Bakgrund: Det finns olika sätt för företag att konstruera sina ledare. Då Emballator Lagan Plast, ett industriföretag i Ljungby, har börjat fokusera på att utveckla sina ledare, fann vi det intressant att studera hur ledare konstrueras i SME-företag och vilka utmaningar SME- företag skulle kunna ha i detta arbete.   Problemformulering: Hur konstrueras ledare i SME-företag?   Syfte: Syftet med denna studie är att söka en förståelse hur ledare konstrueras i SME-företag utifrån deras specifika utmaningar och att samtidigt bidra med en förståelse för Emballator Lagan Plasts fortsatta arbete med ledarskapsutveckling.   Metod: I denna studie har vi gjort en fallstudie med en kvalitativ forskningsmetod. Vi har intervjuat och observerat olika arbetsroller för att söka en förståelse för hur ledare konstrueras i SME- företag.   Slutsats: Efter att tolkat det insamlade materialet och följt idéer och föreställningar om ledarskap, har vi fått en förståelse ledare konstrueras i SME- företag via en social konstruktion. / Background: There are different ways for companies to construct their leaders. Since Emballator Lagan Plast, an industry company in Ljungby, has started to focus on developing their leaders, we found it interesting to studying how leaders are constructed in SMEs and which possible challenges SMEs have in this work.    Research question: How are leaders constructed in SMEs?   Purpose: The purpose of this study was to search an understanding how leaders are constructed in SMEs given their specific challenges, together with a contribution to an understanding for Emballator Lagan Plast’s continuing work of leadership development.   Methodology: In this study, we have done a case study with a qualitative research design. We have done interviews and observations on different working positions to search an understanding how leaders are constructed in SMEs.   Conclusion: After interpreted the collected material and followed ideas and conceptions on leadership, we reached an understanding that leaders are constructed in SMEs through a social construction.

Forskningsområdet kring kapitalstruktur är utbrett. Det finns ett stort urval av teorier och studier kring företags kapitalstruktur och skuldsättningsgrad. Trots detta finns inte så många studier gällande svenska SME-företags kapitalstruktur. Eftersom skuldsättningsgrad hör till kärnan av företagens verksamhet och påverkar värderingen av företag finner författarna det intressant att undersöka hur väl kapitalstrukturen följer den klassiska pecking order-teorin.Även att undersöka hur kapitalstrukturen ser ut efter finanskrisen 2007/2008 då marknaden har förändrats är av intresse, varpå studien fokuserar på tre tidpunkter vars resultat jämförs. Studien syftar även till att belysa möjliga skillnader i kapitalstruktur mellan olika branscher. Studiens teoretiska referensram utgår ifrån pecking order-teorin, men även till viss del av Miller och Modiglianis relevans- och irrelevansteorem samt trade off-teorin. Urvalet för studien består av svenska SME-företag, definierade enligt Europakommissionen, under tre undersökningsår: 2012, 2014 och 2016. Undersökningen utgår ifrån sekundärdata inhämtad från Thomas Reuters databas Eikon. Tidigare studier är ytterst begränsat för specifikt svenska företag, men det finns ett större antal artiklar som undersökt SME-företag. I tidigare studier skiljer sig resultaten sig åt gällande om kapitalstrukturen följer pecking order-teorin. Studien utgår ifrån en kvantitativ forskningsmetod. Skuldsättningsgrad, definierat som totala skulder genom totala tillgångar, symboliserar den beroende variabeln. De förklarande variablerna är lönsamhet, likviditet, tillväxt, storlek och ålder, vilka grundar sig i tidigare empiri. Flera multipla linjära regressioner har använts för att studera förhållandet mellan beroendevariabeln och förklaringsvariabler. Resultatet från de statistiska testerna visade på att urvalets kapitalstruktur följer pecking order-teorin under alla tre undersökningsår. En låg lönsamhet, låg likviditet samt företag som inte varit verksamma i särskilt många år indikerar en hög skuldsättningsgrad. Företag som är i en tillväxtfas har en positiv korrelation med skuldsättningsgrad. Företag av större storlek, mätt i total omsättning, har även högre skuldsättningsgrad jämfört med företag av mindre storlek. Inga större skillnader gällande kapitalstruktur påvisades för specifika branscher. I jämförelse mellan undersökningsåren, med syfte att försöka belysa marknadsförändringars påverkan på urvalet kapitalstruktur, kunde inget tydligt samband noteras. Trots den negativa reporäntan noterades inga tydliga förändringar i svenska SME-företags kapitalstruktur när undersökningsåret 2016 jämfördes med de andra undersökningsåren.

