<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva på vilket sätt och i vilken omfattning humankapital redovisas i stora svenska kunskapsföretags årsredovisningar, i jämförelse med övriga stora svenska företag. Studien syftar även till att beskriva hur den redovisade informationen harmoniserats över tiden.</p>

Syftet med denna uppsats är att beskriva på vilket sätt och i vilken omfattning humankapital redovisas i stora svenska kunskapsföretags årsredovisningar, i jämförelse med övriga stora svenska företag. Studien syftar även till att beskriva hur den redovisade informationen harmoniserats över tiden.

No description available.

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning svenska företag tillämpar verkligt värde. Genom att undersöka vilka värderingsmetoder svenska företag använder sig av vid värdering av materiella anläggningstillgångar, för- och nackdelar med verkligt värde, motiv vid val av värderingsmetod samt om IFRS lett till att svenska företag blivit mer jämförbara ämnar studien till att undersöka hur verkligt värde tillämpas av företag i Sverige. Metod: För att genomföra den här studien har en metodkombination använts. I den kvantitativa forskningsansatsen har alla företag på stockholmsbörsen undersöks genom att årsredovisningar har studerats, för att få en övergripande bild på hur företag i Sverige värderar sina materiella anläggningstillgångar. Resultaten i den kvantitativa studien sammanställdes i ett diagram. I den kvalitativa forskningsansatsen har ostrukturerade intervjuer med företag genomförts för att få en inblick i näringslivet. Den kvalitativa studien sammanställdes i löpande text under rubriker som formulerats utefter problemställningarna: Vilken värderingsmetod tillämpar svenska företag vid värdering av materiella anläggningstillgångar? Finns det några för- och nackdelar för företag att att värdera till verkligt värde? Finns det olika motiv bakom företags val av värderingsmetod? Har införandet av IFRS lett till att svenska företag blivit mer jämförbara? Slutsats: Studien visar att användandet av verkligt värde är begränsat och att verkligt värde i princip endast tillämpas vid värdering av förvaltningsfastigheter. Den största fördelen med verkligt värde som studien lyfter fram är att det ger en rättvisande bild av företagens finansiella information, att det återspeglar verkligheten och följer marknaden upp och ner. Den största nackdelen är att implementeringen både kan vara kostsam såväl som tidskrävande. De främsta motiven för val av värderingsmetod är nyttomaximering, det som tillfredsställer intressenter och det som ger en rättvisande bild av informationen. Då svenska företag fortfarande till störst del använder sig av anskaffningsvärdemetoden har inte den internationella jämförbarheten ökat. Studien visar däremot att svenska företag i regel värderar respektive tillgångsslag på samma sätt vilket gör dem jämförbara med varandra. Studien har kommit fram till att svenska företag inte använder sig av verkligt värde värdering i lika stor utsträckning som teorin vill ge sken av. / Purpose: The purpose of this study is to investigate to which extent Swedish companies apply fair value. By examining the valuation methods that Swedish companies use when they valuate their tangible assets, the pros and cons of fair value, motives in the choice of valuation method and whether IFRS has made Swedish companies more comparable, the study intends to investigate how the fair value is applied by companies in Sweden. Method: In order to carry out this study, a combination of methods were used. In the quantitative research approach, the annual reports of all companies on the Stockholm Stock Exchange were studied in order to get an overall picture of how companies in Sweden values their tangible assets. The results of the quantitative study was compiled in a chart. In the qualitative research approach, unstructured interviews with companies were conducted to gain insight into the business world. The qualitative study was assembled in text under headlines compiled by the problems tackled in the study: Which valuation method does Swedish companies apply in the valuation of tangible assets? Are there any advantages and disadvantages fort companies to value at fair value? Are there any various motives behind companies choice of valuation method? Has the introduction of IFRS led to increased comparability among Swedish companies? Conclusion: The study shows that the use of fair value is limited and that fair value almost only is applied in the valuation of investment properties. The main advantage of fair value that the study highlights is that it gives a true and fair view of companies’ financial information. It reflects the reality and follow the market up and down. The main disadvantage is that implementation can be both costly as well as time consuming. The main motives for selecting valuation method is utility maximization, the satisfaction of the stakeholders and what provides a true and fair view of the financial information. Today Swedish companies mostly use the cost method which does not result in an increased international comparability. The study shows, however, that Swedish public companies normally valuate each asset class in the same way which makes them comparable to each other. The study has concluded that Swedish companies does not use fair value valuation as much as theory would suggest.

