Denna uppsats undersöker om finansdirektörens kön har ett samband med resultatkvalitet. Resultatkvalitet definieras som att det påverkas av resultatmanipulering, där diskretionära periodiseringar används som indikator för resultatmanipulering. Den modifierade Jones- modellen tillämpas som en tvärsnittsmetod för att mäta diskretionära periodiseringar. Undersökningen görs på Stockholmsbörsen Large-, Mid och Small Cap 2016. Vår hypotes är att företag med en kvinnlig finansdirektör har en mindre mängd diskretionära periodiseringar jämfört med företag med en manlig finansdirektör. Studien kompletteras med hänseende till urvalet med en delstudie som görs på den största branschen på Stockholmsbörsen, Industri. Resultatet visar ingen signifikant skillnad mellan företag beroende på könet hos finansdirektören avseende diskretionära periodiseringar på varken Stockholmsbörsen eller inom branschen Industri 2016.

Noterade företag omfattas av obligatoriskt revisorsbyte, vilket onoterade företag inte gör. Revisorsbyte och dess påverkan på resultatkvalitet har främst studerats i noterade företag, vilket är anmärkningsvärt med tanke på den omfattande mängd onoterade företag som finns. Hur förekomsten av resultatmanipulering påverkas vid revisorsbyte är ett relativt outforskat område men relevant att undersöka då resultatkvalitet påverkas negativt av resultatmanipulering. Uppsatsen undersöker därmed om förekomsten av resultatmanipulering förändras vid frivilligt revisorsbyte i onoterade företag. Med den modifierade Jones-modellen uppskattas diskretionära periodiseringar som mått på resultatmanipulering. 160 onoterade företag undersöks inom bygg-, design- och inredningsbranschen som har bytt revisor någon gång under åren 2014-2016. Resultatet visar att onoterade företag som genomför frivilligt revisorsbyte manipulerar sitt resultat i mindre utsträckning efter revisorsbyte, vilket också tyder på att företags resultatkvalitet ökar. Sammantaget tyder resultatet på att obligatoriskt revisorsbyte även bör övervägas att införas för onoterade, då förekomsten av resultatmanipulering minskar vid byte av revisor.

Denna uppsats undersöker förekomsten av earnings management under coronakrisen i svenska börsnoterade företag samt ämnar att undersöka huruvida förekomsten skiljer sig branscher emellan. För att undersöka detta har den modifierade Jones model för beräkningen av diskretionära periodiseringar tillämpats. De svenska börsnoterade företagens diskretionära periodiseringar och absoluta diskretionära periodiseringar undersöktes för perioden innan pandemin, 2018-2019, samt under pandemins första år, 2020. Statistiska tester upprättades, vilka visade att det förelåg en signifikant skillnad mellan perioden innan pandemin och pandemiåret gällande förekomsten av negativ earnings management. Vidare undersöktes huruvida förekomsten av earnings management minskat under pandemin, men ingen statistisk signifikans kunde fastställas för detta samband. Slutligen kunde ej en signifikant skillnad mellan nivån av earnings management mellan olika branscher fastställas. Varken före eller under pandemin.