Den globala företagsmarknaden utgörs idag till 99 procent av SME-företag (Inyang 2013) där många upplever implementeringen av CSR-arbete som förvirrande. Några av de största svårigheterna är hur CSR-arbetet ska få en tydlig struktur och vilka utvecklingsmöjligheter som finns. Det råder även forskningsmässig förvirring kring den grad av ansvar mindre företag är skyldiga att ta gällande CSR-arbete samt hur det ska utföras. Åtta av tio företag anser sig arbeta med CSR-relaterade aktiviteter men av dem är det endast 22 procent som mäter resultaten som uppnås (Blom 2014). Tre svenska SME-företag inom textilindustrin inriktade på försäljning till företagskunder, även förkortat B2B från engelskans business to business, undersöks i denna studie i syfte att kartlägga deras CSR-aktiviteter. Till hjälp har en CSR-strategimodell utformats med inspiration från tidigare modeller med avsikt att bedöma potentiellt behov av att förbättra och utveckla arbetet med CSR. Det teoretiska material som ligger till grund för rapporten är hämtat från tidigare forskning rörande CSR i SME-företag och strategimodeller för SME-företag. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med anställda på företagen och detta material har legat till grund för kartläggningen av företagets CSR-arbete. Studien visar att de undersökta SME-företagen bedriver ett aktivt CSR-arbete utifrån deras personella kapacitet. Det arbete som utförs har en stark anknytning till företagsledningens personliga intresse för CSR vilket är direkt kopplat till hur väl CSR integreras i affärsstrategin. De företag som har en uttalad strategi och målsättning för CSR-arbete är de mest framgångsrika i att utvärdera och mäta resultatet av deras aktiviteter. Studien visar även på likheter och olikheter i hur SME-företag arbetar med CSR. Resultatet visar att alla delar av CSR-arbetet är beroende av varandra och att företagen måste arbeta med samtliga för att få ett komplett och fungerade CSR-strategiarbete.

General Data Protection Regulation (GDPR), i Sverige kallad dataskyddsförordningen, har sin upprinnelse i EU:s lagstiftning. EU-kommissionen presenterade 2012 förslag till nya regler för dataskydd och personuppgiftsbehandling efter att bister i det gamla direktivet om behandling av personuppgifter upptäckts. Den nya förordningen, trädde i kraft den 25 maj 2018. Den snabba tekniska utvecklingen i dagens samhälle har förändrat våra vanor och beteenden jämfört med 1998 – då den tidigare personuppgiftslagen trädde i kraft. Tekniken har gjort det enklare att konsumera varor och tjänster från andra länder, vilket i sin tur medför att även våra personuppgifter sprids och lagras utanför Sveriges gränser i högre utsträckning. EU:s syfte med den nya dataskyddsförordningen, GDPR, var att skapa en enhetlig lagstiftning för hanteringen av dessa personuppgifter i de olika medlemsländerna – och därigenom underlätta det fria flödet av varor och tjänster på EU:s inre marknad; informationen skulle kunna flöda fritt mellan medlemsländerna. En viktig aspekt i arbetet med GDPR var tillkomsten av vissa rekvisit, exempelvis kravet på laglig grund, som ska vara uppfyllda vid behandling av personuppgifter av företag, organisationer och myndigheter och andra offentliga organ. För att besvara syftet och frågeställningen ”Hur har Sveriges SMF-företagare upplevt införandet av GDPR?” har en rättsdogmatisk metod använts. Dessutom har en kvalitativ- och kvantitativ metod använts genom frågeformulär och intervjuer i syfte att ytterligare ge klarhet i frågan. Undersökningen visade på att företagare i första hand använt sig av utbildningar, konsulter eller checklistor på internet för att tillgodogöra sig kunskap om GDPR. Genom intervjun med chefjuristen på Företagarna, Sveriges största sammanslutning av företagare, framkom det att många företagare upplever GDPR som svårt och otydligt, framförallt rörande personuppgiftsbiträdesavtal; när dessa ska appliceras och inte. Både i undersökningen, intervjuerna och flertalet nyhetsartiklar framgick det att förordningen är så pass ny att det kommer dröja innan Sveriges SMF-företagare till fullo satt sig i den, och efterlever förordningen. Det är trots allt ett arbete som ska fortlöpa även framledes; företagarna kan inte slå sig till ro eller nöja sig med att enbart ha infört GDPR i verksamheten.

