Molnbaserade affärssystem blir allt mer populära och fördelarna är många. Däremot är den mest återkommande utmaningen datasäkerheten eftersom företag lämnar över kontrollen av datalagring till molnleverantören. Det krävs därmed förtroende och trygghet mellan molnleverantören och företagen. Otrygghet kring datalagring och säkerhet är en av huvudanledningarna till att företag betvivlar att investera i molnbaserade affärssystem. Syftet med studien var därmed att identifiera betydelsefulla aspekter som frambringar trygghet för SME-företag med datalagring i molnbaserade affärssystem och besvara studiens frågeställning:“Vilka aspekter är betydelsefulla för att SME-företag ska känna trygghet med datalagring i molnbaserade affärssystem?”. En kvalitativ ansats har tillämpats i studien för att besvara forskningsfrågan. Genom semistrukturerade intervjuer undersöktes området på djupet och vid analys av resultatet framkom betydelsefulla teman som låg till grund för studiens diskussion och slutsats. Trygghetsaspekterna som identifierades var följande: logghantering, tvåfaktorsautentisering, segmentering, krypterad data, backuper, datalagring inom EU, avtal och standarder, etablerad molnleverantör och transparent molnleverantör. Studiens slutsatser kan vara till stöd för molnleverantörer och SME-företag om vilka aspekter som är betydelsefulla för att skapa ökad upplevd trygghet med extern datalagring. Det kan då generera i en tryggare och mer förtroendegivande relation mellan båda parter när SME-företag överlämnar ansvaret över data till molnleverantören. / Cloud-based enterprise resource planning system (ERP-system) is becoming increasingly popular and the benefits are many. The most recurrent challenge is data security because the enterprises left the control of data storage to the cloud supplier. For that reason, trust and safety are required between the cloud supplier and the enterprise. Data storage and security are one of the main reasons why enterprises are hesitant to invest in cloud-based ERP-systems. The purpose of the research was thus to identify significant aspects that create safety for SMEenterprises with data storage in cloud-based ERP-systems and answer the research question:“Which aspects are significant for SME-enterprises to feel safe with data storage in cloudbased ERP-systems?”. A qualitative approach has been applied to answer the research question. Semi-structured interviews have been used to investigate the area in depth. With analysis of the results, significant themes emerged which underlies this paper discussion and conclusion chapters. The safety aspects that was identified were the following: log management, two-factor authentication, segmentation, encrypted data, backups, data storage within the EU, agreements and standards, established cloud supplier and transparent cloud supplier. The conclusions of the research can support cloud suppliers and SME-enterprises about which aspects that are significant to create a perceived security with external data storage. It can generate in a more secure and trusting relationship between both parties when SME-enterprises hand over responsibility for data to the cloud supplier.

I studien har fyra faktorer identifierats som anses ha en påverka påmedarbetarengagemang inom SME företag; Värderingar som anses öka känslan av meningsfullhet hos medarbetaren. Studiens resultat förespråkar fokus på bland annat individuella värderingar samt gemensamt framställda värderingar.Decentralisering anses också ha en påverkan på känslan av meningsfullhet hos medarbetaren. Här rekommenderas hög grad av autonomi och medarbetarinvolvering inom beslutsfattanden. Trygghet i chefer och kollegoranses bidra till en ökad psykologisk säkerhet hos medarbetaren. Studiens resultat förespråkar transparens och öppenhet, kontinuerliga dialoger om välmående samt gemenskap. Stöd och kommunikation anses påverka medarbetarens psykologiska samt fysiska tillgänglighet. Här rekommenderas kontinuerliga puls-mätningar och möten för att identifiera kompetensgap och behov av stöd. I följd av detta ska medarbetarna även ha tillgång till coachning eller andra former av stöttning.

