This review summarizes what is known about the Swedish nature conservancy model with voluntary set-asides in the forest industry through mapping out how much forest that already has been set-aside, which quality the set-asides inherent and how long the set-asides are planned to be conserved. To optimize the contribution to formally protected forests the review gives examples of ways forward and how the set-asides can be managed to recreate missing habitats in formally protected forests. The articles in this review cover the model itself, its driving forces, the actors’ opinions about the model or applied management in voluntary set-asides. Results shows that voluntary set-asides is an important complement to formally protected forests to stop the loss of biodiversity. This is because they select different habitats than what is already protected, they also select a larger area of productive forestland than formal protection which is crucial if Sweden should be able to reach the national environmental goals. At the same time, because it’s voluntarily, it’s complicated to follow-up, guarantee and map out the quality, duration and exact distribution of the set-asides. The most important advantage with voluntary set-asides is that it’s a conservancy model which is welcomed by the forest owners’ and companies themselves and if it’s optimized it could help to create a diverse and dynamic network of protected forest that can be customized to where it’s needed the most. With customized management, the set asides should in first place aim to restore and protect deciduous forests in southern Sweden.

Idag finns en mångfald av redovisningssätt när det gäller pensionsåtaganden i små företag. Detta har dels sin förklaring i att pensionsåtaganden innebär skyldigheter som regleras först i en avlägsen framtid, vilket gör att det är mycket svårt att fastställa ett nuvärde av dessa och dels i att nuvarande regelverk lämnar utrymme för företags egna tolkningar. Frågan är om komplexiteten som är förenad med pensionsåtaganden och avsaknaden av ett enhetligt sätt att redovisa desamma på, kan leda till att företag redovisar lämnade pensionslöften, på ett sådant sätt att en missvisande bild av finansiell ställning uppstår.Huvudsyftet i denna uppsats är att undersöka varför företags redovisning av pensionsåtaganden skiljer sig åt och på vilka sätt redovisningen i fråga kan leda till en missvisande bild av resultat och finansiell ställning. Ett delsyfte är att undersöka hur revisorer granskar företags pensionsåtaganden.Uppsatsens syften och problemformulering har varit avgörande för de metodologiska val som gjorts före den empiriska undersökningen. Författarna har i studien haft ett hermeneutiskt förhållningssätt. Vidare har kvalitativ metod använts och undersökningen har genomförts i enlighet med en abduktiv ansats.Utifrån intervjuer med tre auktoriserade revisorer har författarna dragit slutsatsen att företags pensionsåtaganden redovisas på olika sätt med anledning av områdets komplexitet, att de regler som finns är otydliga och att företag inte sällan redovisar på ett felaktigt sätt. Dessutom kan det faktum att lagstiftningen medger olika alternativ göra att företag redovisar åtagandena olika eftersom de tenderar att välja det sätt som är mest fördelaktigt. Författarna har också kunnat urskilja ett samband mellan redovisningen av pensionsåtaganden och skattelagstiftningen.När det gäller frågan på vilka sätt redovisning av pensionsåtaganden kan leda till att en missvisande bild av resultat och finansiell ställning uppstår, har ett flertal sådana identifierats. Enligt revisorernas erfarenheter är detrelativt vanligt att företag utelämnar pensionsåtaganden från redovisningen och gör felaktiga beräkningar av dessa. Vidare kan en missvisande bild uppstå när åtagandena är större än vad som faktiskt redovisas, vilket inträffar då ett företag har förmånsbestämda pensionsplaner och det insatta pensionskapitalet har minskat i värde utan att företaget redovisat ett större åtagande. En missvisande bild kan även sägas uppstå då företag redovisar pensionsåtaganden utanför balansräkningen som ansvarsförbindelser.Revisorers granskning av pensionsåtaganden består bland annat av att se till så att åtagandena är korrekt beräknade, att samtliga anställda finns med, att notupplysningarna ger rätt bild av åtagandena och att det inte finns några dolda, ej redovisade, pensionsåtaganden. I undersökningen framkom också att revisorer över lag lägger ned lite tid på pensionsåtaganden i revisionen idag. I många fall görs enbart översiktliga granskningar, där posternas rimlighet bedöms. / Uppsatsnivå: C

