Denna studie bidrar med kunskap kring kapitalbudgetering i SMEs och de faktorer som styr denna. Tidigare studier har funnit att faktorer som exempelvis storlek, utbildningsbakgrund, utbildningsnivå och bransch haft en inverkan på kapitalbudgetering. Främst är det stora företag i förhållande till SMEs som undersökts i tidigare studier, vilket gör det intressant att undersöka SMEs. Studien har baserats på primärdata från 104 svenska SMEs och har undersökt relationen mellan kapitalbudgetering och faktorer som företagets karaktärsdrag, utövarens karaktärsdrag och om företagen möter kapitalrestriktioner. Multipel regression har använts för att undersöka om det föreligger samband mellan faktorerna och kapitalbudgeteringen i SMEs. Studien fann signifikanta samband mellan utövarens ålder, högskoleutbildning samt yrkeserfarenhet och användandet av osofistikerade kapitalbudgeteringsmetoder.

Bakgrund: Länge har paybackmetoden, nettonuvärdesmetoden och andra diskonteringsmetoder haft en ledande ställning när företag gör sina investeringsbedömningar. Metoderna har fått kritik för att inte ta hänsyn till beslutsfattarnas flexibilitet och på så sätt underskatta värdet av en investering. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda i vilken utsträckning svenska företag använder sig av reala optioner och förklara varför metoden inte används i större utsträckning. Vidare syftar uppsatsen till att förklara varför användningen skiljer sig mellan USA och Sverige. Ytterligare ett syfte är att undersöka vilka kapitalbudgeteringsmetoder som används i Sverige idag . Metod: I uppsatsen har främst en kvantitativ metod använts i form av en enkätundersökning. Metoden kompletterades senare med den kvalitativa metoden, då i form av en intervju med en användare av reala optioner. Slutsatser: Payback- och DCF-metoden dominerar fortfarande bland de svenska företagen. Enkätundersökningen fann en användare av reala optioner. Resterande företag är nöjda med sina metoder och anser att reala optioner är en komplicerad metod som inte kan tillföra värde till företaget. / Background: When it comes to investment decisions the most frequently used methods are payback and the net present value model. These methods have been criticized for not taking decision makers flexibility into account and thus underestimate the value of an investment. Aim: The purpose of this paper is to investigate to what extent Swedish companies use real options and explain why the method is not used more widely. Furthermore, the study tries to explain why the use of real options differs between U.S. and Sweden. Another purpose is to examine what capital budgeting methods are used in Sweden today. Method: The mainly used method is the quantitative method in form of a survey. This method has been supplemented with the qualitative method, in form of an interview with one user of real options. Conclusions: The payback and DCF method is still predominant among Swedish companies. The survey found one user of real options. All other companies are satisfied with their used method and do not believe that real options can add more value.

Bakgrund: Investeringsbeslut är ett av de viktigaste besluten som tas av chefer i företag. Besluten grundar sig på investeringskalkyler, som ryms inom begreppet kapitalbudgetering. I företagsekonomisk litteratur beskrivs sällan samband mellan kapitalbudgetering och annan ekonomisk styrning, vilket innebär att det finns ett tomrum inom forskningsområdet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur företag inom den svenska skogsindustrin utformar och använder kapitalbudgetar som beslutsunderlag samt utreda och förklara sambandet mellan kapitalbudgetering och annan ekonomisk styrning. Metod: I studien har kvalitativ metod och fallstudier använts. Empirin grundas på datainsamling genom fyra semistrukturerade intervjuer av respondenter från fallföretagen SCA, Stora Enso, Holmen och Billerud. Slutsatser: Kapitalbudgetering som det beskrivs i företagsekonomisk litteratur är ingen adekvat definition. Kapitalbudgetering består i själva verket av två delprocesser, vilka är investeringsbudgetering och investeringsprocessen. Det finns tydliga samband mellan kapitalbudgetering och annan ekonomisk styrning genom att ”action controls”, ”results controls”, ”boundary systems” och ”diagnostic control systems” används. Kapitalbudgetering är ett ekonomiskt styrsystem för att skapa och upprätthålla målkongruens inom en organisation. / Background: Investment decisions are among the most important decisions made by managers in companies. These decisions are based upon investment appraisals that are a part of the capital budgeting