We have all read about the rapid development of today’s business landscape as well as the increase in globalization. Companies are forced to operate in new ways in order to stay competitive. At the same time, globalization has opened up new business opportunities for companies. This has lead to the emergence of born global companies, which carry out rapid internationalization processes from an early stage, and challenge traditional internationalization models such as the Uppsala model. According to existing literature, there are several challenges with adopting a born global strategy, and international entrepreneurship orientation becomes an important aspect in order to succeed. Finding a balance between innovativeness, risk-taking, and proactiveness is the key in order for born global companies to succeed in their internationalization process. This study investigates how international entrepreneurship orientation affects the internationalization process of born global companies in Sweden. I have, with the help of a qualitative study, looked into how Swedish SME born global companies in the ear-and headphone industry have managed to take on several international markets in their internationalization process and in what way international entrepreneurship orientation in combination with other factors have played a crucial role. / Vi har alla läst om den snabba utvecklingen av dagens affärslandskap samt den ökade globaliseringen. Företag tvingas idag att hitta nya sätt att arbeta på för att förbli konkurrenskraftiga. Globalisering har i sin tur skapat nya möjligheter för företag, vilket har lett till uppkomsten av born global-företag. Dessa företag karaktäriseras av att genomföra snabba internationaliseringsprocesser från ett tidigt skede och utmanar på så sätt mer traditionella modeller så som Uppsalamodellen. Enligt existerande litteratur finns det ett flertal utmaningar när det kommer till att ta sig an en born global-strategi och internationell entreprenörskapsorientering blir därmed en viktig aspekt för att lyckas. Att hitta en balans mellan innovativitet, proaktivitet och risktagande är nyckeln för att ett born globalföretag ska lyckas i sin internationaliseringsprocess. Den här studien undersöker hur internationell entreprenörskapsorientering påverkar internationaliseringsprocessen hos born global-företag i Sverige. Jag har med hjälp av en kvalitativ studie undersökt hur svenska SME born global-företag inom hörlursbranschen har lyckats ta sig an flera internationella marknader i deras internationaliseringsprocess och på vilket sätt internationell entreprenörskapsorientering i kombination med andra faktorer har haft en kritisk roll i processen.

The purpose of this study is to explain how investment-specific and firm-specific risk affects small and medium sized enterprises’ (SMEs) choice of capital budgeting technique for strategic investments.Furthermore, this study also aims to identify which of these risks affects the choice of capital budgeting technique to the greatest extent. This study assumes a positivistic perspective and adopts a deductive reasoning. The theoretical framework consists of the expected utility theory, the stakeholder theory  and existing research of risk and capital budgeting. The research method has been quantitative and data have been collected through a survey. The results indicates that both investment-specific and firm-specific risk has a significant impact on SMEs’ choice of capital budgeting technique for strategic investments. The results also indicates that SMEs under high levels of risk choose unsophisticated capital budgeting techniques. Furthermore, the findings shows that investment specific risk has a greater impact on SMEs’ choice of technique than firm-specific risk. Since this study examines investment-specific and firm-specific risk simultaneously, it differs from previous research. Previous research have examined each risk independently and therefore drawn individual conclusions for each individual risk’s impact on the choice of capital budgeting technique. This study also differs from previous research since the firm-specific risk is based on firm’s debt structure rather than the firm’s capital structure. Through this, the study contributes to existing research by explaining, previously neglected, underlying factors to SMEs’ choice of capital budgeting technique. / Studien syftar till att förklara hur investeringsspecifik och företagsspecifik risk påverkar små och medelstora företags (SME-företag) val av kapitalbudgeteringsteknik vid strategiska investeringar, samt kartlägga vilken av dessa risker som påverkar valet i störst utsträckning.  Studien utgår från den positivistiska forskningsfilosofin tillsammans med en deduktiv forskningsansats där teorin om förväntad nytta och intressentteorin tillsammans med tidigare forskning om risk och kapitalbudgetering utgjort den teoretiska referensramen. Studiens forskningsmetod har varit kvantitativ där data insamlats genom en enkätundersökning. Efter genomförda analyser av den insamlade datan framgår det att investeringsspecifik och företagsspecifik risk har en signifikant påvisbar påverkan på SME-företags val av kapitalbudgeteringsteknik vid strategiska investeringar. Studiens hypoteser om att hög investeringsspecifik samt hög företagsspecifik risk leder till ökad användning av osofistikerade tekniker har genom resultatet visat sig stämma. Av resultatet framgår även att investeringsspecifik risk har större påverkan än företagsspecifik risk på valet av teknik. Denna studie skiljer sig från tidigare forskning då både investeringsspecifik och företagsspecifik risk undersökts samtidigt. Tidigare forskning har undersökt varje risk individuellt och har således dragit individuella slutsatser för varje enskild risks påverkan på SME-företags val av kapitalbudgeteringsteknik. Likaså skiljer sig studien från tidigare forskning genom att den företagsspecifika risken utgjorts av företagens skuldstruktur snarare än företagens kapitalstruktur. Studien bidrar genom detta till att förklara bakomliggande faktorer till valet av kapitalbudgeteringsteknik som av tidigare forskning försummats.

