<p>Ett företags kapitalstruktur och i förlängningen dess val av finansiering för strategiska</p><p>investeringar omgärdas av motstridiga uppfattningar och teorier. Vi har genomfört en</p><p>fallstudie av Home Properties AB, ett renodlat hotellfastighetsägarbolag noterat på</p><p>Stockholmsbörsens lista för medelstora bolag.</p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva hur Home Properties agerar och resonerar vid finansiering av</p><p>strategiska investeringar och jämföra beskrivningen med Åkerbloms hypotes om sär- och</p><p>samfinansiering, pecking order teorin och static trade-off modellen. I syftet ingår också att ge</p><p>förslag på vidare forskning.</p><p>Enligt pecking order teorin prioriterar företag internt kapital framför externt. Vid finansiering</p><p>av strategiska investeringar väljer Home Properties emellertid inteckningslån först. I Home</p><p>Properties fall förklaras företagets val av finansieringskällor bättre av static trade-off</p><p>modellen och Åkerbloms hypotes om sär- och samfinansiering. Anledningen är delvis att</p><p>Home Properties strävar efter ett soliditetsmål för att åstadkomma en optimal kapitalstruktur</p><p>vilket inte överensstämmer med pecking order teorin.</p><p>Home Properties val av finansiering kan inte helt och hållet förklaras av vare sig pecking</p><p>order teorin, static trade-off modellen eller Åkerbloms hypotes om sär- och samfinansiering.</p><p>Efter utförd fallstudie kan vi konstatera att Home Properties vid finansiering av strategiska</p><p>investeringar i regel vänder sig till (1) särfinansiering (2) internt kapital (3) gemensamt</p><p>låneutrymme och (4) nytt eget kapital/ lån/ hybrid. En viktig förutsättning för denna ordnings</p><p>giltighet är att soliditetsmålet inte störs långsiktigt.</p>

Ett företags kapitalstruktur och i förlängningen dess val av finansiering för strategiska investeringar omgärdas av motstridiga uppfattningar och teorier. Vi har genomfört en fallstudie av Home Properties AB, ett renodlat hotellfastighetsägarbolag noterat på Stockholmsbörsens lista för medelstora bolag. Uppsatsens syfte är att beskriva hur Home Properties agerar och resonerar vid finansiering av strategiska investeringar och jämföra beskrivningen med Åkerbloms hypotes om sär- och samfinansiering, pecking order teorin och static trade-off modellen. I syftet ingår också att ge förslag på vidare forskning. Enligt pecking order teorin prioriterar företag internt kapital framför externt. Vid finansiering av strategiska investeringar väljer Home Properties emellertid inteckningslån först. I Home Properties fall förklaras företagets val av finansieringskällor bättre av static trade-off modellen och Åkerbloms hypotes om sär- och samfinansiering. Anledningen är delvis att Home Properties strävar efter ett soliditetsmål för att åstadkomma en optimal kapitalstruktur vilket inte överensstämmer med pecking order teorin. Home Properties val av finansiering kan inte helt och hållet förklaras av vare sig pecking order teorin, static trade-off modellen eller Åkerbloms hypotes om sär- och samfinansiering. Efter utförd fallstudie kan vi konstatera att Home Properties vid finansiering av strategiska investeringar i regel vänder sig till (1) särfinansiering (2) internt kapital (3) gemensamt låneutrymme och (4) nytt eget kapital/ lån/ hybrid. En viktig förutsättning för denna ordnings giltighet är att soliditetsmålet inte störs långsiktigt.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur de specifika variablerna samverkar i investeringsanalysen bakom strategiska investeringar vid beslutsfattandet. Studien är inriktad mot den dominerande företagssektorn små och medelstora företag, vidare görs en jämförelse mellan yngre och mognare företag. För att analysera detta har en kvantitativ datainsamlingsmetod använts i form av en enkätundersökning. Forskningsfilosofin som är applicerad är deduktiv, för att på så sätt kunna dra generaliseringar i slutsatserna utifrån den empiriska analysen och fullfölja studiens syfte. Studien är baserad utifrån beslutsteori där hantering av risk och osäkerhet har en central roll. Inom området för beslutsfaktorer tillämpas även den situationsanpassade teorin. Intressentteorin och den neoklassiska ekonomiska teorin har även använts som bas.Resultatet uppvisar att det finns ett flertal samband mellan de specifika variablerna, SME-företagens livscykelstadier och investeringsanalysen. Vidare har markanta skillnader identifierats vid investeringsanalysen mellan de yngre och mognare företagen. I analysen illustreras detta med hjälp av statistiska analystabeller.Denna studie skiljer sig från tidigare forskning i ett flertal aspekter. Studien har identifierat ett gap mellan de praktiska tillämpningarna och teorin. Dessutom har studien ett extra brett omfång gentemot tidigare forskning. För att utöver detta även skapa en djupare insikt över företagets attityder och tillämpning av diverse metoder har undersökningen även jämfört yngre och mognare företags förhållningsätt i investeringsanalysen. Denna uppsats kan vara av värde för landets välfärd genom att öka förståelsen för SME-företagens förhållande i samband med strategiska investeringar. / The purpose