Alla företag har ett juridiskt ansvar att upprätta årsredovisningar och bokföra enligt gällande lagar och regler. Då utformningen av redovisningen varit detsamma under en längre period har de senaste årens digitala utveckling, och inte minst pandemins nedslag, påskyndat företags arbetssätt till ett mer digitalt. Tidigare forskning har lyft att SME-företag har begränsade resurser och att de därmed ofta väljer att outsourca sin redovisning till redovisningsbyråer. Detta skulle kunna innebära att synen på vad en digitaliserad redovisning är och vilka möjligheter och problem som den bidrar med skiljer sig åt mellan företag och redovisningsbyråer. Syftet med studien är därför att undersöka varför den kan finnas ett motstånd för svenska SME-företag att vilja digitalisera sin redovisning och om det valet har något med företagets eventuella outsourcing till externa parter att göra. För att kunna undersöka vilka faktorer som påverkar valet av en digitaliserad redovisning utförs en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för SME-företag både inom redovisningsbyråer men också inom tre olika verksamhetsområden (hotell och restaurang, fastigheter och säkerhet). Intervjuerna analyseras enligt en tematisk analys och presenteras sedan uppdelat på redovisningsbyråer och företagens olika professioner genom återkoppling till tidigare forskning och teorier. Slutsatsen i studien är att både redovisningsbyråerna och företagen ser stora fördelar med en digitaliserad redovisning då den effektiviserar redovisningsprocessen. Dock menar redovisningsbyråerna att det största motståndet till en fullt digitaliserad redovisning är deras kunder och de lagar och den reglering som finns att förhålla sig till. Företagen anser att de är tillräckligt digitaliserade och därmed saknar behov av att implementera den digitala redovisningen fullt ut. Vidare upplever företagen viss osäkerhet för eventuella digitala intrång som kan ske när de väljer att digitalisera redovisningen. Denna skillnad mellan redovisningsbyråer och företag kan förklara varför det finns ett motstånd till att digitalisera redovisningen.

Samhällets växande krav på snabba produktioner utifrån globaliseringen ställer krav på företag att producera snabbare, effektivare och till bättre kvalitet. För att möta samhällets krav inom dessa aspekter har outsourcing blivit allt vanligare som en lösning, där företag lägger ut en del av produktionen till andra företag som kan sköta det effektivare eller till en lägre kostnad. Trots att outsourcing kan och bör vara en lösning för samhällets växande krav medför det även svårigheter med att dra nytta av varandras kunskap mellan företag, det vill säga, bristande kunskapsdelning mellan aktörerna.  Tidigare forskning har framlagt förtroende, knowledge-management och teammedlemskap som lösningar på bristande kunskapsdelning hos stora tillverkningsföretag. Denna studies syfte är att undersöka vad SME-tillverkningsföretag upplever som lösningar för bristande kunskapsdelning inom en outsourcingprocess, och om deras upplevelser förhåller sig till förtroende, knowledge-management och teammedlemskap eller om det framkommer andra lösningar. Studien använder sig av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att få SME-företagens upplevelser kring lösningar. Olika teman från teorierna förtroende, knowledge-management och teammedlemskap har plockats ut för att kunna se om dessa framgick i respondenternas svar som upplevelser för bristande kunskapsdelning. Detta för att kunna besvara studiens forskningsfråga; Vilka lösningar upplever SME-företag kan motverka bristen på kunskapsdelning i en outsourcingprocess och hur förhåller de sig till de lösningar som är framtagna hos stora företag eller behöver de modifieras?  