I och med den fria rörligheten inom EU har det uppstått ett behov av att harmonisera redovisningsprinciper och redovisningsstandarder. I dag finns det många komplexa företagsstrukturer med verksamheter i flera olika länder, därav är det praktiskt att kunna revidera ett bolag på likartat sätt i olika länder. EU:s införande av IAS–regelverket är ett led i denna harmoniseringsprocess. Sedan år 2005 ska alla börsnoterade moderbolag i Sverige upprätta sin koncernredovisning enligt IFRS/IAS. Vi har undersökt hur harmoniseringen har fungerat i praktiken på området avsättningar och eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser. Onoterade koncernbolag i Sverige regleras av RR 16 som är en direktöversättning av IAS 37 vilken noterade koncernbolag måste följa. Vi har därför jämfört redovisningen i noterade och onoterade koncernbolag inom området för att identifiera praktiska skillnader och vad som kan ligga bakom dem. Vi har även undersökt om redovisningstraditionerna har haft betydelse. Syftet har varit att ta reda på hur långt harmoniseringen har kommit genom att identifiera och analysera skillnader i praktiskt tillämpning inom området avsättningar och eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser. Insamlingen av empiri har bestått av tre intervjuer med yrkesverksamma inom revision och en intervju med representanter från Skatteverket. Vi har även jämfört årsredovisningar hos ett noterat och ett onoterat koncernbolag. Undersökningarna har visat att det finns praktiska skillnader mellan noterade och onoterade koncerners redovisning av avsättningar och eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser. Vi har även kommit fram till att Sverige idag till stor del är kvar i den kontinentala traditionen vilket kan vara en anledning till skillnaderna. Sverige är dock på väg mot att bli allt mer anglosaxiskt. Vi har endast kunnat påvisa få skillnader och anser därför att harmoniseringen har fungerat bra. Dock anser vi att det finns utrymme för förbättringar.

Avsättningar är ett område inom redovisning som sedan en lång tid tillbaka harbehandlats i flertalet rättsfall. I den svenska redovisningslagstiftningen har regleringenav avsättningar inte funnits länge utan tillkom inte förrän under slutet av 1990-talet.Avsättningar har dock utförts i företagen långt innan denna reglering tillkom.Utgångspunkten för att bedöma om en avsättning var korrekt när det saknadesreglering var om den var förenlig med god redovisningssed där tidigare praxis hade enavgörande roll. Det är även en av utgångspunkterna idag men med skillnaden att detfinns detaljerad reglering som skall följas. Definitionen av en avsättning ges i RR 16som en skuld som är oviss till belopp eller tidpunkt.Syftet med vår studie var att undersöka hur argumentationen kring godredovisningssed har förändrats gällande rättsfall som berör avsättningar under 1980-talet samt 2000-talet. För att uppfylla studiens syfte har vi studerat sex referatmål, trefrån respektive årtionde, hämtade från Regeringsrättens årsbok. Ifrån dessa har visedan plockat fram de framförda argumenten som har legat till grund förRegeringsrättens slutliga dom. Dessa argument har sedan framställts i enargumentationsanalys där varje argument har diskuterats var för sig. Vi har dådiskuterat vilken hållbarhet samt relevans som respektive argument har. Därefter harvi studerat vilka argument som haft störst vikt i de olika instanserna men med fokuspå Regeringsrätten.Utifrån vår argumentationsanalys besvarade vi vår forskningsfråga och kom fram tillföljande resultat. Vi har inte identifierat någon stor skillnad årtalen emellan utanRegeringsrättens domskäl har baseras på en argumentation som vi anser har en visslikhet med varandra. Det som vi tydligt kunde se var att argumentationen under 2000-talet var mer utförlig och detaljerad än den från 1980-talet. Vi anser att en orsak kanvara att det just under 2000-talet fanns mer reglering medan det under 1980-talet intefanns lika många lagar att hämta stöd ifrån.

<p>Uppsatsen behandlar den finansiella redovisningen av avsättningar för avhjälpande av förorenings­skador. Syftet är att undersöka hur ägarkoncentrationen hänger samman med den grad av informationspublicering företag har valt kring dessa avsättningar. I studien undersöks 44 företag inom olika branscher och med olika ägandeformer. I jämförelsen mellan samtliga fallföretag konstaterar vi att det finns ett samband mellan låg ägar­­kon­centration och hög grad av informations­publicering. Vi diskuterar också hur graden av vinstsyfte kan påverka graden av informations­publicering. För att ge läsaren en mer konkret bild av hur värderingsmetoderna kan se ut och hur de kan variera mellan olika företag har vi även genomfört intervjuer med representanter för fem av våra fallföretag.</p>

<p>Noterade företag och mindre onoterade företag använder olika redovisningsstandarder vid framställningen av finansiella rapporter. Enligt en nyligen utförd utredning av Per Thorell framgår att redovisningsstandarderna IFRS/IAS och bokföringsnämndens allmänna råd för mindre aktiebolag, skiljer sig åt på ett flertal områden. Intentionen med denna uppsats är att undersöka om användandet av ett specifikt redovisningsregelverk i sig kan innebära konkurrensfördelar på lånemarknaden. De redovisningsområden som studeras är immateriella tillgångar, avsättningar, och uppskrivningar. För att belysa den redovisningsmässiga innebörden av skillnaderna används ett fiktivt företag som redovisar enligt båda regelverken.</p><p>Informationen som uppsatsen bygger på är hämtad från lagar, offentliga utredningar, Per Thorells utredning, boken Internationell redovisningsstandard i Sverige – IFRS/IAS, samt bokföringsnämndens allmänna råd gällande mindre och medelstora företag.</p><p>Inom två av de tre undersökta områdena upptäcktes väsentliga skillnader som kan leda till konkurrensfördelar på lånemarknaden. Studien visar på att användningen av IFRS/IAS ger upphov till potentiella konkurrensfördelar på grund av en konstant värdering till verkligt värde. Även möjligheten att aktivera utvecklingskostnader framstår som en klar fördel.</p>

