Bakgrund och problem: Den 1 januari 2018 trädde den nya intäktsstandarden IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder i kraft. Alla företag som redovisar enligt IFRS och är verksamma inom EU måste därmed anpassa sin redovisning efter den. Standarden anses komplex då den innebär ett nytt synsätt på intäktsredovisning. Företagen ställs inför förändringar och implementeringsprocesser, som för de flesta utgör svårigheter och problem. De mest berörda branscherna är bygg och entreprenad, IT och telekom samt detaljhandeln. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur företagen har implementerat IFRS 15. Genom det önskar vi öka kunskapen om vilka faktorer som har betydande påverkan vid implementering av en standard. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsmetod. Företag från de mest berörda branscherna har valts ut. För att säkerställa att företagen kan bidra till studien, har ett urval gjorts via analys av bokslutskommunikeer. Företag som uttryckt att IFRS 15 kommer ha väsentlig påverkan har kontaktats. Enkätfrågor rörande planering, utbildning, målformulering samt resultat har sedan besvarats av tre företag inom branscherna bygg och entreprenad samt IT och Telekom. Slutsatser: Samtliga företag har via en välplanerad handlingsplan, med fokus på tidsplanering, haft ett proaktivt arbetssätt. Korta och koncisa mål, internutbildningar samt val av utbildningsmetod har haft påverkan på implementeringen. Engagemang från chefer och ledning i form av aktivt deltagande har prioriterats i två av företagen, men haft lägre prioritet hos det tredje. Användning av externhjälp i form av konsulter och projektledare har ökat kunskapsnivån hos företagen. Sammanfattningsvis har tre betydande faktorer vid implementeringen av IFRS 15 identifierats: mål och handlingsplan, utbildning och kompetens samt chefers och ledningens engagemang. / Background and problem: January 1st, 2018, the new revenue standard IFRS 15 - Revenue from contracts with customers became effective. All companies that report in accordance with IFRS and are domiciled in the EU must therefore adjust their reporting accordingly. The standard is considered complex as it contributes to a new approach to revenue recognition. Companies face changes and implementation processes that generally contribute to difficulties and problems. The most affected industries are building and construction, IT and telecommunications and retail. Purpose: The study aims at investigating how companies have implemented IFRS 15. By this, we wish to increase knowledge about which factors that have significant impact on implementing a standard. Method: The study has a qualitative research method. Companies from the most affected industries have been selected. In order to ensure that the selected companies can contribute to the study, disclosures of changes in accounting policies, in the interim reports for the fourth quarter of 2017, were analyzed. Companies that expressed that IFRS 15 will have a significant impact has been contacted. Survey questions regarding planning, education, goal formulation and results have been answered by three companies in the building and construction industries as well as IT and Telecom. Conclusion: Through a well-planned action plan, focusing on time management, all three companies have had a proactive approach. Short and concise goals, internal training and choice of education methods have had an impact on the implementation. Commitment from managers and management by active participation has been prioritized in two of the companies, but had a lower priority in the third. The use of external assistance in the form of consultants and project managers has increased the level of knowledge in the companies. In summary, three significant factors in the implementation of IFRS 15 have been identified: goals and action plan, education and competence, and the commitment of managers and management.

Diploma thesis is dedicated to software revenue recognition under IFRS and US GAAP. It aims to address all specifics related to software industry as well as challenges which arise from sales of intangible assets and intellectual property in form of licenses. Thesis covers both standard software delivery (OnPremise) and delivery in cloud for Software as a service. Significant portion is dedicated to multiple element arrangements which are very common for software industry. It also analyses new revenue recognition standard IFRS 15 Revenues from contracts with customers, which is a result of joined convergence project of IASB and FASB and how it will impact current revenue recognition practices in the industry.

The diploma thesis deal with the application of the new standard IFRS 15 and ref-ert to changes in revenue recognition and financial reporting process with re-place current standards IAS 11 Construction contracts and IAS 18 Revenue. In theoretic part, there is described reason for implementation of new standard with detailed requirements. The practical part identifies the impact which is affecting timing of revenue recognition in different sectors on financial reporting.

