Undersökningen har resulterat i att både Sverige och Storbritannien har en bristandeuppfyllnadsgrad vad gäller IFRS 15’s upplysningskrav. Undersökningen har även visat att detfinns skillnader mellan länderna för tre av fem undersökningsvariabler, avseende tidpunkt,osäkerhet och segment. / Background: A new standard regarding revenue recognition, IFRS 15 - Revenue fromContracts with Customers, has recently been implemented with extended disclosurerequirements. The purpose with the disclosure requirements is to establish the principles acompany must apply to report useful information about the nature, amount and time of revenueas well as uncertainty arising from contracts with customers. Previous studies show thatdifferences in accounting occurs between countries that belong to different traditions andtherefore the accounting is not harmonized. The traditions consist of Anglo-Saxon andContinental European and differs in accounting based on the country’s institutional factors. Purpose: The purpose of this thesis was to determine the extent to which the UnitedKingdom and Sweden meet the extended disclosure requirements that IFRS 15 - Revenue fromContracts with Customers has entailed, to understand if there are any differences in the degreeof fulfillment between the countries. Method: The thesis was conducted with a quantitative method using content analysis based ondescriptive statistics and a z-test. The population of the thesis was listed companies in Swedenand the United Kingdom. The sample was selected by five stratified critics from the Orbis database. Conclusion: The thesis has resulted in both Sweden and the United Kingdom have a lack ofcompliance with IFRS 15’s disclosure requirements. The thesis has also shown that there aredifferences between the countries for three out of five variables, regarding time, uncertainty,and segments.

<p>Denna uppsats behandlar införandet och implementeringen av IFRS/IAS reglerna i två globala företag, Scania koncern som är ett industriföretag med mycket materiella anläggningstillgångar och lite immateriella tillgångar jämfört med WSP group, som är ett konsultföretag med lite anläggningstillgångar och mycket immateriella tillgångar. Vidare redogörs för hur Scania och WSP värderar och avskriver sina materiella anläggningstillgångar enligt den nya IAS 16. I uppsatsen undersökts även om företagens finansiella rapportering enligt IAS 16 motsvarar de kvalitativa egenskaperna det vill säga; begriplighet, relevans tillförlitlighet och jämförbarhet enligt IASB:s föreställningsram.</p><p>Metoden som används i undersökningen är en kvalitativ fallstudie. För att genomföra studien har författarna läst de senaste teorierna om IFRS/IAS, samt skriftliga källor om Scania och WSP. Dessutom har tre intervjuer och en mailinterjvu med nyckelpersoner inom IFRS/IAS utförts.</p><p>Uppsatsen utmynnar i ett resultat som säger att införandet av IFRS /IAS inte påverkade Scanias och WSP:s räkenskaper så mycket, eftersom Sverige och England tidigare hade anpassat sina rekommendationer till IAS. De största förändringarna som påverkade Scanias och WSP:s räkenskaper var finansiella instrument, pensioner och goodwill avskrivningar och för Scanias del även materiella anläggningstillgångar. Förändringarna krävde mer tidsåtgång, arbetsinsats och ökade kostnader. Tillämpningen av IFRS/IAS har gjort Scanias finansiella rapportering mer jämförbar med andra europeiska länder, medan den i WSP bara ledde till en viss grad mer jämförbarhet.</p><p>Båda företagen värderar sina materiella anläggningstillgångar enligt IAS 16 och väljer anskaffningsvärde. Verkligt värde har ingen nytta varken för Scania eller WSP eftersom det är teoretisk och förvirrar kapitalmarknaden.</p><p>Scania använder sig av olika avskrivningsmetoder; komponentavskrivning, linjär avskrivning, produktionsbaserad avskrivning och annuitetsavskrivning, medan WSP bara använder sig av linjära avskrivningar. Rapporteringen enligt IAS 16 uppfyller de kvalitativa egenskaperna för båda företag förutom i WSP som uppfyller jämförbarheten bara till en viss grad.</p>

