Klimatförändringar är en stor risk för skogsbruket, där väderförändringar kan leda till ökade risker som storm, brand, översvämning, snö, insekter och svampar. Efter de kraftiga skogsbränderna under sommaren 2018 ökade allmänhetens kännedom om vilka konsekvenser klimatförändringarna kan få på den svenska skogen ur ett samhällsperspektiv. Denna uppsats ämnar ta ett skogsägar- och skogsindustriperspektiv och genom en kvalitativ ansats undersöka hur den svenska skogsindustrin arbetar med finansiella riskhanteringsmetoder för att möta extrema väderförhållanden. För att få en helhetsblick över riskhanteringen i branschen har även skogliga metoder samt finansiella risker undersökts. De finansiella riskhanteringsmetoderna som undersöks är diversifiering, hedgning med terminer, optioner eller swapar, väderderivat och scenarioanalys. Ambitionen är att studiens resultat ska tillföra en både praktisk och teoretisk betydelse. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sakkunniga inom branschen, och analyserats med en modifierad version av Grounded Theory. Resultaten visar att den allmänna kunskapen om klimatförändringar och vilka effekter klimatförändringar väntas ha på skogsbruket stämmer väl överens med tidigare forskning. Som väntat har fokus inom branschen varit på skogliga skötselåtgärder, som också är anpassade efter vad som kan förväntas av tidigare forskning. Däremot finns det ett visst motstånd mot att använda finansiella riskhanteringsmetoder för att hantera skogliga risker. Den generella uppfattningen är att det inte finns en marknad för hedgning av till exempel prisrisker för skogsråvara, och väderderivat ses inte som ett reellt alternativ i dagsläget då det anses vara för komplicerat och dyrt. Enklare former av scenarioanalys används för att bedöma risker, men mer avancerad modellering saknas för att skapa robusta underlag för beslutsfattande. En orsak bakom det svala intresset för att använda finansiella riskhanteringsmetoder för att hantera skogliga risker bedöms vara att de som jobbar med skogsskötsel inte har någon djupare kunskap om finansiell riskhantering och de som jobbar med finansiell riskhantering saknar istället en djupare kunskap om skogen. I och med att man har kommit långt i det operativa arbetet minskar även behovet av att applicera finansiella riskhanteringsmetoder för att hantera den skogliga risken, vilket kan vara en förklaring för det motstånd som finns.

Den svenska skogsindustrin har en betydande funktion när det kommer till att bevara den biologiska mångfalden, erbjuda arbetstillfällen och begränsa klimatpåverkan. För att se till att skogen räcker för sina uppgifter är satsningar på startup-företag en potentiell lösning. Startups inom skogsindustrin medför innovativa lösningar men möter också ett motstånd i form av en trögflytande och traditionell industri. Tidigare forskning belyser att startups ofta misslyckas att etablera sig och efterforskningar kring denna process inom skogsindustrin är bristfällig. Med bakgrund i detta syftar denna studie till att undersöka etableringsprocessen för svenska startups inom skogsindustrin. För att uppnå syftet har en kvalitativ fallstudie genomförts där etableringsprocessen som fenomen står i centrum. Totalt har 4 startup-företag samt en inkubator medverkat i studien där 8 semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Den teoretiska referensram som använts bygger på tidigare teorier kring etableringsprocessen för startup-företag och består av fyra faser där mål, aktiviteter och risker för varje enskild fas ingår.  Resultaten visar att de initiala aktiviteterna i etableringsprocessen kretsar kring att utvärdera affärsidéns behov på marknaden samtidigt som utvecklingen av en prototyp påbörjas, som i nästa steg presenteras till ett urval av marknaden, vanligtvis genom pilottester. Här utgör skogsindustrins tröghet en utmaning i att engagera kunder till pilottesterna. En bristande förståelse av kunden och marknaden kan också leda till att startup-företaget tvingas börja om i processen. Om pilottesterna resulterar i en produkt som är anpassad för marknaden kan startup-företaget påbörja övergången till en formell organisation där utmaningar såsom att behålla fokus väntar. En utmaning som genomsyrar samtliga steg av etableringsprocessen är begränsade resurser där få möjligheter till finansiellt stöd finns för startups i skogsindustrin.