Studien undersöker huruvida aktörer på den svenska kapitalmarknaden förstår att resultatkvalitet ökat och informationsasymmetrin minskat med implementeringen av IFRS 15 vilket ska leda till en positiv reaktion på kapitalmarknaden. Genom en eventstudie analyseras kapitalmarknadens reaktion vid publicering av den första kvartalsrapporten 2018. Vidare undersöker studien om företag i kommunikationsbranschen påverkas mer än resterande branscher genom en multipel tvärsnittsregression. Utifrån eventstudiens resultat finner vi ett starkt stöd och det går att statistiskt säkerställa att aktörer på den svenska kapitalmarknaden reagerade positivt på implementeringen av IFRS 15. Det tyder på ökat förtroende och minskad osäkerhet hos aktörerna på grund av den ökade resultatkvaliteten och minskade informationsasymmetrin. Vidare går det inte att statistiskt säkerställa att kommunikationsbranschen påverkas mer, det finns dock indikationer som stödjer detta.

Studien undersöker hur införandet av IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder har påverkat värderelevansen för svenska företag noterade på Nasdaq Stockholm. Syftet med studien är att genom regressionsanalys undersöka huruvida värderelevansen av redovisningsinformation och intäkter har ökat efter de nya riktlinjerna för intäktsredovisning. IASB förutspår att några av debranscher som påverkas mest av standarden är telekommunikation och IT. Därför undersöks dessa branscher närmare för att se om värderelevansen av intäkter ökat i större utsträckning än för de resterande branscherna i urvalet. Det empiriska resultatet visar inte att värderelevansen har ökat för vare sig redovisningsinformation eller intäkter. Studien finner inte heller bevis för att värderelevansen av intäkter för branscherna telekommunikation och IT har ökat i större utsträckning än för resterande branscher.

En ständigt aktuell debatt inom redovisning är vilka kriterier som ska ligga till grund vid bedömningen av när recognition av intäkter skall ske. Diskussionen har sin grund i vilka rekvisit som ska uppfyllas för att recognition av intäkter skall ske. IASB och FASB kom år 2014, efter ett samarbete sedan år 2002 som en del i harmoniseringsprocessen, ut med IFRS 15 - Revenue from Contracts with Customers. IFRS 15, som är en ny redovisningsstandard för intäktsredovisning, kommer bland annat att ersätta de nuvarande standarderna IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal.   I denna studie tillämpas rekvisiten för recognition av intäkter i enlighet med IFRS 15 och IAS 11 för att analysera effekter på bolagsskatt, informationsvärde och utdelningsmöjligheter. Med utgångspunkt i intressentmodellen och de finansiella rapporternas syfte till att lämna information till intressenter så analyseras effekterna. Analyserna sker utifrån sju konstruerade typfall som belyser effekterna till följd av att IFRS 15 respektive IAS 11 tillämpas. Studien är förutsägande och typfallens balansräkningar, resultaträkningar och avtal syftar till att visa vilka faktorer som blir avgörande när eventuella skillnader i intäktsredovisningen uppstår. Därefter analyseras vilken eller vilka intressenter som påverkas vid tillämpningen av IAS 11 respektive IFRS 15.   Syftet med studien är att genom tillämpning av standarderna i typfallen, på ett pedagogiskt sätt analysera ekonomiska konsekvenser vid tillämpning av IFRS 15, för aktiebolagets intressenter avseende informationsvärde till intressenter, bolagsskattens påverkan och utdelningsmöjligheter. Studien visar att tillämpningen av den nya standarden IFRS 15 kan påverka intäktsredovisningen och då skapa skillnader i bolagsskatt, informationsvärde och utdelningsmöjligheter mellan standarderna IFRS 15 och IAS 11.   Resultaten av studien pekar på att skillnader kan uppstå vid tillämpning av IFRS 15 jämfört med IAS 11 då införandet av kravet på överföring av kontroll för recognition av intäkter skiljer sig från att föra över de betydande risker och förmåner förknippade med en tillgång. Vidare kan skillnader uppstå om ett avtal delas upp på flera prestationsåtagande vid tillämpning av IFRS 15 medan avtalet har ett prestationsåtagande vid tillämpning av IAS 11. Skillnader kan även uppstå när kontroll inte kan överföras över tid enligt IFRS 15 medan successiv vinstavräkning kan tillämpas vid intäktsredovisning enligt IAS 11 och om flera avtal ska ses som ett enligt IAS 11 men delas upp på flera avtal enligt IFRS 15. De intressenter som gynnas eller missgynnas kan vara ägare, anställda, myndigheter samt kreditgivare. Det framkommer av analyserna att det är beroende på vilken typ av skillnad som uppstår som blir avgörande för om en intressent kan anses missgynnas eller gynnas. / A constant and current debate within accounting is what criteria’s should be the basis for assessing when the recognition of revenue should take place. The discussion is based on the conditions which must be met for the recognition of revenue to take place. IASB and FASB published in 2014, after collaboration since 2002 as part of the harmonization process, IFRS 15. IFRS 15 is a new accounting standard for revenue recognition which will replace the current standards IAS 18 Revenue and IAS 11 Construction Contracts.   