concept. Within Business administration research relationships between capital budgeting and management control are rarely described and there is a gap in theory. Aim: The purpose of this thesis is to describe how companies within the Swedish Forest Industry perform and use their capital budgets and to investigate and explain relationships between capital budgeting and management control. Method: For this study qualitative method and case studies have been used. The empirical findings were based on four semi structured interviews with respondents from the cases SCA, Stora Enso, Holmen and Billerud. Conclusions: Capital budgeting as it is described in Business administration research is not an adequate definition. As a matter of fact, capital budgeting is divided to two partial processes, which are investment budgeting and the investment process. There exist obvious relationships between capital budgeting and management control in the sense that action controls, results controls, boundary systems and diagnostic control systems are used. Furthermore, capital budgeting is a management control system used in order to maintain goal congruence.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur de specifika variablerna samverkar i investeringsanalysen bakom strategiska investeringar vid beslutsfattandet. Studien är inriktad mot den dominerande företagssektorn små och medelstora företag, vidare görs en jämförelse mellan yngre och mognare företag. För att analysera detta har en kvantitativ datainsamlingsmetod använts i form av en enkätundersökning. Forskningsfilosofin som är applicerad är deduktiv, för att på så sätt kunna dra generaliseringar i slutsatserna utifrån den empiriska analysen och fullfölja studiens syfte. Studien är baserad utifrån beslutsteori där hantering av risk och osäkerhet har en central roll. Inom området för beslutsfaktorer tillämpas även den situationsanpassade teorin. Intressentteorin och den neoklassiska ekonomiska teorin har även använts som bas.Resultatet uppvisar att det finns ett flertal samband mellan de specifika variablerna, SME-företagens livscykelstadier och investeringsanalysen. Vidare har markanta skillnader identifierats vid investeringsanalysen mellan de yngre och mognare företagen. I analysen illustreras detta med hjälp av statistiska analystabeller.Denna studie skiljer sig från tidigare forskning i ett flertal aspekter. Studien har identifierat ett gap mellan de praktiska tillämpningarna och teorin. Dessutom har studien ett extra brett omfång gentemot tidigare forskning. För att utöver detta även skapa en djupare insikt över företagets attityder och tillämpning av diverse metoder har undersökningen även jämfört yngre och mognare företags förhållningsätt i investeringsanalysen. Denna uppsats kan vara av värde för landets välfärd genom att öka förståelsen för SME-företagens förhållande i samband med strategiska investeringar. / The purpose of this paper is to analyse how specific variables interact the investment analysis behind the investments, in the decision-making process. This study is focused on small and medium sized enterprises where a comparison will be made between young and mature enterprises. To examine this, a quantitative data collection method has been adopted, with the use of a questionnaire survey. A deductive research philosophy has been applied for this study in order to draw general conclusions based on the empirical analysis and fulfil the purpose of this study. This study is based on decision theory where the management of risk and uncertainty play a central role. In the area of decision factors the contingency-theory is also applied. The stakeholder theory and the neoclassical economic theory have also been used as a base.The findings show that there are numerous links between the specific variables, SME business lifecycle stages and the investment analysis. Furthermore, clear differences have been identified in the investment analysis between the young and the more mature enterprises. The analysis is illustrated by means of statistical analysis tables.This research differs from previous studies in several aspects. The study has identified a gap between the practical applications and theory. Moreover, the study has an extra wide range over previous research. To go beyond and create a deeper understanding of the enterprises attitude and application of various methods in their continuous development, the study also compared younger and more mature enterprises approaches to the investment analysis. This paper can be useful for the country's welfare by increasing the understanding of SMEs relationship in the context of strategic investments.