<p>Vi undersöker huruvida redovisningsharmoniseringen inom EU har ökat jämförbarheten av företags finansiella information. Detta har gjorts genom en replikastudie på en undersökning genomförd av Joos och Lang publicerad 1994 där de fann att någon konvergens mellan Frankrike, Storbritannien och Tyskland ej kunde konstateras.</p><p>Länderna som undersöks är Frankrike, Storbritannien, Sverige och Tyskland under perioden 1995 - 2005. Genom att ta reda på hur ROE, E/P- och B/M-kvoterna utvecklat sig kan vi dra slutsatsen att viss konvergens har skett mellan länderna.</p><p>En pris- och en avkastningsregression har även utförts men resultaten av dessa kan ej bevisa att konvergens mellan länderna har skett under vår undersökningsperiod.</p>

<p>I och med införandet av International Accounting Standards Boards (IASB)redovisningsregler - International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), för att främja för en harmonisering av redovisningen har medlemsstaterna i Europa börjat närma sig en alltmer likriktad redovisning. I arbetet mot en mer global och jämförande marknad har de olika medlemsstaterna tvingats ändra på kulturellt trygga och betingade ramverk. I det förändringsarbete som sker har det blivit nödvändigt med lagändringar för att se till att en snabb samt regelrätt redovisning sker. En av lagändringarna finns i den nya aktiebolagslagen och avser den slopade koncernspärren som innefattar regler för vinstutdelning.</p><p>Vi ämnade i uppsatsen undersöka vilka konsekvenser den slopade koncernspärren kan leda till för svenska aktiebolag. Syftet var således att åskådliggöra näringslivets förväntningar på lagändringens för- och nackdelar jämfört med innan.</p><p>För att besvara syftet genomfördes intervjuer med representanter från svenskt näringsliv -två revisorer, företrädare för fyra stora börsnoterade aktiebolag samt en bank. Valet av respondenter medförde att vi fick olika synvinklar på vad den slopade koncernspärren kan komma att innebära för svenskt näringsliv i framtiden.</p><p>I arbetet har vi använt oss utav institutionell teori, intressentteorin, information om harmoniseringsarbetet samt förarbeten till aktiebolagslagen som kopplats till empirin. Resultatet visade sig vara delvis oroväckande. Harmoniseringsarbetet togs emot med öppna armar, men leder dock inte alltid till det bästa resultatet. Koncernspärrens borttagande kan i större utsträckning leda till subjektiva bedömningar, med risk för alltför ”kreativ redovisning” och i värsta fall illegitim redovisning. Framöver tror representanter från näringslivet att vi kommer att få se en allt större skillnad mellan de svenska aktiebolagens redogörelser av vinstutdelningen, vilket således skulle innebära den raka motsatsen till harmoniseringsarbetets syfte.</p>

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen. Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju personer. Vår slutsats är att subjektiva bedömningar fått negativa effekter på redovisningens kvalitativa egenskaper. Det beror på IFRS 3 och IAS 36 är principbaserade och ger företagsledningen möjligheter att utforma redovisningen. Vi anser även att en tidsfördröjning finns vid nedskrivning av goodwill. Generellt har IFRS bidragit till en ökad harmonisering men IFRS 3 och IAS 36 har inte bidragit till en ökad harmonisering av redovisningen i Sverige. Det beror på att de subjektiva bedömningarna påverkat de kvalitativa egenskaperna på ett negativt sätt.