This review summarizes what is known about the Swedish nature conservancy model with voluntary set-asides in the forest industry through mapping out how much forest that already has been set-aside, which quality the set-asides inherent and how long the set-asides are planned to be conserved. To optimize the contribution to formally protected forests the review gives examples of ways forward and how the set-asides can be managed to recreate missing habitats in formally protected forests. The articles in this review cover the model itself, its driving forces, the actors’ opinions about the model or applied management in voluntary set-asides. Results shows that voluntary set-asides is an important complement to formally protected forests to stop the loss of biodiversity. This is because they select different habitats than what is already protected, they also select a larger area of productive forestland than formal protection which is crucial if Sweden should be able to reach the national environmental goals. At the same time, because it’s voluntarily, it’s complicated to follow-up, guarantee and map out the quality, duration and exact distribution of the set-asides. The most important advantage with voluntary set-asides is that it’s a conservancy model which is welcomed by the forest owners’ and companies themselves and if it’s optimized it could help to create a diverse and dynamic network of protected forest that can be customized to where it’s needed the most. With customized management, the set asides should in first place aim to restore and protect deciduous forests in southern Sweden.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka skillnader och likheter som finns mellan tidningarna Dagens Nyheters respektive Västerbotten-kurirens rapportering om skogen ur en klimat- och biologisk mångfaldaspekt samt skogen som ekonomisk resurs. Nedslag görs i åren 2011, 2016 och 2021 med ändamålet att kartlägga hur rapporteringens omfattning har förändrats över en tioårsperiod medan året 2021 är det år som analyseras med ingående. Uppsatsen består av en kvantitativ och en kvalitativ del. I den kvantitativa delen undersöks i vilken omfattning och med vilket fokus respektive tidning rapporterar om skogen: den biologiska mångfalden och klimatet eller ekonomin. I den kvalitativa delen analyseras ett antal artiklar i syfte att undersöka hur skogen gestaltas i respektive tidning.Det teoretiska ramverket består av teorier om nyhetsvärdering, nyhetsurval, dagordning- och gestaltningsteori, samt tidigare forskning om lokaljournalistik och miljöjournalistik.Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att det har skett en stor ökning i både DN:s och VK:s rapporteringen om skogen 2021 jämfört med 2011 och 2016. Det framgår att det 2021 i DN skrivs mest om klimatet och den biologiska mångfalden, samt att skogsindustrins negativa påverkan dominerar i rapporteringen. Även i VK handlar många artiklar om klimatet och den biologiska mångfalden men ett flertal tar också upp skogen som ekonomisk resurs. I större utsträckning i VK än i DN benämns inte klimataspekten, eller så tar skogsbrukets positiva effekter på klimatet upp.Resultatet av den kvalitativa analysen visar att DN i de valda artiklarna gestaltar skogen på avstånd och lyfta fram skogsbrukets negativa effekter på den biologiska mångfalden, medan VK:s rapportering är fokuserar på känslor, närheten till skogen och skogsbrukets positiva inverkan på klimatet.

No description available.

No description available.

Svenska företag måste ständigt förbättra sin position på marknaden där artificiell intelligens (AI) fungerar som ett verktyg för ökad konkurrenskraft. AI är däremot ett komplicerat, odefinierat och hypat begrepp som gör det svårt för företag att lyckas med ökad produktivitetoch minskade kostnader. AI är ett paraplybegrepp som med dess tillhörande undergrupper går att tolka på många olika sätt. Baserat på denna studiens marknadsanalys definieras AI som ett system eller en maskin som kan anta mänskliga egenskaper eller en utsorteringsmetod för att hitta och producera en lösning för att göra verksamheten bättre. Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för vad AI innebär för olika branscher i Sverige och ge ett lösningsförslag på hur företag kan tillgodogöra sig AI. Denna forskning har använt sig av Design Science Research Methodology (DSRM) som riktlinje. Arbetet resulterade i en genomförd marknadsanalys av AI och ett lösningsförslag till hur företagen i de olika branscherna ska lyckas med deras AI-planering och implementation. / Swedish companies need to constantly improve their position amongst competitors and artificial intelligence (AI) acts as a tool for achieving that goal. However, AI is a complicated, undefined and hyped concept which makes it difficult forcompanies to increase productivity and reduce cost. AI is a broad concept with many associated subgroups that can be interpreted in many ways. AI in this study is defined based on the market analysis as: A system or machine that can adopt human characteristics or a sorting method tofind and produce a solution to make their business better. The purpose of this study is to create an understanding of what AI means for different industries by analysing the Swedish market and to create a solution proposal for how companies canbenefit from AI. This research has used the Design Science Research Methodology (DSRM) as a guideline. This study resulted in a market analysis of AI and a solution proposal for the companies in the different industries to increase their success ratio with their AI planning andimplementation.