Denna uppsats behandlar införandet och implementeringen av IFRS/IAS reglerna i två globala företag, Scania koncern som är ett industriföretag med mycket materiella anläggningstillgångar och lite immateriella tillgångar jämfört med WSP group, som är ett konsultföretag med lite anläggningstillgångar och mycket immateriella tillgångar. Vidare redogörs för hur Scania och WSP värderar och avskriver sina materiella anläggningstillgångar enligt den nya IAS 16. I uppsatsen undersökts även om företagens finansiella rapportering enligt IAS 16 motsvarar de kvalitativa egenskaperna det vill säga; begriplighet, relevans tillförlitlighet och jämförbarhet enligt IASB:s föreställningsram. Metoden som används i undersökningen är en kvalitativ fallstudie. För att genomföra studien har författarna läst de senaste teorierna om IFRS/IAS, samt skriftliga källor om Scania och WSP. Dessutom har tre intervjuer och en mailinterjvu med nyckelpersoner inom IFRS/IAS utförts. Uppsatsen utmynnar i ett resultat som säger att införandet av IFRS /IAS inte påverkade Scanias och WSP:s räkenskaper så mycket, eftersom Sverige och England tidigare hade anpassat sina rekommendationer till IAS. De största förändringarna som påverkade Scanias och WSP:s räkenskaper var finansiella instrument, pensioner och goodwill avskrivningar och för Scanias del även materiella anläggningstillgångar. Förändringarna krävde mer tidsåtgång, arbetsinsats och ökade kostnader. Tillämpningen av IFRS/IAS har gjort Scanias finansiella rapportering mer jämförbar med andra europeiska länder, medan den i WSP bara ledde till en viss grad mer jämförbarhet. Båda företagen värderar sina materiella anläggningstillgångar enligt IAS 16 och väljer anskaffningsvärde. Verkligt värde har ingen nytta varken för Scania eller WSP eftersom det är teoretisk och förvirrar kapitalmarknaden. Scania använder sig av olika avskrivningsmetoder; komponentavskrivning, linjär avskrivning, produktionsbaserad avskrivning och annuitetsavskrivning, medan WSP bara använder sig av linjära avskrivningar. Rapporteringen enligt IAS 16 uppfyller de kvalitativa egenskaperna för båda företag förutom i WSP som uppfyller jämförbarheten bara till en viss grad.

The aim of this thesis is to explore the localisation agenda in humanitarian aid put forward during the 2016 Grand Bargain. The thesis aims to prove that localisation remains a high level concept with little effective implementation in humanitarian contexts. The concepts of “the local”, decoloniality and localisation provide a theoretical framework for the analysis, while the theories of power and dependency are used to analyse the results of the research.  In order to show that localisation has not been highly effective at the local level, this thesis compares the contexts of Haiti and Bangladesh to the 2016 Grand Bargain commitments and the fifth annual report on the progress of the Grand Bargain. A comparative case study was conducted using desk research to analyse the available data on each Grand Bargain commitment. This research suggests that there has been mixed success in implementing the Grand Bargain commitments in Haiti and Bangladesh. Some commitments, such as increasing the use of cash and joint assessments, have been successful in both contexts, and are consistent with the reported progress by IASC. Several commitments, such as shifting power to affected communities and increasing funding to local and national humanitarian organizations, have seen little progress in either Haiti or Bangladesh. The findings are largely in line with the fifth annual report on the progress of the Grand Bargain commissioned by IASC. Despite this seeming progress on the Grand Bargain commitments, this thesis also explores how the international sphere — including INGOs and donors — have shaped the localisation agenda to be more palatable to the stakeholders who have to give up funding and power to empower local actors.

I dagens samhälle finns många organisationer som utfärdar standarder, och många som följer standarder. Det finns standarder för mycket, alltifrån produkter och produktionsprocesser till redovisning och företagsledning. Standarder är ett slags regler, men standariseringsorganisationer kan inte tvinga någon att följa dessa regler. Därför behöver de stor auktoritet för att övertyga andra om att följa just deras standarder. I den här boken diskuteras hur standardiseringsorganisationer arbetar för att bygga upp sin auktoritet. Två standardiseringsorganisationer presenteras: en kommitté inom International Organization for Standardization (ISO) samt International Accounting Standards Committee (IASC). Den första organisationen skapar standarder för kvalitetsarbete, den andra standarder för redovisning. Inom båda dessa områden råder konkurrens - det finns ett flertal relger för såväl kvalitetsarbete som redovisning. Författaren visar vilka strategier just ISO och IASC använder sig av för att skapa auktoritet, och vilka organisatoriska problem dessa strategier ger upphov till. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2000</p>

The objective of my thesis is to outline the evolution of accounting regulation. The thesis describes development of accounting, first regulation forms, emergence of double entry and present globally accepted accounting standards. In my work I enlarge the development of two well known accounting standards GAAP and IAS and their regulation. The convergence project between standard setters' bodies is elaborated as part of present development of accounting regulation. One of next titles in my thesis is the accounting harmonization process in EU as part of accounting regulation and the adoption of IAS standards by EU Commission