Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Härtill 8 uppsatser.

Efterfrågan på tryckpapper minskar i och med att tryckt media ersätts av digitala alternativ så som läsplattor och internet. Detta påverkar svenska skogsbolag som tillhandahåller råvaror för produktionen. Svensk skogsindustri är en mycket viktig näring för Sverige och studien ämnar därför undersöka hur svensk pappersindustri hanterar den minskade efterfrågan och i med det den nedgång den står inför. Studien bygger på en analysmodell i tre steg om organisationers nedgångar och utifrån denna har tre ledningspersoner inom branschen intervjuats. Resultatet visar på att nedgången är unik då produkten är obsolet. Det är inget misslyckande från skogsindustrin då det varit näst intill oundvikligt. De har inte visat på varken passivitet eller innovation för att lösa nedgången utan hanterar den genom omfördelning av resurser och en långsam nedskalning av tryckpappersdivisionerna.

Sveriges skogsindustri och kommunala reningsverk producerar i dagsläget cirka 600 000 ton torrsubstrat slam och hur det hanteras inom de olika branscherna är olika. Det här examensarbetet kartlägger hur slamsituationen ser ut inom dessa branscher med avseende på slamhantering. Problem- och målformulering för arbetet är att med en driftfallstudie undersöka hur skjuvspänningen (τ) och viskositeten (υ) ändras och hur det påverkar det totala effektbehovet för en slampump. En livslängdsanalys för tre olika slampumpar har även gjorts för att få en uppfattning om vilka faktorer som är de stora utgiftsposterna under en hel livstid för en slampump där åtta olika driftfall studeras för varje slampump.   Sveriges skogsindustri och VA-bransch producerar stora mängder slam och hanteras olika på grund av infrastruktur, geografiskt läge och certifikat, till exempel REVAQ. Inom skogsindustrin är det vanligast att förbränna det slam som produceras för kvittblivning och VA-branschen återför bildat slam till jordbruket för att ta tillvara på växtnäringen i slam. Slam inom VA-branschen behandlas i rötkammare för utvinning av biogas, stabilisera och få ett mer homogent slam och för att reducera slamvolymen.   Slam är generellt en icke-newtonsk fluid med skjuvförtunnande egenskaper som vid högre skjuvningshastigheter minskar sin viskositet. Slam kan även vara newtonsk vid låga koncentrationer. En minskad viskositet innebär ett lägre tryckfall i rörledningar och teoretiskt sett kan effektbehovet för pumpenheten minskas.   Driftfallstudien genomfördes med vatten som referens och stärkelse som testfluid som är en icke-newtonsk fluid. Driftfallstudien gjordes på Innventias egen flödeslinga som bestod utav en centrifugalpump med patenterad N-teknik från Xylem. Kalibrering av samtliga tryckgivare gjordes innan testerna och insamling av data gjordes med LabView. Kompletterande UVP-mätningar (Ultrasonic Velocity Profiler) togs för att ta fram hastighetsprofiler med stärkelse för att bekräfta inom vilket område för skjuvningshastigheten flödet går från laminärt till turbulent flöde.   Resultat från driftfallstudien visar att det inte finns några indikationer på ändring av effektbehov för pumpenhet vid höga skjuvningshastigheter. UVP-mätningar tillsammans med framtagen flytkurva visar att det går från laminärt till turbulent flöde vid ungefär 100-300 [s-1]. Störst vinst av minskad viskositet är vid skjuvningshastigheten 200 [s-1], för högre skjuvningshastighet är viskositeten konstant. Kostnadsanalysen visar att under en livstid för en slampump blir energikostnaderna mycket påtagliga. Ett exempel för slampump N3301 visar att 90 % av den totala livslängdskostnaden är energikostnader, maximal effekt för slampump N3301 är 70 kW. / Sweden's forestry industry and municipal wastewater treatment plants produces in the current situation around 600 000 ton of total solids and how it is handled in various sectors are different. This thesis surveys how sludge situation is for these industries with focus on sludge management. Problem and goal setting for the thesis is that with a case study examine how shear stress (τ) and the viscosity (υ) change and how this affecting the total energy demands for sludge pump unit. A lifetime analysis for three sludge pumps have also been made to obtain a perception of what factors are the major items of high costs in a lifecycle for a sludge pump, where eight different operating modes are studied for each sludge pump.   Sweden's forest industry and water and wastewater industry produces large amounts of sludge and treated differently because of infrastructure, geographic location and certificates, for example REVAQ. The forest industry is it most common to incinerate the sludge for disposal and for wastewater industry returns sludge for agriculture to take advantage of plant nutrients. Sludge in municipal wastewater treatment plants digesting sludge for production of biogas, stabilize and obtain a more homogeneous sludge and to reduce the sludge volume.   Sludge is generally a non-Newtonian fluid with shear-thinning properties that for higher shear rates decrease its viscosity. Sludge can also be Newtonian at low concentrations. A reduced viscosity means a lower pressure drop in pipes and theoretically the energy demand for a sludge pump can be reduced.   A Case study was conducted with water as a reference and starch for test fluid, which is a non-Newtonian fluid. The case study was done at Innventia´s flow loop consisted of a centrifugal pump with patented N-technology from Xylem. Calibration of all pressure sensors was made before the tests and data collection was done with LabView. Additional UVP (Ultrasonic Velocity Profiler) measurements were made to generate velocity profiles of starch to confirm the field in which the shear flow goes from laminar to turbulent flow.   Results from operations case study show that there are no indications of change in energy demand for the pump unit at high shear rates. UVP measurements together with flow curve shows that it goes from laminar to turbulent flow at 100-300 [s-1]. Biggest change of reduced viscosity is for shear rate up to 200 [s-1], for higher shear rates the viscosity is constant. Cost analysis shows that over a lifetime for sludge pump is energy cost intensive. An example for sludge pump N3301 shows that 90 % of total lifetime costs is for energy only, maximum effect for sludge pump N3301 is 70 kW.

