Ett CRM system ger fördelar för ett företags förmåga att bygga varaktiga kundrelationer. Små och medelstora företag är dock tveksamma till att investera i sådana system. Resurserna för att dels investera i och sedan effektivt förvalta systemen fattas ofta i företagen. Implementationerna av systemen drar dessutom ofta ut på tiden. Modellen Software as a Service har under 2000 talet vunnit stora landvinningar. Leverantörer som erbjuder CRM funktionalitet som en betald tjänst över Internet är ett attraktivt alternativ för små och medelstora företag som vill kringgå ovanstående problem. Samtidigt råder en viss tveksamhet till vilken kvalitet dessa tjänster håller. I denna studie söker vi svar på hur små och medelstora svenska företag upplever fördelarna med att köpa in ett CRM system som en SaaS tjänst.Syftet med denna studie är att kartlägga hur ett antal små och medelstora svenska företagupplever fördelarna med att köpa in ett CRM system som SaaS tjänst och presentera resultatet som en källa till kunskap om CRM system som SaaS tjänster. En kvalitativ studie har bedrivits med litteraturstudier som metod för insamling av sekundärdata och semistrukturerade telefonintervjuer som metod för primärdatainsamling. Fyra företag som använder ett CRM system som SaaS tjänst har deltagit i studien. Studien visar att fördelarna med leveransmodellen SaaS eliminerar flera potentiella hinder för små och medelstora företags förmåga att köpa in ett CRM system. Företagen undgår kostsam hårdvara och IT förvaltning. Kvalitén för dessa tjänster håller även en hög standard. Implementationen av tjänsterna upplevs av företagen som snabba och betalningsmodellen medför låga initialkostnader och ger en låg totalkostnad. Det medför även möjligheter till ett mobilt arbetssätt. / Vet ej vem som är examinator för uppsatsen.

Hållbarhet är ett begrepp som har växt i och med en ökad medvetenhet bland omgivningen, och som har resulterat i bland annat fler regleringar för stora företag avseende hållbarhet. Därmed har hållbarhetsarbeten fått en mer naturlig ingång hos stora företag, medan SME-företag inte haft samma förutsättningar till att arbeta med hållbarhet. Dock har ett ökat socialt ansvar, på grund av till exempel Agenda 2030, medfört att även SME-företag behöver ta större hänsyn till deras hållbarhetsarbete för att målen ska nås. SME-företag utgör en omfattande del av det svenska näringslivet, och för att Agenda 2030 ska vara uppnåeligt behöver dessa arbeta i linje med de globala målen. Tidigare forskning är främst inriktad på stora företag och deras motivation till hållbarhetsarbete, medan forskning avseende SME-företag kopplat till motivation inte uppmärksammats i samma grad. Även forskning inom Agenda 2030 belyser framförallt stora företag, samtidigt som studier gällande SME-företag har åsidosatts. Därmed strävar syftet efter att öka förståelsen för vad som motiverar SME-företag till att arbeta med hållbarhet samt hur SME-företag förhåller sig till Agenda 2030. Studien bygger på en kvalitativ metod, där data är insamlat genom semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt deltog nio respondenter som valdes utifrån ett bekvämlighetsurval, där samtliga deltagare i studien är hållbarhetsansvariga inom respektive SME-företag. Data från intervjuerna har transkriberats och reducerats ner till kategorier och koder som därefter har introducerats i empirin, vilket sedan har analyserats med tidigare teorier för att kunna identifiera likheter och olikheter inom fenomenet. Resultatet av studien visar att det finns en intern vilja hos ledningen inom SME-företag att arbeta med hållbarhet, men att de främst motiveras av vad deras intressenter efterfrågar. Hållbarhetsarbetet bör således vara tillräckligt omfattande för att motsvara intressenternas krav och de förväntningar omgivningen har på SME-företaget. Hållbarhetsarbetet är en nödvändig del för att SME-företaget ska ha en långsiktig överlevnad. Vidare går det att konstatera att Agenda 2030 har underlättat för SME-företag att implementera och fastställa hållbarhetsmål inom organisationen, men att det dock inte har givit någon särskild förändring på SME-företags hållbarhetsarbeten. Därmed kan det behövas ytterligare regleringar för att Agenda 2030 ska ha en tydligare påverkan hos SME-företag. / Sustainability is a concept that has grown due to increased awareness among the society, which has resulted in, among other things, more regulations for large companies regarding sustainability. Thus, sustainability practices have received a more natural entrance in large companies, while SMEs do not conduct sustainability practices under the same conditions at