Resultatkvalitet är ett viktigt koncept när det kommer till den nytta redovisning syftar till att ge användarna. Detta är något som kan komma att påverka intressenter och användare i deras beslutsfattande och få en stor roll i deras slutliga beslut gällande ett företag. Det är därför viktigt att förstå hur resultatkvalitet påverkas vid en stor händelse som covid-19 pandemin, för att på så sätt kunna fatta välgrundade beslut. Denna undersökning tar sikte på att mäta resultatmanipulering som påverkas av diskretionära periodiseringar för att kunna dra slutsatser om resultatkvaliteten gällande svenska noterade företag. Detta görs genom användning av modifierade Jones-modellen, undersökningen försöker också ta reda på hur variabler som visat sig ha en påverkan på resultatmanipulering i tidigare undersökningar förhåller sig till resultatmanipulering under den nya kontexten som är pandemin. Vårt resultat visar att det blivit en ökning av resultatmanipulering under år 2020 jämfört med år 2019 och 2018, vilket leder till att resultatkvaliteten enligt vår definition blivit försämrad. Ett intressant fenomen som observerats är att då företag under de tidigare åren har använt diskretionära periodiseringar för att öka sitt resultat kan man under år 2020 se att de använder de diskretionära periodiseringarna för att sänka sitt resultat. Detta är ett resultat som inte går helt i linje med en tidigare undersökning som gjorts inom europeiska länder angående corona-pandemin och resultatmanipulering där man fann att resultatmanipuleringen hade ökat, men att företag använde de för att höja sitt resultat. Vi har funnit vissa indikationer på att en viktig del av denna utveckling kan bero på de stödåtgärder som delats ut till företag under corona-pandemin inom Sverige, men dessa resultat kan i denna undersökning inte till fullo styrkas. Detta då tillgång till data angående alla de olika stödåtgärderna inte kommit oss till hands. Vi har därför i denna undersökning fått nöja oss med Tillväxtverkets stödåtgärder angående korttidsarbete som en proxy för stödåtgärder i helhet. Undersökningen bidrar till forskningen genom att öka förståelsen angående resultatmanipulering och resultatkvalitet i en tid av osäkerhet för många företag, vilket påverkar företagets intressenter. Denna undersökning är också vad vi vet den första att försöka förstå hur det stödåtgärder som delats ut angående corona-pandemin har påverkat svenska företag angående resultatmanipulering.

Denna undersökning syftar till att med hjälp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvärdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssätt påverkar kvalitet och likvärdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelmått på pedagogisk utveckling återkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det räcker inte att tala om kvalitet för att kunna mäta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen är att det saknas en gemensam syn på kvalitet och vad kvalitet konkret innebär i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och säkerställa kvalitet och likvärdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande.

Resultatkvalitet är ett viktigt koncept för företags intressenter, men det är även svårt att bedöma. Tidigare forskning finner att utbetalningspolitiken utgör ett taktiskt val, därför undersöker denna studie om skillnader i resultatkvalitet återfinns mellan företag som genomför aktieåterköp respektive aktieutdelning. Studien undersöker företag listade på Nasdaq Stockholm under perioden 2008–2017 med det slutgiltiga urvalet av 2960 observationer. För att undersöka om utbetalningspolitiken har en koppling till resultatkvalitet används en multipel OLS-regressionsmodell där vi undersöker om valet av utbetalningspolitiken indikerar hur bestående företagens resultat är över tidsperioden. Studien finner att företag som genomför aktieutdelningar generellt har en högre resultatkvalitet än företag som genomför aktieåterköp. Denna studie finner däremot till skillnad mot tidigare litteratur inte stöd för att företag som genomför både aktieåterköp och aktieutdelningar generellt har högst resultatkvalitet. Sammantaget bidrar studien med ytterligare stöd för att valet av utbetalningspolitik skildrar viss information om företaget.