Tidigare forskning har identifierat ett gap mellan teori och hur företag använder kapitalbudgeteringstekniker i praktiken. Forskning tyder på att gapet är särskilt stort vid SME-företag, eftersom de tenderar att använda de enkla kapitalbudgeteringsteknikerna. Genom att försöka förklara förekomsten av fenomenet the theory-practice gap  har forskare reflekterat kring vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för valet av kapitalbudgeteringsteknik i SME-företag. En bakomliggande faktor som påverkar valet av kapitalbudgeteringsteknik är en individs humankapital, i form av utbildningsnivå och yrkeserfarenhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur humankapitalet påverkar valet av kapitalbudgeteringsteknik vid strategiska investeringar i svenska SME-företag. För att undersöka och analysera studiens syfte har en kvantitativ datainsamlingsmetod använts i form av en internetbaserad enkät. Studien har en positivistisk forskningsfilosofi som utgår från en deduktiv forskningsansats som används för att möjliggöra hypotesprövningar. Studiens resultat baseras på 56 respondenter vilka är beslutfattare vid strategiska investeringar i svenska SME-företag, där resultaten illustreras med hjälp av statistiska analysmetoder. Studiens resultat och slutsats visar att beslutfattare i svenska SME-företag med högre utbildningsnivå eller högre grad av yrkeserfarenhet ökar användningen av avancerade kapitalbudgeteringstekniker. Dock kan inte studiens resultat signifikant påvisa att en beslutsfattare i svenska SME-företag med låg utbildningsnivå eller lägre grad av yrkeserfarenhet använder enkla kapitalbudgeteringstekniker. / Previous research has identified a gap between theory and how companies actually use capital budgeting techniques in practice. Research highlights that the gap is particularly large among SMEs, as they tend to use simpler capital budgeting techniques. By trying to explain the phenomenon of the theory-practice gap, researchers have reflected on underlying factors that influence the choice of capital budgeting techniques in SMEs. An underlying factor, that influences the choice of capital budgeting techniques, is on the individual level in terms of educational degree and occupational level of experience. The aim of this thesis is therefore to increase the understanding of how the human capital influences the choice of capital budgeting techniques in Swedish SMEs. To examine the aim of the study, a quantitative method is used by a web-based survey. Furthermore, the study is based on a positivism research philosophy that evolve from a deductive research method in order to draw general conclusions. The result of the study is based on 56 responses from decision makers for strategic investments in Swedish SMEs, where the results are illustrated using statistical analysis methods. The results and conclusions of the study shows that decision makers in Swedish SMEs with higher degree of education or higher level of occupational experience increase the use of more advanced capital budgeting techniques. However, the results do not support that decision makers in Swedish SMEs with a lower degree of education or lower level of occupational experience use more simple capital budgeting techniques.

Molnbaserade affärssystem är standardiserade och blir alltmer populära systemstöd i företagen. Om företagen ska kunna få stöd för sina arbetsuppgifter behöver de ändra sina arbetsprocesser för att de ska kunna utföras i det molnbaserade affärssystemet. Syftet med studien är att beskriva hur molnbaserade affärssystem kan stödja respektive inte kan stödja SME-företagens dagliga verksamhet för att besvara studiens frågeställning: ”Hur stödjer molnbaserade affärssystem den dagliga verksamheten i SME-företag?” Studien har använt en kvalitativ ansats för att besvara forskningsfrågan. De semistrukturerade intervjuerna som användes i studien bidrog till att undersöka området på djupet och sedan när resultatet analyserades framkom betydelsefulla teman som utgjorde grunden till studiens diskussion och slutsats. Studiens slutsats visar att molnbaserade affärssystem generellt är stödjande för SME-företagens dagliga verksamhet. Molnbaserade affärssystem stödjer den dagliga verksamheten genom att företag får bättre kontroll över arbetet, optimerar arbetsuppgifterna samt att de möjliggör att kunna utföra arbete oberoende av geografisk plats. I studiens slutsats framkommer det att det finns arbetsprocesser som går att utföra i molnbaserade affärssystem, men användarna väljer att utföra dem i andra system eller program för att funktionaliteten och flexibiliteten är begränsad i molnbaserade affärssystem. Det finns arbetsuppgifter som inte går att utföra i molnbaserade affärssystem därav behöver de utföras i andra system. / Cloud-based enterprise resource planning system (ERP-system) isstandardized and is becoming an increasingly more popular support systemwithin enterprises. For enterprises to be able to receive support for theirwork tasks, they need to change their work processes for them to be carriedout in the cloud-based ERP-systems. The purpose of the study is to describehow cloud-based ERP-systems can support or cannot support the dailyoperations of SME-enterprises to answer the study's question: "How docloud-based enterprise resource planning support the daily operations ofSME-enterprises?"The study used a qualitative approach to answer the research question. Thesemi-structured interviews used in the study contributed to being able toinvestigate the area in depth and when the result was analyzed, significantthemes emerged that were the foundation for the study’s discussion andconclusion. The study’s conclusion indicates that cloud-based ERP-systemsgenerally is supportive for SME-enterprises daily operations. Cloud-basedERP-systems support daily operations by giving companies better control ofthe work processes, optimizing their tasks, and to be able to perform work inindependent of geographical location. The study’s conclusion it appears thatthere are work processes that can be done in cloud-based ERP-systems, butusers choose to do them in other systems or programs because thefunctionality and flexibility is limited in cloud-based ERP-systems