Resultatet visade att SME-tillverkningsföretag upplevde ett flertal teman från teorin om förtroende samt knowledge-management som lösningar för bristande kunskapsdelning i en outsourcingprocess. Teammedlemskap var istället något som upplevdes som en negativ faktor istället för en lösning. Resultatet för denna studie kan bistå med forskning till det teoretiska fältet för SME-tillverkningsföretag som arbetar med outsourcing, samt vilka lösningar som kan appliceras hos SME-tillverkningsföretag för att minska bristande kunskapsdelning i en outsourcingprocess. Studiens resultat öppnar även upp dörren för nya lösningar till bristande kunskapsdelning som kan undersökas som lösningar för både SME- och stora företag.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur nystartade företag etablerar sig på marknaden genom att använda andra marknadsföringsstrategier än traditionell marknadsföring. Metod: Denna studie har genomförts genom en kvalitativ ansats med tillämpning av en semistrukturerad intervjumall. Den kvalitativa ansatsen var genom insamling av data via intervju med 13 olika företag. Teori: Den teoretiska referensramen innehåller en analys utifrån tidigare studier med teorierna: Marknadsförings mix, Entreprenöriell marknadsföring, Effectuation samt olika metoder inom den icketraditionella marknadsföringen som Sociala nätverk, mun-till-mun metoden och internetmarknadsföring. Empirin: Empiridata består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 13 olika nystartade företag. Det förekommer även kvantitativ ansats i from av presentationen av data i empirin. Slutsats: Resultatet påvisar att de sociala omständigheter är den gemensamma nämnaren till hur nystartade företag använder sig av marknadsföring trots förändringar i tillvägagångssätten. Det förekommer fortfarande användning av traditionell media i form av PR eller tv-reklam för att genera större resurser. Resultatet visar även att det kan krävas en stormarknadsföringsbudget för att kunna etablera sig på marknaden mycket snabbare, trots icke-traditionell marknadsförings kostnadseffektivitet och träffsäkerhet i jämförelse till traditionella metoder.

<p>Ett CRM system ger fördelar för ett företags förmåga att bygga varaktiga kundrelationer. Små och medelstora företag är dock tveksamma till att investera i sådana system. Resurserna för att dels investera i och sedan effektivt förvalta systemen fattas ofta i företagen. Implementationerna av systemen drar dessutom ofta ut på tiden. Modellen Software as a Service har under 2000 talet vunnit stora landvinningar. Leverantörer som erbjuder CRM funktionalitet som en betald tjänst över Internet är ett attraktivt alternativ för små och medelstora företag som vill kringgå ovanstående problem. Samtidigt råder en viss tveksamhet till vilken kvalitet dessa tjänster håller. I denna studie söker vi svar på hur små och medelstora svenska företag upplever fördelarna med att köpa in ett CRM system som en SaaS tjänst.Syftet med denna studie är att kartlägga hur ett antal små och medelstora svenska företagupplever fördelarna med att köpa in ett CRM system som SaaS tjänst och presentera resultatet som en källa till kunskap om CRM system som SaaS tjänster. En kvalitativ studie har bedrivits med litteraturstudier som metod för insamling av sekundärdata och semistrukturerade telefonintervjuer som metod för primärdatainsamling. Fyra företag som använder ett CRM system som SaaS tjänst har deltagit i studien. Studien visar att fördelarna med leveransmodellen SaaS eliminerar flera potentiella hinder för små och medelstora företags förmåga att köpa in ett CRM system. Företagen undgår kostsam hårdvara och IT förvaltning. Kvalitén för dessa tjänster håller även en hög standard. Implementationen av tjänsterna upplevs av företagen som snabba och betalningsmodellen medför låga initialkostnader och ger en låg totalkostnad. Det medför även möjligheter till ett mobilt arbetssätt.</p> / Vet ej vem som är examinator för uppsatsen.