all. However, increased social responsibility, due to for example Agenda 2030, has led to that SMEs also need to show greater consideration of their sustainability practices in order to achieve the goals. SMEs constitute an extensive part of the Swedish business community, which means that they also need to operate in line with Agenda 2030 in order for the global goals to be reachable. Previous research has primarily focused on large companies and their sustainability practices, while SMEs linked to motivation has not received the same degree of attention. Research within Agenda 2030 also emphasizes large companies in particular, whereas studies concerning SMEs have been disregarded. Thus, the aim is to increase the understanding of what motivates SMEs to conduct sustainability practices and how SMEs relate to Agenda 2030.  The study is based on a qualitative method, where data is collected through semi-structured interviews. A total of nine respondents participated who were selected based on a convenience sample, where all participants are responsible for sustainability within each SME. Data from the interviews have been transcribed and reduced down to categories and codes which have subsequently been introduced in the empirical study, and has then been analyzed with previous theories in order to be able to identify similarities and differences within the phenomenon. The study shows that there is an intrinsic volition at the management within SMEs to conduct sustainability practices, but that they are primarily motivated by what their stakeholders demand. Therefore, sustainability practices should be sufficiently extensive to match the stakeholders' requirements and the expectations the society has on the SME. Sustainability practice is a necessary part for SMEs to have a long-term survival. Furthermore, it can be stated that Agenda 2030 has made it easier for SMEs to implement and set sustainability goals within the organization, but that it has not resulted in any particular change in SMEs' sustainability practices. Thus, further regulations may be needed for Agenda 2030 to have a clearer impact on SMEs.

Transporter har en avgörande roll för den globala ekonomin och samhällets viktiga funktioner. Dessvärre har transportsektorn en stark koppling till de globala klimatförändringarna. I Sverige står inrikes transporter för ungefär en tredjedel av landets totala växthusgasutsläpp, för att minska utsläppen och uppnå nationella klimatmål krävs en omställning av transportsystemet som idag till stor del är beroende av fossila bränslen. För att uppnå en förändring av transportsystemet krävs det att flera olika aktörer på olika nivåer i samhället samverkar och arbetar mot samma mål. I Gävleborgs län är transportsektorn den största utsläppskällan av växthusgaser, länet har ambitionen att minska utsläppen från transporter och arbetar bland annat för att skapa ett fossilfritt transportsystem innan år 2030. I detta arbete har målet varit att bedöma vilka möjligheter små- och medelstora företag (SME-företag) har för att bidra till omställningen och till att nå klimatmålen för transportsektorn. Vidare har syftet varit att sammanställa och granska vilka förutsättningar som finns för SME-företagen i Gävleborgs län att välja förnybara drivmedel (inklusive el) och alternativa fordon vid inköp och leasing. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer utförts med 6 SME-företag i länet. SME-företagens möjligheter att bidra till omställningen beror på flera olika faktorer såsom den nationella och regionala marknaden för alternativa fordon och drivmedel samt olika former av styrmedel. Resultatet visar att flera av företagen som inkluderats i detta arbete någon gång har diskuterat kring möjligheten att investera i alternativa fordon och drivmedel och anser dessutom att sådana investeringar kan skapa konkurrensfördelar för företagen, både idag och i framtiden. Däremot finns det hinder som hämmar omställningen. Ekonomiska aspekter utgör i dagsläget ett stort hinder. Ekonomiska stöd kan därför utgöra viktiga förutsättningar men resultatet visar att det råder brist på kännedom gällande sådana stöd och därmed krävs åtgärder för att på ett effektivare sätt kommunicera dessa stöd till företagen i länet. Vidare är företagen främst intresserade av elfordon men uppger samtidigt att det finns hinder i form av ett begränsat utbud av fordon, begränsad räckvidd samt bristande laddningsmöjligheter. Företagen tror att det kommer krävas både teknisk utveckling och högre krav från intressenter för att fler SME-företag ska satsa på alternativa fordon och drivmedel i framtiden, vidare menar företagen att sådana investeringar även måste vara ekonomiskt fördelaktiga.  