Intäktsredovisning är ett svårt och komplicerat område som inte har fått den uppmärksamhet det förtjänar. I dagsläget finns många olika benämningar på intäkter men ingen klar och övergripande definition. För att lösa problemet startade IASB och FASB 2002 ett harmoniseringsprojekt, där intäktsredovisning ingår. Uppsatsen behandlar nedanstående frågor.Vad gör intäktsredovisning svårt i praktiken?Varför är harmoniseringsarbetet komplicerat?Kommer en eventuell slutprodukt av konvergensprojektet att kunna tillämpas i praktiken?Uppsatsens syfte är att skapa en ökad förståelse kring svårigheter med intäkter och komplexiteten kring harmoniseringsprojekt med inriktning på intäktsredovisning. Vidare är syftet att resonera kring vad projektet kan mynna ut i och hur detta kan implementeras i redovisningspraktiken.Uppsatsen har skrivits utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Litteratur, artiklar, lagar och rekommendationer har lästs och tolkats för att skapa ökad förståelse. Vidare är uppsatsen skriven utifrån en kvalitativ ansats. För att öka kunskaperna på området har intervjuer med två redovisningsspecialister genomförts.Intäktsredovisningen har varit ett oprioriterat område där normgivningen inte har följt med i utvecklingen, vilket har gjort regleringen gammalmodig och svår att tillämpa idag. Unbundling är ett område där företagen gör lite som de vill, då klar och övergripande reglering saknas på området. Oklarheter finns även gällande gränsdragningen mellan varuförsäljning och entreprenadavtal. Ytterligare en komplicerande faktor är de olika konflikterna inom normgivarnas respektive reglering.Det finns skillnader som grundar sig i respektive redovisningstradition. Standardsättarna skiljer sig även åt gällande huvudsakligt angreppssätt inom redovisningen, där IASB lämnar riktlinjer med utrymme för egna tolkningar medan FASB använder sig av en mycket mer detaljstyrd reglering. Det vore rimligt med en standard per intäktstyp. Harmoniseringsarbetet försvåras av de grundläggande skillnader som finns mellan normgivarna och deras olika prioritering på intäktsområdet. En nyckelfråga för harmoniseringsarbetet blir viljan att kompromissa.Avgörande för att nå en förbättrad intäktsredovisning blir att övertyga praktikerna som skall använda sig av den nya regleringen. Klarar normgivarna av att marknadsföra lösningen på ett framgångsrikt sätt kan resultatet av konvergensprojektet innebära en förbättring i framtiden. / Uppsatsnivå: C