Uppsatsen behandlar den finansiella redovisningen av avsättningar för avhjälpande av förorenings­skador. Syftet är att undersöka hur ägarkoncentrationen hänger samman med den grad av informationspublicering företag har valt kring dessa avsättningar. I studien undersöks 44 företag inom olika branscher och med olika ägandeformer. I jämförelsen mellan samtliga fallföretag konstaterar vi att det finns ett samband mellan låg ägar­­kon­centration och hög grad av informations­publicering. Vi diskuterar också hur graden av vinstsyfte kan påverka graden av informations­publicering. För att ge läsaren en mer konkret bild av hur värderingsmetoderna kan se ut och hur de kan variera mellan olika företag har vi även genomfört intervjuer med representanter för fem av våra fallföretag.

Noterade företag och mindre onoterade företag använder olika redovisningsstandarder vid framställningen av finansiella rapporter. Enligt en nyligen utförd utredning av Per Thorell framgår att redovisningsstandarderna IFRS/IAS och bokföringsnämndens allmänna råd för mindre aktiebolag, skiljer sig åt på ett flertal områden. Intentionen med denna uppsats är att undersöka om användandet av ett specifikt redovisningsregelverk i sig kan innebära konkurrensfördelar på lånemarknaden. De redovisningsområden som studeras är immateriella tillgångar, avsättningar, och uppskrivningar. För att belysa den redovisningsmässiga innebörden av skillnaderna används ett fiktivt företag som redovisar enligt båda regelverken. Informationen som uppsatsen bygger på är hämtad från lagar, offentliga utredningar, Per Thorells utredning, boken Internationell redovisningsstandard i Sverige – IFRS/IAS, samt bokföringsnämndens allmänna råd gällande mindre och medelstora företag. Inom två av de tre undersökta områdena upptäcktes väsentliga skillnader som kan leda till konkurrensfördelar på lånemarknaden. Studien visar på att användningen av IFRS/IAS ger upphov till potentiella konkurrensfördelar på grund av en konstant värdering till verkligt värde. Även möjligheten att aktivera utvecklingskostnader framstår som en klar fördel.

Redovisning har till syfte att ge en verklig bild över företagets finansiella situation och fungera som ett beslutsunderlag för intressenter, detta är dock inte alltid fallet. Denna uppsats har till syfte att undersöka om aktiebolag, noterade på svenska börser, med avsättningar för garantiåtaganden använder sig av dessa avsättningar som ett verktyg för resultatmanipulering. Uppsatsen har undersökt hur företag inom tillverkningsbranschen sätter av för framtida garantiåtaganden samt om det finns någon synbar systematik i dessa avsättningar. För att undersöka om så var fallet, beräknades korrelationen mellan olika variabler från företagens årsredovisningar. Beräkningarna kom att göras i två grupper utifrån hur företag i uppsatsens urval redovisat sina garantiåtaganden i årsrapporten. Studien kom fram till att det starkaste sambandet för svenska aktiebolag i tillverkningsbranschen förekommer mellan garantiavsättning och nettoomsättning eller mellan årets garantiavsättning och föregående års garantiavsättning. Att en stor andel av företagen sätter av i enlighet med årets försäljning är något som ligger i linje med vad flertalet av företagen själva anger i årsredovisningen. För att undersöka om företagen använts sig av garantiåtaganden som ett verktyg för resultatmanipulering undersöktes om företagen satt av onormalt stora eller små garantiavsättningar. I denna studie bedömdes 42 av 104 garantiavsättningar som onormala. Det var dock inget av de undersökta företagen som under något utav åren gick från ett negativt till ett positivt resultat efter att den onormala garantiavsättningen korrigerats till en mer normal garantiavsättning. Denna studie gav således inget direkt resultat om huruvida svenska börsnoterade företag inom tillverkningsindustrin använder sig av garantireserver som ett verktyg för resultatmanipulering, däremot kan det spekuleras kring varför vissa företag har så stora skillnader i sina avsättningar under åren.

Företagsledningar har incitament att manipulera resultat för att belönas internt eller av marknaden. Då resultatmanipulation utförs för att nå specifika mål kallas detta target beating. Resultatmanipulation, eller target beating, kan utföras genom diskretionära periodiseringar där avsättningar ligger inom ramen för att kunna påverka resultatet. Denna studie utreder dels om indikationer på target beating förekommer bland svenska börsnoterade företag, dels om ett samband finns mellan företagen med indikationer och årliga förändringar i avsättningsposter. Vi finner indikationer på att target beating förekommer bland svenska börsnoterade företag, och bland de företag där sannolikheten är störst att target beating används, finns även indikationer på att avsättningar används som medel för att nå målet. Storleken på avsättningsförändringarna i sig påvisar dock inget samband med target beating, men vi upptäcker däremot potential för två andra oväntade samband.