Nyckelord: Alternativa fordon och drivmedel, Gävleborgs län, SME-företag, Transporter. / Transport plays a vital role in the global economy and the important functions of society. Unfortunately, the transport sector is strongly associated with climate change and is often pointed out as an obstacle to individual countries' ability to achieve international climate agreements and other climate goals. In Sweden, domestic transport accounts for about a third of the country's total greenhouse gas emissions, reducing emissions and achieving national climate goals requires a transition of the transport system which today is largely dependent on fossil fuels. In order to achieve a change in the transport system, it is required that several different actors at different levels in society collaborate and work towards the same goal. In Gävleborg County, the transport sector is the largest source of greenhouse gas emissions, the county has the ambition to reduce emissions from transport and create a fossil-free transport system by 2030. The aim of this work has been to assess small and medium-sized enterprises (SMEs) opportunities to contribute to the transition and to achieving the climate goals for the transport sector. Furthermore, the purpose of this work has been to compile and examine the prerequisites for SMEs in Gävleborg County to choose renewable fuels and alternatively vehicles when purchasing and leasing vehicles. To achieve this, qualitative interviews were conducted with 6 SMEs in the county. The possibilities for SMEs to contribute in the transition depend on several different factors such as the national and regional market for alternative vehicles and fuels and furthermore different types of policy regulations. The results show that several of the companies involved in this work have discussed the possibility of investing in alternative vehicles and fuels and believe that such investments can create competitive advantages, both today and in the future. However, there are obstacles that delay the transition of which economic barriers/financial aspects are a major obstacle. Financial support can therefore be an important prerequisite, however, there is a lack of knowledge regarding such support and thus measures are required to communicate these supports to the SMEs in a more efficient way. Companies are mainly interested in electric vehicles but state that there are obstacles in the form of limited supply of vehicles, limited reach and lack of charging options. The companies believe that both technical development and higher demands from stakeholders will be required in order for more SMEs to invest in alternative vehicles and fuels in the future, furthermore, the SMEs believe that such investments must also be economically advantageous. Keywords: Alternative vehicles and fuels, Gävleborg County, Small and medium-sized enterprises, Transport sector.

Små och medelstora företag har en betydelsefull funktion i samhället och bidrar till ett lands ekonomiska tillväxt. Under en kris finns det risk att SME-företagens betydelsefulla roll kan minimeras med tanke på att tillgången till kredit kan stramas åt under kriser, vilket gör att vissa företag står utan någon finansiering. Revisorerna kan i dessa tider bidra med trygghet gentemot bankerna och dess kreditbedömning av företagen. Detta skapar frågeställningen gällande vilka förväntningar det finns på revisorns betydelse för kreditbedömningen av små och medelstora företag under en kris. För att kunna besvara frågeställningen har utgångspunkten varit att undersöka revisorernas, SME-företagens och bankernas förväntningar på revisorns betydelse. För att genomföra denna studie har vi valt att göra en kvalitativ undersökning med en abduktiv ansats. Vi har totalt genomfört nio intervjuer, varav tre av varje aktör; revisorer, SME-företagen och banker. Vidare kunde vi i en större utsträckning se likheter kring revisorns betydelse vid krissituationer, där det ofta framlades att revisorn bidrar med trygghet och underlättar kreditbedömningen. Vi kunde däremot se skillnader kring förväntningsgapet på revisorn som inte framhävs lika tydligt. Bankerna i studien uppvisade ett tydligare förväntningsgap under en krissituation när det gäller revisorn och dess uppgifter i jämförelse med företagen. Detta kan bero på att revisorns granskningsarbete kan användas som underlag vid en eventuell kreditbedömning av ett företag. Avslutningsvis kan vi fastställa att det finns likheter kring revisorns betydelse vid kreditbedömningar under en kris men att det finns skillnader kring förväntningarna på revisorn.