När IAS 40 infördes den första januari 2005, för börsnoterade bolag, fördesdiskussioner i samband med införandet. Diskussionerna handlade omhuruvida alla företag skulle redovisa till verkligt värde elleranskaffningsvärde och hur rättvisande årsredovisningarna skulle vara ijämförelse med tidigare. Om företag tillämpar olika varianter avvärderingsalternativ, kan inte harmonisering av redovisning ske. Uppsatsensundersökningsfrågor är:• Vilka problem har fastighetsbolagen upplevt vid införandet avstandarden IAS 40?• Vad för påverkan har användningen av verkligt värde haft påfastighetsförvaltnings eget kapital och vinst?• Värderas bolaget internt eller externt av kvalificeradefastighetsvärderare vad gäller deras fastighetsbestånd?• Hur uppfattar fastighetsbolagen harmonisering avredovisningsprinciper?Syftet med uppsatsen är att redogöra för vad övergången från RR 24 till IAS40 har inneburit för fastighetsbolagen och deras värdering avförvaltningsfastigheter. Delsyftet är att bidra till viss förklaring av deredovisningsförändringar som har skett vid tillkomsten avrekommendationen IAS 40.Vi valt att använda oss av kvalitativ och deduktiv metod som passar bäst föratt belysa just det problemområde vi är engagerade i. De primärdata somvarit av intresse för vår undersökning är lagar och intervjuer. Genom e-post,besöks- och telefonintervju har vi undersökt vad fastighetsbolag och enrevisor anser om redovisnings- och värderingsfrågor knutna till IAS 40.Aktuella tidskrifter, bibliotekets olika databaser, och Internet är någraexempel på sekundärdata som vi även använt oss av.IAS 40 infördes för att öka jämförbarhet av företag världen över och skapaett enhetligt språk för både befintliga och potentiella investerare vad gällerekonomiskt beslutsfattande. Enligt de respondenter vi har intervjuat harinförandet av IAS 40 varit både positivt och negativt. Det positiva medinförandet är att kapitalet och vinsten har ökat kraftigt, medan det negativa äratt definitionen av rörelsefastighet stökar till det för dem. Om fastighetendefinieras som en rörelsefastighet ska IAS 16 tillämpas, och det leder tillökad administration för fastighetsbolagen.Vi tycker att IAS 40 öppnar för flexibilitet i värderingen, vilket kan leda tillatt olika företag tolkar standarden på olika sätt. Om företag tillämpar olikavärderingsalternativ, kan inte harmonisering av redovisning ske. Med tidentror vi dock att enhetliga redovisningssätt kommer utvecklas av IASB och attjämförbarheten kommer öka.Vi föreslår fortsatta studier inom värdering av förvaltningsfastigheter, fastden här gången utifrån Skattemyndighetens och aktieägarnas perspektiv. Detskulle vara intressant att ta reda på hur verkligt värde har påverkat dessaaktörer på marknaden och få svar på följande frågor: Har statens indrivningav skatter blivit lättare eller svårare efter införandet av IAS 40? Hur harutdelning av aktier gynnat/missgynnat aktieägarna? Vilka skattemässigafördelar och nackdelar har aktieägarna fått? / Uppsatsnivå: C

I och med den fria rörligheten inom EU har det uppstått ett behov av att harmonisera redovisningsprinciper och redovisningsstandarder. I dag finns det många komplexa företagsstrukturer med verksamheter i flera olika länder, därav är det praktiskt att kunna revidera ett bolag på likartat sätt i olika länder. EU:s införande av IAS–regelverket är ett led i denna harmoniseringsprocess. Sedan år 2005 ska alla börsnoterade moderbolag i Sverige upprätta sin koncernredovisning enligt IFRS/IAS. Vi har undersökt hur harmoniseringen har fungerat i praktiken på området avsättningar och eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser. Onoterade koncernbolag i Sverige regleras av RR 16 som är en direktöversättning av IAS 37 vilken noterade koncernbolag måste följa. Vi har därför jämfört redovisningen i noterade och onoterade koncernbolag inom området för att identifiera praktiska skillnader och vad som kan ligga bakom dem. Vi har även undersökt om redovisningstraditionerna har haft betydelse. Syftet har varit att ta reda på hur långt harmoniseringen har kommit genom att identifiera och analysera skillnader i praktiskt tillämpning inom området avsättningar och eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser. Insamlingen av empiri har bestått av tre intervjuer med yrkesverksamma inom revision och en intervju med representanter från Skatteverket. Vi har även jämfört årsredovisningar hos ett noterat och ett onoterat koncernbolag. Undersökningarna har visat att det finns praktiska skillnader mellan noterade och onoterade koncerners redovisning av avsättningar och eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser. Vi har även kommit fram till att Sverige idag till stor del är kvar i den kontinentala traditionen vilket kan vara en anledning till skillnaderna. Sverige är dock på väg mot att bli allt mer anglosaxiskt. Vi har endast kunnat påvisa få skillnader och anser därför att harmoniseringen har fungerat bra. Dock anser vi att det finns utrymme för förbättringar.