In this study the conditions for recognition of income are applied in accordance with IFRS 15 and IAS 11 in order to analyze the effects on income tax, information value and dividend potential. Based on the stakeholder model and the objective of financial statements, which are to provide information to stakeholders, the effects are analyzed. The analysis is based on seven constructed scenarios that illustrate the effects as a result of the application of IFRS 15 and IAS 11.   The purpose of the study is to through the application of standards in the scenarios in a educational way analyze the economic consequences for the companies stakeholders regarding information value, the effect on income tax and dividend potential. The study shows that the application of the new standard IFRS 15 may influence revenue recognition and as a result it could create differences between the two standards IFRS 15 and IAS 11 regarding income tax, information value and dividend potential.   The results of the study indicate that differences may arise from the introduction of the requirement for the transfer of control of the recognition of revenue, contracts are divided on several performance commitments in IFRS 15 while the contract has one performance commitment in application of IAS 11. Differences may also occur when the control cannot be transferred over time in accordance with IFRS 15 while the percentage-of-completion method can be applied to revenue recognition in accordance with IAS 11. The stakeholders that benefit or have an disadvantage could be the owners, employees, authorities and creditors. It emerges from the analyzes that it is dependent on the type of difference that will determine whether a stakeholder can be considered disadvantaged or favored.

Abstract  Background and problem discussion: Revenues has been an important financial measure in financial reports. During the last decades the revenue accounting has been problematic and some remarkable incidents have occurred. The 1 January 2018 entered the new revenue recognition standard IFRS 15. Transition into IFRS 15 has been expected to have varying results for the companies.  Purpose: The purpose with this study was to review how IFRS 15 affected profitability ratios for companies listed on the Stockholm exchange. The study also intended to discuss how the relationship between companies and investors was affected by a new revenue standard within IFRS.  Method: This study has been based on a quantitative approach when the empirical data was collected. The data were collected mainly from the selected companies annual reports for the fiscal year 2017. To measure the effect of adaption to IFRS 15 for the companies, the key ratios were chosen for gross margin and operating margin.  Result: In this study 18 of a total of 225 companies got a percentage effect on the selected key ratios. Where 16 of these companies got an effect on gross margin and 16 on operating margin. The hypotheses that was created and tested in the study did not show any statistic significant difference on the key ratios. / Sammanfattning  Bakgrund och problemdiskussion: Intäkter har alltid varit en viktig post i företags årsredovisning. Under de senaste decennierna har redovisningen av intäkter varit problematisk och en del uppseendeväckande händelser har skett. Den 1 januari 2018 trädde den nya intäktsredovisningsstandarden IFRS 15 i kraft. Övergången till IFRS 15 har förväntats få varierande utfall för företagen.  Syfte: Syftet med studien var att granska hur IFRS 15 påverkade lönsamhetsnyckeltalen i företag noterade på Stockholmsbörsen samt vad som kännetecknade de med påverkan. Studien ämnade även att diskutera hur relationen mellan företag och investerare påverkats av en ny redovisningsstandard inom IFRS.  Metod: Denna studie har utgått från ett kvantitativt tillvägagångssätt när den empiriska data samlats in. Data samlades främst in från de utvalda företagens årsredovisningar för räkenskapsåret 2017. För att kunna mäta den kvantifierbara påverkan av anpassning till IFRS 15 för företagen så valdes lönsamhetsnyckeltalen bruttomarginal och rörelsemarginal ut.  Resultat: Av totalt 225 studerade företag fick 18 stycken en procentuell påverkan på de utvalda nyckeltalen. Där 16 av dessa företag fick en påverkan på bruttomarginal och 16 stycken på rörelsemarginal. De hypoteser som utformades och testades i studien visade ingen statistiskt signifikant skillnad på nyckeltalen.