Bakgrund: Planeringsstadier inom skogsindustrin sker på både lång, medel och kort sikt. Virkesflödesplanering startar med en långsiktig strategisk planering rationaliseras på taktisk och operationell nivå desto närmare i tiden avverkning kommer. Planering i flera stadier utförs för att närma sig ett högt resursutnyttjande där verksamheten arbetat med att planera och utveckla sina aktiviteter. En stor aktivitet inom virkesflödet är transport. Skogsindustrin kör tunga transporter vilket ställer krav på planeringen av faktorer som vikt, volym och distans. Tunga transporter utreds för tillfället där målet är att kunna öka tillåten bruttovikt på svenska vägar. För skogsindustrin ses denna utveckling som en viktig del i ökad konkurrenskraft. Syfte: Studien syfte är att identifiera ett optimalt scenario av kostnadsbesparingar för Skogsbolaget AB genom ett förbättrat arbete med virkesflödesplanering samt undersöka framtida användande av HCT fordons påverkan på kostnader inom virkesflödet. Metod: Denna fallstudie har en kvalitativ inriktning som forskningsdesign och tillvägagångssätt för studien. Även om vissa matematiska beräkningar används anses den vara av kvalitativ natur. I studien har en mönsterjämförelse mellan teori och insamlad empiri utförts. Data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer samt genom simuleringsverktyget Woodflow. Respondenter bestod till början av produktionschefen tillika författarnas kontaktperson på Skogsbolaget AB för att sedan genom snöbollsurval expanderat till logistikchef och logistiker på Skogsbolaget AB. Slutsats: Studien har identifierat icke optimala delar av Skogsbolaget ABs virkesflöde och var kostnader uppstår. Ett förbättrat planeringsarbete med fokus på kostnadsbesparingar har tagits fram för att förbättra de delar som krävs. Planeringsarbetet sker på strategisk-, taktisk-, och operationell nivå. Total kostnadsbesparing för hela flödet har simuleras fram för att sedan brytas ned till produktgruppsnivå. De största kostnadsbesparingarna är funna i sågtimmerflödet, där mer specifikt sågtimmer tall har störst kostnadsbesparing. Därför rekommenderas det att sågtimmer tall flödet ska vara en start i planeringsarbetet. Vidare har tre olika scenarion skapats där 50-, 75- och 100 % HCT fordon används vid transportarbetet. Genom att använda HCT fordon sjunker fasta kostnader då de sprids ut på en högre transporterad volym per lastbil och rörliga kostnader sjunker enl. presenterad prislista per km. Det resulterar i att 100 % HCT fordon innebär högst kostnadsbesparingar, men det är i grunden Trafikverkets ansvar att tillhandahålla möjligheten att använda HCT fordon i den utsträckningen.