Bakgrund och problem: Mindre företag är en viktig del av Sveriges ekonomi, därmed blir frågan om mindre företags överlevnad och tillväxtproblem relevant att se till. Studien undersöker därmed hur och varför företagsstyrning utvecklas i små företag, och hur förändrad företagsstyrning förebygger ytterligare tillväxt. Syfte: Rapportens övergripande syfte är att visa på vilket sätt ett företags ekonomistyrning, organisationsstyrning och strategistyrning förändras under tillväxtprocessen, samt redogöra för de bakomliggande orsakerna till varför styrningen förändras. Studien undersöker även vilken påverkan dessa faktorer har haft på företagets tillväxt. Metod: Baserat på studiens frågeställning och syfte ansågs fallstudien vara det mest lämpade metodvalet. Därmed valdes enfallsstudien ut. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer, med kompletterande information från ytterligare dokument och tidningsartiklar. Slutsats: Tillverkningsföretaget AD-Trä har genomgått en framgångsrik tillväxtprocess sedan början av 1990-talet. Denna studie söker att finna hur strategistyrningen, ekonomistyrningen samt organisationstyrningen har förändrats under tillväxtprocessen, samt lokalisera de bakomliggande orsakerna till varför styrningen har förändrats. / Background and problem: Small business enterprises is a substantial part of the Swedish economy, therefore is it relevant to research what makes smaller enterprises survive on the market how smaller enterprises must adapt during economic growth. This study examines how and why control systems is developed, and used, in small business enterprises and how they change during economic growth. Purpose: The overall purpose of the study is to show how a company’s management control system, organization and strategy change during economic growth, and why it changes. The study also examines the impact that these factors have on the company’s growth. Method: Based on the framing of question and the purpose of the study a case study was considered the best option, where one company was specifically selected. The empirical material was gathered through semi-structured interviews, which was supplemented with secondary documents and articles. Conclusion: The manufacturing company AD-Trä has gone through a successful period of economic growth since the beginning of the 1990s. This study examines how strategic, economic and organizational management control has changed during this growth, and also locate the reasons behind why the control systems has changed. <img src="file:///page8image14280" />

<p>Med tanke på att offentlig upphandling är ett mycket stort område, främst med tanke på dess ekonomiska värde, är det viktigt att det finns en väl fungerande konkurrens. Syftet med uppsatsen är att se hur marknaden för offentlig upphandling påverkas av ett större deltagande av SME-företag, vilka möjligheter finns att påverka konkurrensen och hur upplever SME-företagen upphandlingsprocessen.</p><p> </p><p>Vi tog en initial kontakt med Svenskt Näringsliv som gav oss information och hjälpte till med avgränsningarna. Tillvägagångssättet i uppsatsen kan sägas tillhöra en abduktivt tillvägagångssätt. Valet gjordes att använda kvalitativ metod och därmed bestod empirinsamlingen av intervjuer med två personer från kommunen och tre företag som deltar vid offentlig upphandling. Därefter började vi jämföra teori med empiri. Utifrån detta har vi svarat på vår frågeställning.</p><p> </p><p>De slutsatser vi dragit i vår uppsats är att inom tjänstesektorn torde företagen ha likartade förutsättningar att delta vid upphandlingar, framför allt genom att många konsultuppdrag upphandlas. Det område som kan anses minst jämlik mellan SME-företag och stora företag är byggentreprenader där det av naturliga skäl blir svårt för mindre företag att vara med och lämna anbud. Här skulle vi vilja se ett ökat användande av kombinatorisk upphandling för att underlätta för SME-företag att lämna anbud och därmed öka konkurrensen på marknaden. Det vi fått fram är att myndigheterna kan göra förfrågningsunderlagen tydligare och dela upp upphandlingarna i mindre delar, för att ytterligare öka konkurrensen.</p><p> </p><p>Intervjuerna med företagen har gett oss att det inte tycker anser att det finns några särskilt krångliga moment vid offentlig upphandling. Samtidigt har dessa företag varit med ganska länge och lämnat anbud vid offentlig upphandling vilket medför att de har byggt upp vissa rutiner för att underlätta det administrativa arbetet vid offentlig upphandling. Dock finns det kritik från företagen att ramavtalsupphandlingar är svårvärderade.</p>

