Bakgrund: Analytikerhus och banker har i dagsläget en betydande roll för värderingen av företag och allmänhetens investeringsbeslut som följer dessa aktörers råd. Oavsett värderingsmetod så har analytikern en stor frihet i värderingsprocessen och det finns mycket möjligheter för subjektiva bedömningar och antaganden. Varför är detta viktigt? Jo, analytikernas ändamål skiljer sig mellan företag. Vissa aktieanalytiker arbetar med uppdragsanalyser, där ett företag begär en publik analys för att marknadsföra både sitt bolag och sin aktie, fokus kan ofta befinna sig på möjligheter för företaget i fråga snarare än hot. Vissa aktieanalytiker jobbar med M&A transaktioner, där det istället kan vara fördelaktigt för köparens team att komma fram till en låg värdering för att köpa ett bolag billigt men för säljaren gäller motsatsen. Olika ändamål kan skapa utrymme för missvisande värderingar. Syfte: Studiens syfte är att analysera hur svenska analytikerhus och banker jobbar med företagsspecifika riskpremier för att sedan kunna analysera hur de skiljer sig åt och belysa hur och när riskpremierna används av de olika analytikerna. Metod: Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med svenska analytiker från analytikerhus och banker, vars dagliga verksamhet består av företagsvärdering och/eller rådgivning. Efter empiriska data presenterats har denna ställts mot befintliga teorier och annan forskning för att skapa en redogörelse över hur analytikerna skiljer sig åt gällande riskpremierna Slutsats: En justerad CAPM används av nästan alla respondenter. De främsta riskerna som identifierades hos analytikerna vissa sig vara branschrisk, vinstvolatilitet, överlevnadsrisk, ledning, kund- och leverantörsberoende. Största skillnad var vilka risker analytikerna väljer att inkludera i prognos och i riskpremier. Författarna har identifierat att en storlekspremie används endast vid arbete med onoterade bolag av revisionsbyrå. Erfarenhet har visat sig vara avgörande vid skattningen av avkastningskravet, författarna menar att det kan finnas en koppling till bias i detta sammanhang. / Background: Analyst firms and banks currently play a significant role in the valuation of companies and the public's investment decisions that follow the advice of these players. Regardless of the valuation method, the analyst has a great deal of freedom in the valuation process and there are many opportunities for subjective assessments and assumptions. Why is this important? Well, the purpose of the analysts differs between companies. Some stock analysts work with commissioned analyzes, where a company requests a public analysis to market both its company and its stock, the focus can often be on opportunities for the company in question rather than threats. Some equity analysts work with M&A transactions, where it may instead be advantageous for the buyer's team to arrive at a low valuation to buy a company cheaply, but for the seller the opposite applies. Different purposes can create room for misleading valuations. Purpose: The purpose of the study is to analyze how Swedish analyst firms and banks work with firm-specific risk premiums in order to then be able to analyze how they differ and shed light on how and when the risk premiums are used by the various analysts.  Methodology: The study is based on a qualitative study in the form of interviews with Swedish analysts from analyst firms and banks, whose daily operations consist of company valuation and / or financial advice. After empirical data has been presented, this has been set against existing theories and previous research to create a description of how analysts differ regarding current risk premiums.  Conclusion: An adjusted CAPM is used by almost all respondents. The main risks identified by the analysts turned out to be industry risk, profit volatility, survival risk, management, customer and supplier dependence. The biggest difference was which risks the analysts choose to include in the forecast and in risk premiums. The authors have identified that a size premium is only used when working with unlisted companies by an auditing firm. Experience has proven to be crucial in estimating the required rate of return, the authors believe that there may be a connection to bias in this context.

The purpose of this study is to explain how investment-specific and firm-specific risk affects small and medium sized enterprises’ (SMEs) choice of capital budgeting technique for strategic investments.Furthermore, this study also aims to identify which of these risks affects the choice of capital budgeting technique to the greatest extent. This study assumes a positivistic perspective and adopts a deductive reasoning. The theoretical framework consists of the expected utility theory, the stakeholder theory  and existing research of risk and capital budgeting. The research method has been quantitative and data have been collected through a survey. The results indicates that both investment-specific and firm-specific risk has a significant impact on SMEs’ choice of capital budgeting technique for strategic investments. The results also indicates that SMEs under high levels of risk choose unsophisticated capital budgeting techniques. Furthermore, the findings shows that investment specific risk has a greater impact on SMEs’ choice of technique than firm-specific risk. Since this study examines investment-specific and firm-specific risk simultaneously, it differs from previous research. Previous research have examined each risk independently and therefore drawn individual conclusions for each individual risk’s impact on the choice of capital budgeting technique. This study also differs from previous research since the firm-specific risk is based on firm’s debt structure rather than the firm’s capital structure. Through this, the study contributes to existing research by explaining, previously neglected, underlying factors to SMEs’ choice of capital budgeting technique. / Studien syftar till att förklara hur investeringsspecifik och företagsspecifik risk påverkar små och medelstora företags (SME-företag) val av kapitalbudgeteringsteknik vid strategiska investeringar, samt kartlägga vilken av dessa risker som påverkar valet i störst utsträckning.  Studien utgår från den positivistiska forskningsfilosofin tillsammans med en deduktiv forskningsansats där teorin om förväntad nytta och intressentteorin tillsammans med tidigare forskning om risk och kapitalbudgetering utgjort den teoretiska referensramen. Studiens forskningsmetod har varit kvantitativ där data insamlats genom en enkätundersökning. Efter genomförda analyser av den insamlade datan framgår det att investeringsspecifik och företagsspecifik risk har en signifikant påvisbar påverkan på SME-företags val av kapitalbudgeteringsteknik vid strategiska investeringar. Studiens hypoteser om att hög investeringsspecifik samt hög företagsspecifik risk leder till ökad användning av osofistikerade tekniker har genom resultatet visat sig stämma. Av resultatet framgår även att investeringsspecifik risk har större påverkan än företagsspecifik risk på valet av teknik. Denna studie skiljer sig från tidigare forskning då både investeringsspecifik och företagsspecifik risk undersökts samtidigt. Tidigare forskning har undersökt varje risk individuellt och har således dragit individuella slutsatser för varje enskild risks påverkan på SME-företags val av kapitalbudgeteringsteknik. Likaså skiljer sig studien från tidigare forskning genom att den företagsspecifika risken utgjorts av företagens skuldstruktur snarare än företagens kapitalstruktur. Studien bidrar genom detta till att förklara bakomliggande faktorer till valet av kapitalbudgeteringsteknik som av tidigare forskning försummats.