The scope of this thesis is modelling and solving large-scale planning problems in the supply chain within the forest industry. Five research papers are included, the first three of which focus on the modelling, and the last two on the solution methods. All problems included are tactical multi-commodity problems expressed as mixed integer programming (MIP) models. The work has been done in collaboration with two Swedish companies within the forest industry. In Paper I, a problem concerning the supply chain of forest fuel for Sydved Energileveranser AB is modelled and solved. We study the problem of deciding when and where forest residues are to be converted into wood chips, and how the residues and chips are to be transported and stored in order to satisfy energy demand at heating plants. The company has long-term contracts with forest owners and saw mills. Decisions in the model include whether or not additional harvest areas and saw mills are to be contracted and which terminals to use. The planning horizon is one year and monthly time periods are used. Papers II--V are based on planning problems at Södra Cell AB. The planning horizon is normally one year. Papers II--III consider only one time period. In Paper II the supply chain from pulp mills to customers is modelled and the combined problem of deciding terminal locations and which ship routes to use is studied. Shipping vessels chartered on short or long term are used to transport products to terminals in Europe. From each terminal, the products are transported to customers by truck, train, or a combination of both. In addition, trains and trucks can be used for transports directly to customers from mills. In Paper III the entire supply chain, from harvest areas to customers, is considered. Decisions included are transportation of raw materials, production mix, the distribution of pulp products, and the selection of potential orders and their quantities at customers. The ship routes are considered as flow links. In Papers IV--V the problems in Papers II--III are combined into one model and several time periods are used. Lagrangian heuristics based on Lagrangian decomposition are used as solution methods in both papers. In Paper IV, the approach leads to subproblems for each time period, whereas in Paper V, another approach that results in subproblems for different parts of the supply chain is developed. All models are based on real data from the companies. The models are detailed and describe the problems accurately. The solution methods are developed such that the solution time is kept within practical limits. Results from Papers II--III have been used by Södra Cell AB to support the change of the terminal structure as well as in budget planning. / Denna avhandling presenterar matematiska modeller och lösningsmetoder för optimering av olika logistikproblem inom skogsindustrin. Vi studerar försörjningskedjor för skogsbränsle och massaproduker, och beaktar den årliga planeringen i syfte att optimera flödet. Det första problemet behandlar skogsbränsle och är ett samarbete med Sydved Energileveranser AB. Råmaterial i form av grenar och toppar från avverkningsplatser ska flisas och transporteras till värmeverk, eventuellt via terminaler. Det finns möjlighet att flisa både i skogen och på terminaler. Biprodukter från sågverk kan också användas som råmaterial. Vid behov kan utbudet av råmaterial utökas genom att fler avverkningsplatser och sågverk kontrakteras. Värmeverken har en efterfrågan, angiven i kWh per månad, som ska uppfyllas. Exempel på beslut som ska tas är var flisning ska ske, om nya avverkningsplatser ska kontrakteras, var lagring ska ske, samt hur och när skogsbränslet ska transporteras. Nästföljande problem behandlar massaprodukter och är ett samarbete med Södra Cell AB. Olika sorters massaved från skogen och biprodukter från sågverk utgör råmaterial för produktion av massaprodukter. Råmaterialet transporteras till massabruk för tillverkning enligt specificerade recept. De färdiga produkterna transporteras sedan med fartyg till terminaler i Europa. Från terminalerna transporteras produkterna vidare till pappersbruk, vilka är företagets slutkunder. Massaprodukterna transporteras i vissa fall med lastbil eller tåg direkt från massabruken till kunderna. Efterfrågan är angiven inom vissa gränser i olika order. Vissa order är fasta, vilket innebär att dess efterfrågan måste uppfyllas, medan andra order är fria. Exempel på beslut som ska tas är vilka bruk olika produkter ska produceras på, hur många och vilka terminaler som ska användas, samt hur transporterna ska utföras för att ge bästa resultat. Utifrån ovanstående beskrivningar har matematiska modeller formulerats. Ge-nom att lösa dessa kan vi få svar på logistik- och transportfrågorna och ett optimalt flöde kan hittas. För att lösa modellerna har kommersiell programvara använts. Heuristiker och mer avancerade optimeringsmetoder har också utvecklats i syfte att producera bra lösningar snabbare. / Article 4 was a manuscript entitled "Solving a multi-period supply chain problem for a pulp industry using Lagrangian heuristics based on time periods" at the time of the thesis defence.

Bakgrund: Investeringsbeslut är ett av de viktigaste besluten som tas av chefer i företag. Besluten grundar sig på investeringskalkyler, som ryms inom begreppet kapitalbudgetering. I företagsekonomisk litteratur beskrivs sällan samband mellan kapitalbudgetering och annan ekonomisk styrning, vilket innebär att det finns ett tomrum inom forskningsområdet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur företag inom den svenska skogsindustrin utformar och använder kapitalbudgetar som beslutsunderlag samt utreda och förklara sambandet mellan kapitalbudgetering och annan ekonomisk styrning. Metod: I studien har kvalitativ metod och fallstudier använts. Empirin grundas på datainsamling genom fyra semistrukturerade intervjuer av respondenter från fallföretagen SCA, Stora Enso, Holmen och Billerud. Slutsatser: Kapitalbudgetering som det beskrivs i företagsekonomisk litteratur är ingen adekvat definition. Kapitalbudgetering består i själva verket av två delprocesser, vilka är investeringsbudgetering och investeringsprocessen. Det finns tydliga samband mellan kapitalbudgetering och annan ekonomisk styrning genom att ”action controls”, ”results controls”, ”boundary systems” och ”diagnostic control systems” används. Kapitalbudgetering är ett ekonomiskt styrsystem för att skapa och upprätthålla målkongruens inom en organisation. / Background: Investment decisions are among the most important decisions made by managers in companies. These decisions are based upon investment appraisals that are a part of the capital budgeting concept. Within Business administration research relationships between capital budgeting and management control are rarely described and there is a gap in theory. Aim: The purpose of this thesis is to describe how companies within the Swedish Forest Industry perform and use their capital budgets and to investigate and explain relationships between capital budgeting and management control. Method: For this study qualitative method and case studies have been used. The empirical findings were based on four semi structured interviews with respondents from the cases SCA, Stora Enso, Holmen and Billerud. Conclusions: Capital budgeting as it is described in Business administration research is not an adequate definition. As a matter of fact, capital budgeting is divided to two partial processes, which are investment budgeting and the investment process. There exist obvious relationships between capital budgeting and management control in the sense that action controls, results controls, boundary systems and diagnostic control systems are used. Furthermore, capital budgeting is a management control system used in order to maintain goal congruence.