Med tanke på att offentlig upphandling är ett mycket stort område, främst med tanke på dess ekonomiska värde, är det viktigt att det finns en väl fungerande konkurrens. Syftet med uppsatsen är att se hur marknaden för offentlig upphandling påverkas av ett större deltagande av SME-företag, vilka möjligheter finns att påverka konkurrensen och hur upplever SME-företagen upphandlingsprocessen.   Vi tog en initial kontakt med Svenskt Näringsliv som gav oss information och hjälpte till med avgränsningarna. Tillvägagångssättet i uppsatsen kan sägas tillhöra en abduktivt tillvägagångssätt. Valet gjordes att använda kvalitativ metod och därmed bestod empirinsamlingen av intervjuer med två personer från kommunen och tre företag som deltar vid offentlig upphandling. Därefter började vi jämföra teori med empiri. Utifrån detta har vi svarat på vår frågeställning.   De slutsatser vi dragit i vår uppsats är att inom tjänstesektorn torde företagen ha likartade förutsättningar att delta vid upphandlingar, framför allt genom att många konsultuppdrag upphandlas. Det område som kan anses minst jämlik mellan SME-företag och stora företag är byggentreprenader där det av naturliga skäl blir svårt för mindre företag att vara med och lämna anbud. Här skulle vi vilja se ett ökat användande av kombinatorisk upphandling för att underlätta för SME-företag att lämna anbud och därmed öka konkurrensen på marknaden. Det vi fått fram är att myndigheterna kan göra förfrågningsunderlagen tydligare och dela upp upphandlingarna i mindre delar, för att ytterligare öka konkurrensen.   Intervjuerna med företagen har gett oss att det inte tycker anser att det finns några särskilt krångliga moment vid offentlig upphandling. Samtidigt har dessa företag varit med ganska länge och lämnat anbud vid offentlig upphandling vilket medför att de har byggt upp vissa rutiner för att underlätta det administrativa arbetet vid offentlig upphandling. Dock finns det kritik från företagen att ramavtalsupphandlingar är svårvärderade.

Syfte: Forskning visar att byggbranschen inte utvecklas i den takt den borde göra sett till produktiviteten. I försök att öka det värdeskapande arbetet försöker företag att implementera metoder som 5S för att minimera slöseri. Små och medelstora företag (SME-företag) besitter inte samma kompetens och resurser som större företag och därmed försvåras effektiviseringen av produktionsprocessen. Förändringsarbeten av människors vanor samt företagskulturer är en svår process som grundar sig på djupt rotade roller och strukturer. Denna rapports syfte är att introducera Lean genom implementering av 5S på en byggarbetsplats. Målet är sedan att utforma en rekommendationsmanual för hur implementering av Lean-verktyget 5S kan gå tillväga i byggproduktionsskedet. Metod: De valda metoderna för datainsamling är litteraturstudie, fokusgruppsintervjuer och deltagande observationer. Med hjälp av litteraturstudien har kunskap erhållits. Fokusgruppsintervjuerna har bidragit till att genomföra en nulägesanalys, samt utvärdera implementeringen av 5S på arbetsplatsen. Deltagande observationer har använts för att studera utvecklingen på arbetsplatsen. Dessa metoder har legat till grund för att besvara och uppfylla rapportens syfte, mål och frågeställningar. Resultat: Resultatet av den genomförda studien mynnade ut i framtagandet av en rekommendationsmanual för hur 5S kan implementeras i byggproduktionsskedet. Därigenom har kritiska faktorer identifierats och förslag på hur företag kan gå tillväga med implementeringen av 5S. Konsekvenser: Slutsatser som dragits utifrån studien är att förändringsprocesser är svåra att genomföra. Ansvaret för att öka produktiviteten och minimera slöseri bör inte enbart ligga hos de större entreprenörerna. Alla aktörer inom byggbranschen måste samarbeta mot ett gemensamt mål för att förbättra byggprocessen och minska kostnaderna. Lean och 5S kan vara lösningen på problemen. På grund av bristande resurser och kunskap kan därför företag behöva extern hjälp med implementeringen. Redan vid projekteringen av ett byggprojekt är det viktigt att tänka på planeringen för att förhindra slöseri. Innan ett företag genomför en förändring av organisationen är det viktigt att ledningen engagerar sig och förstår Lean för att motivera personalen. Vidare krävs ständiga förbättringar och problemlösning för att engagera personalen. Begränsningar: Studien avgränsades till att fokusera på införandet av 5S och därigenom introducera Lean och dess koncept med förbättringsarbete och problemlösning. Resultatet av implementeringen blev lyckad i detta fall men resultatet kan variera då varje fall är unikt. / Purpose: Studies shows that the construction industry doesn’t develop in the pace that it should regarding productivity. To increase the value creating work companies tries to implement methods as 5S to minimize waste. Small and medium size enterprises (SME) lack the competence and resources that larger companies have and thereby the efficiency of the production process is more difficult. Change management of human’s habits and business culture is a complicated process which is based on deeply rooted roles and structures. The purpose of this report is to introduce Lean by implementing 5S at a construction site. The goal is then to design a recommendations manual for how implementation of the Lean-tool 5S can be done in the construction phase.   