of this paper is to analyse how specific variables interact the investment analysis behind the investments, in the decision-making process. This study is focused on small and medium sized enterprises where a comparison will be made between young and mature enterprises. To examine this, a quantitative data collection method has been adopted, with the use of a questionnaire survey. A deductive research philosophy has been applied for this study in order to draw general conclusions based on the empirical analysis and fulfil the purpose of this study. This study is based on decision theory where the management of risk and uncertainty play a central role. In the area of decision factors the contingency-theory is also applied. The stakeholder theory and the neoclassical economic theory have also been used as a base.The findings show that there are numerous links between the specific variables, SME business lifecycle stages and the investment analysis. Furthermore, clear differences have been identified in the investment analysis between the young and the more mature enterprises. The analysis is illustrated by means of statistical analysis tables.This research differs from previous studies in several aspects. The study has identified a gap between the practical applications and theory. Moreover, the study has an extra wide range over previous research. To go beyond and create a deeper understanding of the enterprises attitude and application of various methods in their continuous development, the study also compared younger and more mature enterprises approaches to the investment analysis. This paper can be useful for the country's welfare by increasing the understanding of SMEs relationship in the context of strategic investments.

Bakgrund: Automatisering inom tillverkande företag är en pågående trend som spåsfortsätta framöver. Automatisering kan beskrivas som att mänskliga arbetsuppgifterersätts med maskinella enheter, det förekommer även olika nivåer av automatisering.Med hänsyn till en ökad global konkurrens ses automatisering som en nödvändighet förtillverkande företag för att fortsatt vara konkurrenskraftiga. Syfte: Det övergripande syftet med studien är att öka kunskapen omautomatiseringsinvesteringar och därigenom bidra till den strategiska investeringsteorin.Syftet uppfylls genom att beskriva hur svenska tillverkande industriföretagsinvesteringsbedömning genomförs vid automatiseringsinvesteringar samt identifieravilka drivkrafterna för automatisering är. Därigenom bidrar även studien med praktiskkunskap som ämnar att underlätta tillverkande företags investeringsbedömning vidautomatiseringsinvesteringar. Metod: Tillvägagångssättet utgår från en kvalitativ metod, där studien har genomförtspå svenska tillverkande industriföretag. Det empiriska materialet har inhämtats frånsemi-strukturerade intervjuer samt diverse dokument. Materialet har därefter analyseratsutifrån en komparativ metod för att upptäcka skillnader och likheter mellanfallföretagen. Slutsats: Studien visar att drivkrafter bakom automatiseringsinvesteringar ärekonomiska aspekter samt att automatiseringsinvesteringar inte nödvändigtvis ärstrategiska investeringar. Vid investeringsbedömningar spelar finansiella faktorer denprimära rollen, där payback-måttet används mest frekvent. Kvalitativa faktorer tas ibeaktning vid investeringsbedömningar men kan ses som sekundära. Uppnås intekravnivån, får kvalitativa faktorer mer tyngd som agrument vid investeringsbeslutet. / Background: Automation is an ongoing trend for manufacturing companies, which isexpected to continue. Automation can be described as human duties are replaced bymachines and there’s different levels of automation. Considering the increased globalcompetition, automation can be seen as necessary for manufacturing companies toremain competitive. Purpose: The overall purpose of this study is to increase the knowledge of automationinvestments and thereby contribute to the strategic investment theory. Further, thepurpose is describe how Swedish manufacturing companies investment assessment itcarried out for automation investments and identify what driving forces are behindautomation. Thereby this study also contribute with practical knowledge that aims tofacilitate manufacturing companies investment assessment regarding automationinvestments. Method: The approach is based on a qualitative method and the study was conducted on Swedish manufacturing companies. The empirical material was collected from semi-structured interviews and through different documents. The material has then been analyzed based on a comparative method for detecting differences and similaritiesbetween the companies. Conclusion: This study shows that driving forces behind automation investment isfinancial aspects and that automation investments isn’t always strategic investments. In investment assessments, financial factors play the primary role, where the payback-method are used most frequently. Qualitative factors are taken into account when investing but can be seen as secondary. If the level of requirements isn’t reached,qualitative factors are given more weight as an argument in the investment decisionmaking.

