Då oklarhet råder gällande IFRS påverkan på informationsklimatet för den svenska marknaden syftar denna uppsats att undersöka huruvida periodiseringsanomalin går att identifiera innan respektive efter dess införande. Studiens teoretiska ramverk bygger på effektiva marknadshypotesen, periodiseringsanomalin och forskning rörande IFRS effekt på informationsklimatet. Populationen som undersöks är svenska börsnoterade bolag på en reglerad marknad under perioden 2003-2004 och 2006-2007. Med hjälp av hedgeportföljtest som baseras på nivåer av periodiseringar studeras periodiseringsanomalins existens. Portföljens hedgeavkastning mäts mot SIXRX. Resultaten från hedgeportföljtestet följs vidare upp med ett regressionstest. Studiens resultat visar på en signifikant positiv hedgeavkastning innan, men inte efter den nya redovisningsstandarden. Regressionstestet visar däremot att det inte går att härleda denna avvikande avkastning till nivån av periodiseringar. Slutsatsen som går att dra är att periodiseringsanomalin varken finns innan eller efter IFRS införande på den svenska marknaden, det finns dock vissa indikationer att den nya redovisningsstandarden påverkat informationsklimatet positivt.

Denna studie undersöker om det går att få överavkastning genom att använda periodiseringskvalitet som en investeringsstrategi. Studien utförs på 91 noterade bolag på Nasdaq OMX Stockholm under perioden Q1 2012 - Q4 2019. Tidigare studier på den amerikanska marknaden har visat ett positivt samband mellan periodiseringskvalitet och framtida avkastning samt att det utgör en övertygande anomali (Fama och French, 2008; Sloan, 1996). Denna anomali innebär att det varit möjligt att få överavkastning med en investeringsstrategi baserat på periodiseringskvalitet, vilket Bandyopadhyay et al. (2017) bekräftar i sin studie. För att mäta överavkastningen kopplat till periodiseringskvalitet skapar vi en hedgeportfölj som går lång i portföljen med högst periodiseringskvalitet och kort i portföljen med lägst periodiseringskvalitet. Hedgeportföljen ombalanseras kvartalsvis på periodiseringskvalitet och vi tar hänsyn till riskjusterad överavkastning genom Jensens alfa. Vi finner en underavkastning på 0,8 procent utan signifikans för hedgeportföljen. Studiens resultat ger tecken på att periodiseringskvalitet inte utgör en anomali på den svenska marknaden och att det således inte går att få överavkastning med denna investeringsstrategi.

Problembakgrund: Finansiella rapporter är ett sätt för företagen att kommunicera med investerare och intressenter. Samtidigt som det finns lagar och förordningar som styr redovisning och rapporterns utseende finns det goda möjligheter för företagsledningen att påverka de siffror som presenteras i de publika rapporterna genom periodiseringar. Denna studie tar konceptet kring att investera baserat på graden av periodiseringar till den svenska aktiemarknaden. Problemformulering: Är det möjligt att generera riskjusterad överavkastning på den svenska aktiemarknaden med periodiseringsbaserade investeringsstrategier? Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka investerares möjlighet till riskjusterad överavkastning på den svenska aktiemarknaden utifrån investeringsstrategier baserade på graden av periodiseringar. Ett delsyfte är att jämföra två delperioder för att undersöka om periodiseringsanomalins förekomst förändrats över den totala undersökningsperioden. Ett annat delsyfte är att undersöka om den svenska aktiemarknaden effektivt värderar offentlig redovisningsinformation. Teori: Studien baseras huvudsakligen på tidigare periodiseringsbaserad forskning utförd på den amerikanska aktiemarknaden där Sloan (1996) anses vara den som introducerade teorin kring periodiseringsanomalier så som den ter sig idag. Metod: En kvantitativ studie med en deduktiv ansats. Den empiriska undersökningen baseras på redovisnings- och aktiedata under tidsperioden 1996-12-31 till 2013-06-30 som kommer från Thomson Reuters Datastream och Worldscope. Empiri & analys: Resultatet av studien tyder på att det finns en negativ korrelation mellan periodiseringar och avkastning samt visar stöd för att periodiseringsanomalin existerar på den svenska aktiemarknaden. Av de periodiseringsmått som testats visade det sig att ΔNOA och ΔWC gav högst överavkastning. Slutsats: Studien indikerar att felprissättningar förekommer och att periodiseringsanomalin existerar på den svenska aktiemarknaden. Den höga exponeringen mot riskfyllda småbolag innebär att vinstmöjligheterna minskar något på grund av höga implementeringskostnader samtidigt som det gör strategierna mindre attraktiva för institutionella investerare. Det är därför upp till privata investerare att utnyttja dessa felprissättningar.