The purpose of this study is to explain how investment-specific and firm-specific risk affects small and medium sized enterprises’ (SMEs) choice of capital budgeting technique for strategic investments.Furthermore, this study also aims to identify which of these risks affects the choice of capital budgeting technique to the greatest extent. This study assumes a positivistic perspective and adopts a deductive reasoning. The theoretical framework consists of the expected utility theory, the stakeholder theory  and existing research of risk and capital budgeting. The research method has been quantitative and data have been collected through a survey. The results indicates that both investment-specific and firm-specific risk has a significant impact on SMEs’ choice of capital budgeting technique for strategic investments. The results also indicates that SMEs under high levels of risk choose unsophisticated capital budgeting techniques. Furthermore, the findings shows that investment specific risk has a greater impact on SMEs’ choice of technique than firm-specific risk. Since this study examines investment-specific and firm-specific risk simultaneously, it differs from previous research. Previous research have examined each risk independently and therefore drawn individual conclusions for each individual risk’s impact on the choice of capital budgeting technique. This study also differs from previous research since the firm-specific risk is based on firm’s debt structure rather than the firm’s capital structure. Through this, the study contributes to existing research by explaining, previously neglected, underlying factors to SMEs’ choice of capital budgeting technique. / Studien syftar till att förklara hur investeringsspecifik och företagsspecifik risk påverkar små och medelstora företags (SME-företag) val av kapitalbudgeteringsteknik vid strategiska investeringar, samt kartlägga vilken av dessa risker som påverkar valet i störst utsträckning.  Studien utgår från den positivistiska forskningsfilosofin tillsammans med en deduktiv forskningsansats där teorin om förväntad nytta och intressentteorin tillsammans med tidigare forskning om risk och kapitalbudgetering utgjort den teoretiska referensramen. Studiens forskningsmetod har varit kvantitativ där data insamlats genom en enkätundersökning. Efter genomförda analyser av den insamlade datan framgår det att investeringsspecifik och företagsspecifik risk har en signifikant påvisbar påverkan på SME-företags val av kapitalbudgeteringsteknik vid strategiska investeringar. Studiens hypoteser om att hög investeringsspecifik samt hög företagsspecifik risk leder till ökad användning av osofistikerade tekniker har genom resultatet visat sig stämma. Av resultatet framgår även att investeringsspecifik risk har större påverkan än företagsspecifik risk på valet av teknik. Denna studie skiljer sig från tidigare forskning då både investeringsspecifik och företagsspecifik risk undersökts samtidigt. Tidigare forskning har undersökt varje risk individuellt och har således dragit individuella slutsatser för varje enskild risks påverkan på SME-företags val av kapitalbudgeteringsteknik. Likaså skiljer sig studien från tidigare forskning genom att den företagsspecifika risken utgjorts av företagens skuldstruktur snarare än företagens kapitalstruktur. Studien bidrar genom detta till att förklara bakomliggande faktorer till valet av kapitalbudgeteringsteknik som av tidigare forskning försummats.

Tidigare forskning har identifierat ett gap mellan teori och hur företag använder kapitalbudgeteringstekniker i praktiken. Forskning tyder på att gapet är särskilt stort vid SME-företag, eftersom de tenderar att använda de enkla kapitalbudgeteringsteknikerna. Genom att försöka förklara förekomsten av fenomenet the theory-practice gap  har forskare reflekterat kring vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för valet av kapitalbudgeteringsteknik i SME-företag. En bakomliggande faktor som påverkar valet av kapitalbudgeteringsteknik är en individs humankapital, i form av utbildningsnivå och yrkeserfarenhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur humankapitalet påverkar valet av kapitalbudgeteringsteknik vid strategiska investeringar i svenska SME-företag. För att undersöka och analysera studiens syfte har en kvantitativ datainsamlingsmetod använts i form av en internetbaserad enkät. Studien har en positivistisk forskningsfilosofi som utgår från en deduktiv forskningsansats som används för att möjliggöra hypotesprövningar. Studiens resultat baseras på 56 respondenter vilka är beslutfattare vid strategiska investeringar i svenska SME-företag, där resultaten illustreras med hjälp av statistiska analysmetoder. Studiens resultat och slutsats visar att beslutfattare i svenska SME-företag med högre utbildningsnivå eller högre grad av yrkeserfarenhet ökar användningen av avancerade kapitalbudgeteringstekniker. Dock kan inte studiens resultat signifikant påvisa att en beslutsfattare i svenska SME-företag med låg utbildningsnivå eller lägre grad av yrkeserfarenhet använder enkla kapitalbudgeteringstekniker. / Previous research has identified a gap between theory and how companies actually use capital budgeting techniques in practice. Research highlights that the gap is particularly large among SMEs, as they tend to use simpler capital budgeting techniques. By trying to explain the phenomenon of the theory-practice gap, researchers have reflected on underlying factors that influence the choice of capital budgeting techniques in SMEs. An underlying factor, that influences the choice of capital budgeting techniques, is on the individual level in terms of educational degree and occupational level of experience. The aim of this thesis is therefore to increase the understanding of how the human capital influences the choice of capital budgeting techniques in Swedish SMEs. To examine the aim of the study, a quantitative method is used by a web-based survey. Furthermore, the study is based on a positivism research philosophy that evolve from a deductive research method in order to draw general conclusions. The result of the study is based on 56 responses from decision makers for strategic investments in Swedish SMEs, where the results are illustrated using statistical analysis methods. The results and conclusions of the study shows that decision makers in Swedish SMEs with higher degree of education or higher level of occupational experience increase the use of more advanced capital budgeting techniques. However, the results do not support that decision makers in Swedish SMEs with a lower degree of education or lower level of occupational experience use more simple capital budgeting techniques.