Internationalisering innebär ett företags engagemang på utländska marknader, något som exempelvis kan ske genom export i allians med andra utländska verksamheter. Export delas in i direkt och indirekt export. I och med att det har blivit enklare även för små och medelstora företag att göra affärer över gränserna har det i sin tur medfört barriärer som hindrar eller hämmar företags möjligheter att exportera. Även om det inte verkar råda någon konsensus vad det gäller exportbarriärer så är det ändå ett välbeforskat ämne. Vad som däremot ter sig betydligt mer outforskat är hur små och medelstora företag tar sig över dessa hinder. De förklaringar som finns kring hur små och medelstora företag hanterar de barriärer som upplevs vid export är väldigt oklara. Oftast beskrivs processer och arbete i samband med expansion men inte det grundläggande arbetet som små och medelstora företag går igenom för att kunna utvecklas och expandera genom sin export. Med grund utifrån detta har författarna till denna studie kommit fram till ett syfte som lyder att; ”Syftet med denna studie är att explorativt undersöka hur små och medelstora svenska exportföretag hanterar upplevda exportbarriärer” Författarna till denna studie har använt sig av en kvalitativ studie med ett deduktivt synsätt där grunden har legat i teori kring interna och externa exportbarriärer, dessa har delats in i de olika undergrupperna informations-, funktionella-, marknadsförings-, administrativa-, statliga- , genomförandes- samt miljöbarriärer. Denna teori tillsammans med tre semi-strukturerade djupintervjuer med de ovannämnda företagen har analyserats, och utifrån denna mynnat ut i en slutsats. Slutsatsen beskriver att de exportbarriärer som företag upplever är situationsbetingade och beror på mer än en variabel. Beroende på vilket geografiskt område företaget har valt att exportera till kommer de också uppleva varierande barriärer och då behöva anpassa sina hanteringsåtgärder. Vilka barriärer som upplevts och hur de hanterats beror också på hur länge företaget varit verksamma med export. Det sätt som har möjliggjort ett internationellt verkande i stor mån är genom användandet av mellanhänder. Genom att små och medelstora företag använder sig av mellanhänder har de kunnat hantera många av de barriärer som uppkommit på ett sätt som medför färre och mindre finansiella följder för det enskilda företaget.

Syftet med de upphandlingsrättsliga regelverken anses i synnerhet kunna uppnås genom att bättre förutsättningar för SME-företag att delta i offentliga upphandlingar skapas. Bestämmelserna avseende ESPD-systemet, skyldigheten för upphandlande myndighet att motivera varför ett kontrakt inte ska delas upp, högsta tillåtna takbelopp för krav på leverantörs årsomsättning och dialog mellan upphandlande myndighet och leverantörer har omnämnts som sådana som särskilt kan bidra till att bättre förutsättningar för SME-företagen skapas. ESPD-systemet påstås kunna minska administrativa hinder för SME-företag. De hinder som oftast uppfattas av SME-företag består av att offentliga upphandlingar upplevs vara komplicerade och omfattande. ESPD-systemet förväntas bidra till förenkling för SME-företag och minska tröskeln för att delta i offentliga upphandlingar. Systemet är organiserat i två steg. Det första steget innebär att leverantören lämnar ett preliminärt intygande i ett ESPD-formulär om att denne uppfyller upphandlingens ställda krav och att någon uteslutningsgrund inte är aktuell. I det andra steget genomför den upphandlande myndigheten en kontroll av den lämnade egenförsäkran. Att dela upp ett kontrakt i mindre delar och att inte sätta allt för långtgående krav på leverantörens årsomsättning har ansetts innebära att de materiella hindren minskar för SME-företagen. Mindre kontrakt anses vara lättare att hantera för SME-företag och krav på årsomsättningen bör inte sättas för högt med tanke på att SME-företag generellt har en lägre omsättning gentemot ett stort företag. Bestämmelserna som möjliggör dialog mellan upphandlande myndighet och leverantörer har ansetts skapa en grund för ökad kunskap hos bägge parter vilket kan bidra till affärsmässiga hinder för SME-företag minskar, bestående bland annat av att komplexa upphandlingsdokument inte tas fram. ESPD-systemet har i dagsläget betydelsen att det skapar ett alternativ för hur leverantörer kan delta i offentliga upphandlingar. Det leder dock inte till ett ökat deltagande av SME-företag eftersom det, trots föresatserna, inte bidrar till minskad administrativ börda. Att dela upp ett kontrakt i mindre delar, sätta ett lägre omsättningskrav och föra dialog kan däremot skapa bättre förutsättningar för SME-företag i offentliga upphandlingar. Dessa bestämmelser tycks således bidra till ett ökat deltagande av SME-företag. Sammanfattningsvis kan sägas att de upphandlingsrättsliga regelverken ger goda förutsättningar för SME-företagen att delta i offentliga upphandlingar. Det är dock inte regelverket i sig som får betydelse eller bidrar till ett ökat deltagande av SME-företagen, utan tillämpningen av regelverket.