Syfte: Tidigare forskning har fokuserat främst på hur användandet av IFRS separat påverkar transparens i redovisningen samt redovisningskvalité. Däremot finns det inte lika mycket forskning kring hur IFRS 15 påverkar relationen mellan transparens och redovisningskvalité. Syftet med studien är därmed att belysa IFRS 15:s påverkan på sambandet mellan transparens och redovisningskvalité.   Frågeställningar: Vilka faktorer i användandet av IFRS 15 påverkar transparensen och redovisningskvalitén? Hur påverkas redovisningskvalitén av att transparensen förändras?  Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Med hjälp av en abduktiv forskningsansats har teori och empiri arbetats fram genom en fallstudie med grunden i en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Insamlingen av primärdata och analysen i studien har använt tematisk analys som inspirationskälla för tillvägagångssättet.  Resultat & slutsats: Studien tyder på att IFRS 15 har en påverkan på sambandet mellan transparens och redovisningskvalité. Den mest centrala förståelsen som funnits under denna studie är att när öppenheten kring transparensen förändras så blir det en positiv effekt på redovisningskvalitén där upplysningskraven ses som en väsentlig aspekt att beakta. Förslag till fortsatt forskning: Vi har i denna studie studerat sambandet mellan redovisningskvalité och transparens utifrån IFRS 15 innan ikraftträdandedatumet. Det vore därför intressant att studera detta samband efter ikraftträdandet av IFRS 15 för att på så sätt få fram konkreta effekter.  Uppsatsens bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv bidrar denna studie till att belysa hur användandet av IFRS 15 påverkar transparens och kvalité inom redovisningen. Ur ett praktiskt perspektiv bidrar den även till en ökad förståelse för behovet av redovisningskvalité i den finansiella informationen. / Aim: Prior research has focused primarily on how the use of IFRS separately affects transparency in accounting and accounting quality. Nevertheless, more research focusing on how IFRS 15 affects the relationship between transparency and accounting quality. Thus, the aim of this thesis is to illustrate the effect of IFRS 15 on the relationship between transparency and accounting quality Research questions: Which factors in the use of IFRS 15 affects the transparency and the accounting quality? How will the accounting quality be affected if the transparency changes? Method: This thesis is based on a hermeneutic and social constructivist perspective. With the help of an abductive method, theory and empirical work have been developed through a case study with the basis of a qualitative approach with semi-structured interviews. When collecting and analyzing the empirical material the thesis has been inspired by thematic analysis. Result & Conclusions: This thesis indicates that IFRS 15 has an impact on the relationship between transparency and accounting quality. The most central understanding in this thesis is that when transparency is changed, it has a positive effect on accounting quality, where disclosure requirements has been seen as an essential aspect to consider. Suggestions for future research: In this thesis, we have examined the relationship between transparency and accounting quality based on the use of IFRS 15 before the effective date. Therefore, for future research it would be interesting to examine this relationship after the effective date of IFRS 15. Contribution of the thesis: From a theoretical point of view, this thesis contributes to highlight how the use of IFRS 15 can affect the transparency and quality of accounting. From a practical point of view, this thesis contributes to an increased understanding of the need for accounting quality in the financial information.