Swedish forestry has a history of being conceived as a catalyst for economic growth and welfare, nearly representing a cornerstone in society. Multiple Swedish forest industries have taken actions to become more circular throughout the years, pointing mainly at environmental sustainability. However, what is perceived as sustainable or even circular is debated. Naturally, the main actors need to take their stakeholders into account while deciding on their business model and the potential outcomes of their choice. This study aimed to discover and describe the advantages and challenges with the implementation of a circular business model within the forest industry. It also mapped the complex nature of the stakeholders of the forest industries and brought insight to how the business ecosystem may affect the said implementation. Given the literature review of the implementation of circular business models and the business ecosystem, the study was carried out through a qualitative method. Due to the complexity of the research questions, a case study was being conducted and data was collected through in-depth-interviews in two rounds. In the first round three respondents from three companies were interviewed followed by three respondents from the same companies and two who were seen as stakeholders in the second round. In addition, the interviews were completed by a review of secondary data for further perspectives. The results shed a light on the complexity of circular business models within the forest industry. The companies are continuously working on improving their operations and use of materials. Together with stakeholders the companies have joined initiatives and projects where the possibilities to recycle, reuse and remanufacture waste to a greater extent are being investigated. The shift towards a circular business model has been gradual as the interest in circularity has increased. It is in their interest to optimize the material usage and energy-efficiency to minimize costs especially with increasing prices for raw materials and energy. The analysis further brings up how impact from laws and legislations can challenge the companies’ operations. A discussion on whether the business models are circular in the forest industry is also presented and problematized. The business models have circular characteristics but since they heavily rely on, for instance, burning waste for bioenergy it can be discussed whether this method is more circular than using the waste for products. Finally, the implementation of circular business models has many advantages and challenges where the stakeholders play a vital part for a successful business model and mutualistic value creation in the business ecosystem.

Den svenska skogsindustrin är viktig för den svenska ekonomin. Den står bland annat för 9-12% av svensk industris totala sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde, 90% av massa- och pappersproduktion samt 70% av sågade trävaror exporteras till utlandet. Detta gör Sverige till världens näst största exportör av denna typ av produkter. Det totala exportvärdet för skogsindustrin år 2018 var 145 miljarder kronor (Skogsindustrierna, 2018). Trots denna betydelse som den svenska skogsindustrin har för den svenska ekonomin lyser studier som fokuserar på sambandet mellan skuldsättning och lönsamhet på den svenska skogsindustrin med sin frånvaro. I och med detta ämnar denna studie att undersöka detta samband på den svenska skogsindustrin, med en teoretisk referensram som utgörs av bland annat Miller och Modiglianis relevans- och irrelevansteori, pecking order-teorin, trade-off teorin och agentteorin.   Sambandet mellan skuldsättning och lönsamhet har studerats tidigare, med studier som har kunnat påvisa ett negativt såväl som ett positivt samband mellan skuldsättning och lönsamhet. Eftersom detta samband inte studerats på den svenska skogsindustrin innebär det att denna studie fyller en kunskapslucka som tidigare funnits. Med utgångspunkt i detta identifierade problem har följande frågeställning formulerats:    Hur ser förhållandet ut mellan lönsamhet och skuldsättning för företag i den svenska skogsindustrin?   Studien utgörs av svenska skogsföretag med en omsättning på över 10 miljoner kronor samt att företagen har varit aktiva i slutet av år 2018. Datat för studien är sekundärdata som inhämtats från databasen Retriever Business. Sammanlagt består studien av ett urval av 163 företag, som studeras mellan åren 2013-2017. Vidare har en kvantitativ undersökning, med åtta multipla regressionsanalyser (fyra regressioner per beroende variabel), genomförts för att besvara frågeställningen. De beroende variablerna är lönsamhetsmåtten räntabilitet på totalt kapital och räntabilitet på eget kapital, medan de oberoende variablerna är skuldsättningsmåtten kortfristiga-, långfristiga- och totala skulder genom totala tillgångar samt totala skulder genom eget kapital. Vidare har fem kontrollvariabler används, dessa är tillväxt, storlek, likviditet, finansiell flexibilitet och observationsår som en dummyvariabel. Samtliga åtta multipla regressionsanalyser som genomförts visade ett signifikant, negativt, samband mellan skuldsättning och lönsamhet. Totala skulder i förhållande till totalt kapital var det skuldsättningsmått som hade starkast, negativt samband med både ROA och ROE. / <p>Betyg: Godkänt</p>