Method: The chosen methods for collecting data is literature study, focus group interviews and participatory observations. With help from the literature study knowledge has been gathered. The focus group interviews have contributed with performing zero-state analysis and evaluating the implementation of 5S on the working site. Participatory observations have been used to study the development on the working site. These methods contributed to answering and fulfilling the purpose, goal and the issues of this report.  Results: Results from the study has ended up with the development of a recommendations manual for how 5S can be implemented in the construction phase. Thereby critical factors have been identified and suggestions for how companies can proceed implementation of 5S.  Consequences: Conclusions that have been made from the study is that processes of change are hard to do. The responsibility to increase the productivity and minimize waste should not solely lie with the larger entrepreneurs. Every actor within the construction business must work toward a common goal to improve the construction process and reduce costs.  Lean and 5S can be the solution to these problems. Due to lack of resources and knowledge companies may need external help when it comes to the implementation. Already in the design of a construction project it’s important to think about the planning to prevent waste. Before a company makes a change of the organization it’s important that the management is committed and understands Lean to be able to motivate the staff. Further it’s necessary that continuous improvements and problem-solving is done to engage the staff. Limitations: The study was limited to focusing on the implementation of 5S and thereby introduce Lean and its concept with improvement work and problem-solving. The result of the implementation was a success in this case, but the result can vary from every case since they all are unique.

Företaget som har valts för detta examensarbete är Eazpac AB. Företaget producerar plasthättor, Eazycover ™ att täcka och skydda mat med, för att förlänga hållbarheten på mat och råvaror. Företaget Eazpac AB har haft problem med svinn av hättor i produktions- och packningsprocessen. Syftet med examensarbetet är att kartlägga var svinnet uppstår, orsakerna till detta samt ge förslag på förbättringsåtgärder för produktions- och packningsprocessen för Eazpac. Mängden av svinnet är oklart på grund av att företaget inte har mätt det över tid. Under examensarbetet används relevanta teorier från både artiklar och kurslitteratur. Teorier har valts baserat på företagets problem och mest inom kvalitetsstyrning och hur företaget ska förebygga slöseri. DMAIC-modellen har utgjort grunden för studiens arbetsgång. Verktyg som användes i define fasen är intervju, observation och litteraturstudie. Nästa fas är measure, i denna fas samlades tillgängliga data in om hur mycket svinn uppstår under produktions och- packningsprocessen. Med hjälp av primär- och sekundärdata som är både kvalitativa och kvantitativa började författarna analyse fasen. Baserat på analysen kunde möjliga förbättringsförslag föreslås. Svinnet inträffar dels vid produktionslinorna när trasiga hättor produceras och dessa upptäcks. Här är det främst hättorna av storlek large som måste kasseras och till en mindre del medium. Produktionsprocessen för storlek small har en mycket låg kassation. Nästa ställe i processen där svinnet inträffar är vid packningen. När hättorna packas upptäcks de trasiga hättor som inte har hittats vid produktionslinorna. Data som varit tillgängliga visar en ögonblicksbild, i procent, av hur många hättor som försvinner. Processen för att tillverka small är stabil. Svinnet varierar mellan 0,4 och 1,5 %. För medium är processen också stabil, även om svinnet ligger lite högre då det varierar mellan 2 och 3 %. För large är skillnaden större och svinnet varierar mellan 2,3 och 7,8 %. Förutom svinn av hättor, så har företaget också ett spill av råvaran plast. Examensarbetet visar att svinnet finns på två ställen. Dels vi produktion och del vid packningen. En del av svinnet är på grund av uttag för marknadsföring, övrigt svinn beror förmodligen på trasiga hättor. Företaget bör få till rutiner och standarder för att styra och följa upp produktions- och packningsprocessen.