Denna studie handlar om hur resultatkvaliteten påverkas när ett svenskt privat aktiebolag byter revisor. Revisorsbytets påverkan på resultatkvaliteten är ett ämne som är väl undersökt hos publika aktiebolag. De publika bolagen berörs av tvingande rotationskrav med syftet att öka kvaliteten i revisionen. De privata bolagen berörs inte av rotationskravet, trots att de privata bolagen utgör en betydande del av samtliga aktiebolag i Sverige. De största privata aktiebolagen omsätter mer och har fler anställda än många av de publika aktiebolagen. Den tidigare forskningen berör främst publika bolag och det återfinns endast lite forskning angående privata bolag. Den forskning som berör de publika aktiebolagen är inte direkt applicerbar på de privata aktiebolagen och det fanns därmed ett intresse i att utföra denna studie. Syftet med studien är att undersöka hur revisorsbytet påverkar resultatkvaliteten i svenska privata aktiebolag. Studien kan även komma att bidra till en framtida diskussion om huruvida rotationskraven är något som bör efterliknas hos de privata aktiebolagen. Studien baseras på data som har samlats in från databasen Retriever business. Totalt undersöks 40 stycken aktiebolag som har bytt revisor och 81 stycken aktiebolag som inte har bytt revisor. Resultatkvaliteten undersöks genom att utföra regressioner där förekomsten av diskretionära periodiseringar har estimerats. En hög förekomst av diskretionära periodiseringar tyder på att det förekommer resultatmanipulering inom företaget vilket bidrar till en försämrad resultatkvalitet.   Resultatet från studien visar att resultatkvaliteten förbättras efter ett revisorsbyte. Det förekommer mindre resultatmanipulering i företaget efter revisorsbytet jämfört med innan bytet. En mindre förbättring av resultatkvaliteten sker redan det första året som en ny revisor reviderar företaget. Effekten blir ännu mer tydlig sett till de efterföljande tre åren efter bytet. Studiens slutsats är därmed att revisorsbytet påverkar resultatkvaliteten positivt. För att kunna fatta ett riktigt beslut angående införandet av rotationskrav hos privata aktiebolag krävs det mer djupgående kunskaper inom ämnet och hänsyn behöver tas till andra aspekter som exempelvis kostnader. Studien bidrar dock med relevans till en framtida diskussion för lagstiftaren. Resultatet är även relevant för de privata aktiebolagens intressenter. Detta genom att mer korrekta beslut kan fattas då intressenterna får en mer djupgående förståelse för resultatkvaliteten. I studien framgår förslag till framtida forskning som syftar till att kunna minska kunskapsgapet ytterligare.

Då oklarhet råder gällande IFRS påverkan på informationsklimatet för den svenska marknaden syftar denna uppsats att undersöka huruvida periodiseringsanomalin går att identifiera innan respektive efter dess införande. Studiens teoretiska ramverk bygger på effektiva marknadshypotesen, periodiseringsanomalin och forskning rörande IFRS effekt på informationsklimatet. Populationen som undersöks är svenska börsnoterade bolag på en reglerad marknad under perioden 2003-2004 och 2006-2007. Med hjälp av hedgeportföljtest som baseras på nivåer av periodiseringar studeras periodiseringsanomalins existens. Portföljens hedgeavkastning mäts mot SIXRX. Resultaten från hedgeportföljtestet följs vidare upp med ett regressionstest. Studiens resultat visar på en signifikant positiv hedgeavkastning innan, men inte efter den nya redovisningsstandarden. Regressionstestet visar däremot att det inte går att härleda denna avvikande avkastning till nivån av periodiseringar. Slutsatsen som går att dra är att periodiseringsanomalin varken finns innan eller efter IFRS införande på den svenska marknaden, det finns dock vissa indikationer att den nya redovisningsstandarden påverkat informationsklimatet positivt.

Studien undersöker huruvida aktörer på den svenska kapitalmarknaden förstår att resultatkvalitet ökat och informationsasymmetrin minskat med implementeringen av IFRS 15 vilket ska leda till en positiv reaktion på kapitalmarknaden. Genom en eventstudie analyseras kapitalmarknadens reaktion vid publicering av den första kvartalsrapporten 2018. Vidare undersöker studien om företag i kommunikationsbranschen påverkas mer än resterande branscher genom en multipel tvärsnittsregression. Utifrån eventstudiens resultat finner vi ett starkt stöd och det går att statistiskt säkerställa att aktörer på den svenska kapitalmarknaden reagerade positivt på implementeringen av IFRS 15. Det tyder på ökat förtroende och minskad osäkerhet hos aktörerna på grund av den ökade resultatkvaliteten och minskade informationsasymmetrin. Vidare går det inte att statistiskt säkerställa att kommunikationsbranschen påverkas mer, det finns dock indikationer som stödjer detta.