This review summarizes what is known about the Swedish nature conservancy model with voluntary set-asides in the forest industry through mapping out how much forest that already has been set-aside, which quality the set-asides inherent and how long the set-asides are planned to be conserved. To optimize the contribution to formally protected forests the review gives examples of ways forward and how the set-asides can be managed to recreate missing habitats in formally protected forests. The articles in this review cover the model itself, its driving forces, the actors’ opinions about the model or applied management in voluntary set-asides. Results shows that voluntary set-asides is an important complement to formally protected forests to stop the loss of biodiversity. This is because they select different habitats than what is already protected, they also select a larger area of productive forestland than formal protection which is crucial if Sweden should be able to reach the national environmental goals. At the same time, because it’s voluntarily, it’s complicated to follow-up, guarantee and map out the quality, duration and exact distribution of the set-asides. The most important advantage with voluntary set-asides is that it’s a conservancy model which is welcomed by the forest owners’ and companies themselves and if it’s optimized it could help to create a diverse and dynamic network of protected forest that can be customized to where it’s needed the most. With customized management, the set asides should in first place aim to restore and protect deciduous forests in southern Sweden.

<p>Huvudsyftet med studien var att se i vilken grad det går att finna samarbeten genom material- och/eller energiutbyten mellan närliggande anläggningar inom skogsindustrin i Sverige. Genom att göra en inventering av vilka anläggningar som finns inom skogsindustrin och sedan kontakta dessa, sammanställdes en lista över de olika anläggningarna och deras olika samarbeten. Inventeringen gjordes med hjälp av olika branschorganisationer samt sökmotorer på Internet. Utöver detta besöktes också fyra intressanta fall för att ge en inblick i hur dessa samarbeten kan se ut.</p><p>Studien visar på att den här typen av samarbeten existerar inom skogsindustrin och att drygt en tredjedel av de studerade anläggningarna har någon form av samarbeten rörande dessa frågor. Detta pekar på att man inom skogsindustrin är långt framme när det gäller resursutnyttjande och att möjligheten att minimera sin energi- och materialanvändning hela tiden är en relevant fråga.</p><p>Det finns med stor sannolikhet ännu fler sådana samarbeten som inte framkommit vid undersökningen och en intressant aspekt är att vid de besök som gjordes upptäcktes samarbeten som inte uppmärksammats vid tidigare kontakter. Av de 152 tillfrågade anläggningarna i inventeringen erhölls svar från 117 stycken vilket tyder på att det finns ett stort intresse för dessa frågor inom skogsindustrin. Flera av de anläggningar som inte hade några samarbeten kring dessa frågor svarade också att de hela tiden undersöker möjligheten till att inleda sådana.</p><p>Många av samarbetena rörande dessa frågor kretsar kring leveranser av el och ånga samt spån och flis men en del andra intressanta samarbeten har också framkommit. Exempelvis används slam från bioreningsdammar till bränsle, jordförbättringsmedel och som täckmaterial vid deponier.</p><p>Sammanfattningsvis tyder detta på att skogsindustrin ligger långt framme gällande dessa frågor men att det fortfarande finns mer att göra om energi- och materialanvändningen och därigenom den negativa miljöpåverkan ska minimeras.</p> / <p>The aim and objective with this study was to investigate to what extent co-operation through material and energy exchange between adjacent industries among the forest industry in Sweden could be found. First, an inventory of the industries in the forest industry was conducted. Secondly, each company was contacted with questions concerning this issue. Complementary field studies of four specific cases were conducted in order to give an insight to how these co-operations may function in reality.</p><p>The result of this study illustrates that co-operations among the industries exist in the forest industry sector as more than a third of the investigated industries has some kind of co-operation regarding material and energy exchange with adjacent industries.</p><p>A total number of 152 industries were identified during the inventory phase and 117 of those industries participated in the study with their own answers. This high participation rate enhances the impression that these are important questions to the forest industry sector. Numerous of the co-operations mentioned revolve around electricity, steam, and by products from sawmills, like woodchips and sawdust. Nevertheless, a few other interesting co-operations have also been revealed during the study, for example; sludge from some of the pulp mills are used as fuel, soil fertilizer and as covering material at landfills.</p><p>An interesting point is that co-operations, which not were discovered during the earlier correspondence with the industries, in fact were revealed during the field studies. Therefore, the probability that there are more existing co-operations between adjacent industries than the findings in the study reveals, are high.</p><p>To sum up, this shows that the forest industry is well in advance regarding co-operation through material and energy exchange between adjacent industries. However, there is still a lot to be done if the negative effect on the environment from the forest industry should be minimised.</p>