Sammanfattning Intäktsredovisningen har länge varit ett komplicerat område. Flera olika standarder har funnits och detta har lett till stora redovisningsskandaler. IASB och FASB började tillsammans att utveckla de två intäktsstandarderna IFRS 15 och ASC 606. Detta till följd av de tidigare skandalerna, målet var att ersätta tidigare standarder med IFRS 15 och ASC 606. Harmoniseringsarbetet syftade till att redovisningen skulle bli likadan världen över med hjälp av dessa standarder.    Denna studies syfte var att jämföra de båda standarderna, för att se hur långt harmoniseringsarbetet har kommit. För att lyckas med detta går studien igenom likheter mellan IFRS 15 och ASC 606 samt fortsätta skillnader. Sedan konstruerades sju typfall inspirerade från byggbranschen. Detta på grund av de ofta komplexa och långa arbetena i branschen. Målet var att se hur valet av standard påverkar ett företags resultaträkning, således hur harmoniseringen ser ut standarderna emellan.   Resultaten av typfallen visar på att det i stor utsträckning är harmoniserat standarderna emellan. Det finns vissa skillnader, det beror ofta på den friare tolkningen i IFRS 15. I några av typfallen innebär val av standard en differens i resultaträkningen eller andra delar av ett företags redovisning. Slutsatsen är att det är harmoniserat mellan standarderna trots att vissa skillnader består. Vi anser att det finns fördelar med bägge standarderna. För de som arbetar med redovisning kan IFRS 15 vara mer fördelaktigt på grund av den friare tolkningen. Externa parter såsom investerare, potentiella samarbetspartners och så vidare föredrar troligtvis ASC 606 hårdare riktlinjer då redovisningen blir mer likvärdigt företag emellan. / Abstract Revenue accounting has long been a complicated area. There have been several different standards, this has led to big scandals in revenue accounting. IASB and FASB started to develop the two revenue standards IFRS 15 and ASC 606 together. This as a result of the previous scandals, the goal was to replace previous standards with IFRS 15 and ASC 606. The harmonization work aimed at making accounting the same all over the world with the help of this standards. This studies purpose was to compare the both standards, this to see how far the harmonization work has come. To succeed with this the studie goes through similarities between IFRS 15 and ASC 606 and continued differences. After these seven hypothetical cases were constructed inspired by the construction industry. This because of the complex and long-time work spans in the industry. The goal was to see how the choice of standard affects a company’s income statement, thus how the harmonization looks between the standards. The results of the hypothetical cases shows that the standards are harmonized to a large extent. There are still some differences. This depends on the often-freer interpretation in IFRS 15. In some of the hypothetical cases the choice of standard makes differences in the income statement or other parts of the company`s accounting. The conclusion is that the standards are harmonized even though some differences persist. We believe that there are advantages with both standards. For the people that works with accounting IFRS 15 may be more advantageous because of the freer interpretation. External parts such as investors, potential partners and so on probably prefers ASC 606 tougher guidelines as accounting becomes more equal between companies.

Background: The prevalence of loyalty programs used to attract and keep customers loyal to the company by making return purchases has increased in the marketing strategy used by more and more companies. It is in the nature of a wide variety of loyalty programs to offer consumers benefits in the future causing a liability for the offering business. According to IFRS 15 loyalty programs should be evaluated and presented in the company's financial statements to their fair value of financial commitment to its customers. Purpose: This study's purpose is to describe how and to what extent Swedish companies, that is required to use IFRS 15 in their accounting, reports on their loyalty programs in the annual report. In addition, the purpose is also to analyze and understand why Swedish companies report as they do and to analyze how the new accounting standard IFRS 15 has affected companies ́ yearly reports. Method: With detailed analysis of 14 company’s annual reports; 2 owned by the Swedishgovernment, 10 public trade companies and 2 former traded companies, and further detailed interviews with 4 out of these companies this study has obtained a wide understanding of how loyalty programs are disclosed in financial reports in a Swedish context. This study uses a qualitative method. Theoretical framework: This study bases its