Denna uppsats undersöker om finansdirektörens kön har ett samband med resultatkvalitet. Resultatkvalitet definieras som att det påverkas av resultatmanipulering, där diskretionära periodiseringar används som indikator för resultatmanipulering. Den modifierade Jones- modellen tillämpas som en tvärsnittsmetod för att mäta diskretionära periodiseringar. Undersökningen görs på Stockholmsbörsen Large-, Mid och Small Cap 2016. Vår hypotes är att företag med en kvinnlig finansdirektör har en mindre mängd diskretionära periodiseringar jämfört med företag med en manlig finansdirektör. Studien kompletteras med hänseende till urvalet med en delstudie som görs på den största branschen på Stockholmsbörsen, Industri. Resultatet visar ingen signifikant skillnad mellan företag beroende på könet hos finansdirektören avseende diskretionära periodiseringar på varken Stockholmsbörsen eller inom branschen Industri 2016.

Den här uppsatsen undersöker vilka effekter frivillig revision, som möjliggjorts genom slopandet av revisionsplikten, har på resultatkvaliteten i svenska aktiebolag. Våra resultat indikerar, i motsats till förväntningarna utifrån tidigare studier av främst obligatorisk revision, att den frivilliga revisionen verkar försämra resultatkvaliteten. Om detta beror på metodologiska brister som till exempel utelämnandet av relevanta kontrollvariabler eller om revisionens effekter helt enkelt ändras i och med att den inte längre är lagstadgad måste undersökas vidare för att fastställas.

Denna studie ämnar att undersöka resultatkvalitet genom att granska resultatmanipulering och förekomsten av diskretionära periodiseringar i privata svenska företag och om valet av revisionsbyrå har en påverkan på resultatmanipulering. Tidigare studier har studerat förhållandet mellan revisionsbyrå och resultatkvalitet och olika resultat har påvisats. Majoriteten av dessa studier har presenterat resultat vilka indikerar att större revisionsbyråer, ofta definierat som den dikotoma variabeln Big four eller Big six, ökar de reviderade företagens resultatkvalitet. Resultatet från den här studien är i linje med merparten av tidigare forskning och ger en indikation på att företag vilka revideras av Big four har lägre förekomst av diskretionära periodiseringarna och därmed högre resultatkvalitet. Effekten som påvisas är dock inte lika stor som förväntat, möjliga förklaringar för detta diskuteras vidare i studien.

SAMMANFATTNING Datum: 2021-05-31 Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare:                       Boman Fanny                         Kråik Caroline                                         (97/03/17)                              (94/10/02)                 Titel: Är det redovisade resultatet pålitligt? - En kvantitativ studie om sambandet mellan frivillig revision och resultatmanipulation i små svenska aktiebolag                                                   Handledare: Peter Dahlin Nyckelord: Resultatmanipulation, resultatkvalitet, diskretionära periodiseringar, frivillig revision, små aktiebolag Forskningsfråga: Hur skiljer sig graden av resultatmanipulation i små svenska aktiebolag av att genomgå respektive inte genomgå revision för de företag som är undantagna revisionsplikt?     Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan den frivilliga revisionen och resultatkvaliteten i små svenska aktiebolag.         Metod:  En kvantitativ studie som består av sekundärdata från 15 859 stycken små aktiebolags årsredovisningar för åren 2018 och 2019. Den statistiska analysmetod som används är multipel regressionsanalys, där Pearsons korrelationskoefficient och betakoefficienter för de olika regressionerna används.   Slutsats: Resultaten i studien visar att revisionen genomgående har ett positivt samband med resultatmanipulationen, vilket har en  negativ effekt på resultatkvaliteten. När fler kontrollvariabler inkluderas minskar dock effekten, vilket vidare betyder att det   inte finns ett tydligt samband mellan revision och resultatmanipulation när andra aspekter spelar in.