Efterfrågan på livsmedel har ökat i Sverige såväl som globalt i takt med att vi blir allt fler människor på jorden. Inom livsmedelsbranschen finns flertalet riskmoment som företag är i behov att ta hänsyn till, för att kunna verka på ett konkurrenskraftigt sätt. Av dessa skäl är livsmedelsbranschen väldigt unik där en icke fungerande riskhantering kan leda till allvarliga konsekvenser gällande miljö, ekonomi samt människors hälsa. Under år 2020 uppkom ytterligare ett riskmoment, nämligen Covid-19 pandemin, som drabbade små- och medelstora företag, SME-företag, inom livsmedelsbranschen hårt då deras resurser inte räckte till. Införandet av riskhantering kan förbättra företagets prestanda, beslutsfattande och öka riskmedvetenheten. Trots dessa fördelar saknar SME-företag kunskap, resurser och pålitliga verktyg för att tillämpa riskhantering. Syftet med denna studie är därför att undersöka samt få förståelse för hur SME-företag inom livsmedelsbranschen arbetar med sin riskhantering och vilka utmaningar som uppstår. För att uppnå en djupare och mer detaljerad förståelse av fenomenet riskhantering har en kvalitativ forskningsmetod genomförts. Denna forskningsmetod baseras på insamlad primärdata genom semistrukturerade intervjuer med SME-företag inom alla led i livsmedelskedjan. Semistrukturerade intervjuer bidrog till öppenhet samt flexibilitet vilket i sin tur har möjliggjort att följdfrågor kunnat ställas, som bidragit med en förståelse för respondentens syn på riskhantering och dess arbetssätt. Studien har antagit en abduktiv ansats där en förstudie har genomförts för att få en mer fördjupad förståelse kring riskhantering samt för att kunna testa intervjuguiden. Utgångspunkten vid utformning av intervjuguiden har varit studiens syfte samt teoretiska referensram för att säkerställa att samtliga aspekter framkommit under intervjuerna. Resultatet av studien visar på att en informell riskhantering dominerade, där arbetssättet karaktäriserades av flexibilitet, låg identifiering av risker som hanteras när de väl uppkommer. Det var även låg användning av standarder samt riskanalysverktyg och en hög användning av HACCP-principer. Studien bekräftar tidigare studiers utmaningar vilka är följande; tidsbrist, attityd hos de anställda, tidskrävande och komplicerad process, nedskalning av riskhanteringsprocess, administrativ börda med standarder, administrativ börda med dokumentation, integrering av anställda, ovisshet vid hantering av risker. Studien visar även på ett flertal nya utmaningar hos SME-företags riskhantering, vilka är följande; olika riskaptit, individuella riskbedömningar och förmedla standards nytta till slutkund. Resultatet visar även på att val av arbetssätt inte berodde på vilket led SME-företagen befinner sig i livsmedelskedjan, utan snarare på andra faktorer som studien tagit fram, vilka är följande: formell- och informell logik, kund- och branschkrav, attityd, tid, stödjande företagskultur, erfarenhet och intern- och extern kunskap.