Huvudsyftet med studien var att se i vilken grad det går att finna samarbeten genom material- och/eller energiutbyten mellan närliggande anläggningar inom skogsindustrin i Sverige. Genom att göra en inventering av vilka anläggningar som finns inom skogsindustrin och sedan kontakta dessa, sammanställdes en lista över de olika anläggningarna och deras olika samarbeten. Inventeringen gjordes med hjälp av olika branschorganisationer samt sökmotorer på Internet. Utöver detta besöktes också fyra intressanta fall för att ge en inblick i hur dessa samarbeten kan se ut. Studien visar på att den här typen av samarbeten existerar inom skogsindustrin och att drygt en tredjedel av de studerade anläggningarna har någon form av samarbeten rörande dessa frågor. Detta pekar på att man inom skogsindustrin är långt framme när det gäller resursutnyttjande och att möjligheten att minimera sin energi- och materialanvändning hela tiden är en relevant fråga. Det finns med stor sannolikhet ännu fler sådana samarbeten som inte framkommit vid undersökningen och en intressant aspekt är att vid de besök som gjordes upptäcktes samarbeten som inte uppmärksammats vid tidigare kontakter. Av de 152 tillfrågade anläggningarna i inventeringen erhölls svar från 117 stycken vilket tyder på att det finns ett stort intresse för dessa frågor inom skogsindustrin. Flera av de anläggningar som inte hade några samarbeten kring dessa frågor svarade också att de hela tiden undersöker möjligheten till att inleda sådana. Många av samarbetena rörande dessa frågor kretsar kring leveranser av el och ånga samt spån och flis men en del andra intressanta samarbeten har också framkommit. Exempelvis används slam från bioreningsdammar till bränsle, jordförbättringsmedel och som täckmaterial vid deponier. Sammanfattningsvis tyder detta på att skogsindustrin ligger långt framme gällande dessa frågor men att det fortfarande finns mer att göra om energi- och materialanvändningen och därigenom den negativa miljöpåverkan ska minimeras. / The aim and objective with this study was to investigate to what extent co-operation through material and energy exchange between adjacent industries among the forest industry in Sweden could be found. First, an inventory of the industries in the forest industry was conducted. Secondly, each company was contacted with questions concerning this issue. Complementary field studies of four specific cases were conducted in order to give an insight to how these co-operations may function in reality. The result of this study illustrates that co-operations among the industries exist in the forest industry sector as more than a third of the investigated industries has some kind of co-operation regarding material and energy exchange with adjacent industries. A total number of 152 industries were identified during the inventory phase and 117 of those industries participated in the study with their own answers. This high participation rate enhances the impression that these are important questions to the forest industry sector. Numerous of the co-operations mentioned revolve around electricity, steam, and by products from sawmills, like woodchips and sawdust. Nevertheless, a few other interesting co-operations have also been revealed during the study, for example; sludge from some of the pulp mills are used as fuel, soil fertilizer and as covering material at landfills. An interesting point is that co-operations, which not were discovered during the earlier correspondence with the industries, in fact were revealed during the field studies. Therefore, the probability that there are more existing co-operations between adjacent industries than the findings in the study reveals, are high. To sum up, this shows that the forest industry is well in advance regarding co-operation through material and energy exchange between adjacent industries. However, there is still a lot to be done if the negative effect on the environment from the forest industry should be minimised.