theoretical reference from the stakeholder theory, financial disclosure theory and Swedish regulations, this study explores IFRS 15 and loyalty programmes and the disclosure requirement in this accounting standard. Findings: The international accounting standard IFRS 15 clashes to some extent with Swedish accounting principles, which means that Swedish limited companies, for various reasons, choose not to provide more information about the loyalty program than they do. Among other things, companies have listened to auditors' guidelines on what needs to be reported, with reference to Swedish accounting principles, and also to some extent created their own practice when they choose to report equally to their competitors. From the majority of surveyed companies' financial reports, it is not possible for stakeholders to deduce how valuation took place, nor what risks the loyalty program may entail. The study has shown that the more extensive and complex loyalty program the company uses, the more assessments and assumptions in valuation that can be difficult to get accurate. By presenting a valuation model, companies could reduce the information gap between company management and the company's stakeholders, thus also reducing risks.The debt linked to the loyalty program can amount to large sums in relation to the company's results. At the same time, more and more companies are choosing to use loyalty programs and those companies that are already using loyalty programs expect them to grow. This means that the reporting of loyalty programs and the information companies choose to provide about these is becoming increasingly important. / Bakgrund: Utbredningen av lojalitetsprogram i företags affärsplan blir ett vanligare och av vanligare inslag i marknadsstrategier. Lojalitetsprogram används för att bygga relationer till kunder, skapa lojalitet och merförsäljning. Det ligger i många lojalitetsprogram natur att företaget utlovar framtida förpliktelser till sina kunder. I redovisningen uppstår således en skuld. Med anledning av att IFRS 15 blev efterträdaren till tidigare redovisningsstandard IFRIC 13 ska värdering av denna lojalitetsskuld värderas efter IFRS 15 femstegsmodell och särskilda upplysningar ska lämnas, företagen har en så kallad upplysningsplikt. Syfte: Syftet är dels att beskriva hur och i vilken omfattning svenska aktiebolag, som ska redovisa i enlighet med IFRS 15, redovisar sina lojalitetsprogram i årsredovisningen. Utöver det är syftet även att analysera och förstå varför svenska aktiebolag redovisar som de gör samt analysera om i kraft trädandet av den nya redovisningsstandarden IFRS 15 påverkat företagens redovisning. Metod: Med detaljerad analys av 14 företags årsredovisningar; 2 som ägs av den svenska staten, 10 börsnoterade och 2 tidigare börsnoterade och ytterligare detaljerade intervjuer med fyra av dessa företag har denna studie fått en bred förståelse för hur lojalitetsprogram redovisas i finansiella rapporter ur ett svenskt perspektiv. Därmed utgår studien från en kvalitativ metod. Teoretisk referensram: Denna studie baserar sin teoretiska referens från intressentteorin, teori om finansiell information och svenska redovisningslagar och den här studien undersöker lojalitetsprogram och upplysningsplikten efter IFRS 15 som redovisningsstandard. Slutsats: Den internationella redovisningsstandarden IFRS 15 krockar till viss del med svenska redovisningsprinciper vilket gör att svenska aktiebolag, av olika anledningar, väljer att inte lämna mer information kring lojalitetsprogrammet än vad de gör. Företag har bland annat visat sig lyssna på revisorers riktlinjer kring vad som behöver redovisas, med hänvisning till svenska redovisningsprinciper, och även till viss del skapat en egen praxis då de väljer att redovisa jämlikt sina konkurrenter. Ur majoriteten av undersökta företags finansiella rapporter är det inte möjligt för intressenter att utläsa hur värdering gått till och inte heller vilka risker lojalitetsprogrammet kan innebära. Det har i studien visat sig att ju mer omfattande och komplext lojalitetsprogram företaget använder sig av, desto fler bedömningar och antaganden vid värdering som kan vara svåra att få precisa. Genom att redovisa en värderingsmodell skulle företagen kunna minskainformationsgapet mellan företagsledningen och företagets intressenter, på så sätt även minska riskerna. Skulden kopplat till lojalitetsprogrammet kan utgöra stora summor i förhållande till företagets resultat. Samtidigt är det allt fler företag som väljer att använda sig av lojalitetsprogram och de företag som redan använder sig av lojalitetsprogram, förväntar sig att de ska växa. Detta medför att redovisningen av lojalitetsprogram och de upplysningar företagen väljer att lämna kring dessa blir av allt större betydelse.