Studien avser att förklara hur kapitalstrukturen, bestående av eget kapital, kortfristiga skulder och långfristiga skulder påverkar valet av kapitalbudgeteringsteknik inom stora svenska bolag vid strategiska investeringar. Genom Trade Off teorin och Principal Agent teorin formulerades studiens hypoteser. Empirin samlades in via enkäter som skickades ut till 325 bolag listade på Nasdaq OMX Small, Mid och Large Cap, där svarsfrekvensen blev ca 19 %. För att kartlägga kapitalstrukturen inhämtades årsredovisningar för att sedan beräkna nyckeltal som mäter de olika delarna i kapitalstrukturen. Resultatet har analyserats med hjälp av statistiska analyser, vilket visar att kapitalstrukturen påverkar valet av kapitalbudgeteringsteknik inom stora bolag. En hög andel kortfristiga skulder har en positiv association med osofistikerade tekniker medan en hög andel långfristiga skulder inte har någon association med varken osofistikerade eller sofistikerade tekniker. Vidare påvisas det inte att högt eget kapital har en positiv association med sofistikerade tekniker, däremot finns en negativ association med osofistikerade tekniker. Tidigare studier har inte delat upp skuldstrukturen och menar att en hög andel skulder ökar användandet av osofistikerade tekniker. Studier som är baserade på stora företag har inte tidigare påvisat ett samband mellan hög skuldsättning och osofistikerade tekniker, vilket gör skäl för uppdelningen. Denna studien har bidragit med att dela upp skuldstrukturen i kortfristiga skulder respektive långfristiga skulder. / The study intends to explain how the capital structure, consisting of equity, short-term liabilities and long- term liabilities, affects the choice of capital budgeting techniques in large Swedish companies in strategic investments. Through the Trade Off theory and Principal Agent theory, the study's hypotheses were formulated. Empirical was collected true surveys sent to 325 companies listed on Nasdaq OMX Small, Mid and Large Cap, where the response rate was about 19 %. To chart the capital structure, annual reports were obtained to calculate key ratios that measure the various components of the capital structure. The result has been analyzed using statistical analyzes, which shows that the capital structure affects the choice of capital budgeting techniques in larger companies. A high proportion of short-term liabilities has a positive association with unsophisticated techniques, while a high proportion of long-term liabilities has no association with neither unsophisticated or sophisticated techniques. Furthermore, it is not shown that high equity has a positive association with sophisticated techniques, but there is a negative association with unsophisticated techniques. Previous studies have not broken up the debt structure and mean that a high proportion of debt increases the use of unsophisticated techniques. Studies based on larger companies have not previously demonstrated a link between high leverage and unsophisticated techniques, which makes the division possible. This study has helped to break down the debt structure in short-term liabilities and long-term liabilities.

The purpose of this study is to explain how investment-specific and firm-specific risk affects small and medium sized enterprises’ (SMEs) choice of capital budgeting technique for strategic investments.Furthermore, this study also aims to identify which of these risks affects the choice of capital budgeting technique to the greatest extent. This study assumes a positivistic perspective and adopts a deductive reasoning. The theoretical framework consists of the expected utility theory, the stakeholder theory  and existing research of risk and capital budgeting. The research method has been quantitative and data have been collected through a survey. The results indicates that both investment-specific and firm-specific risk has a significant impact on SMEs’ choice of capital budgeting technique for strategic investments. The results also indicates that SMEs under high levels of risk choose unsophisticated capital budgeting techniques. Furthermore, the findings shows that investment specific risk has a greater impact on SMEs’ choice of technique than firm-specific risk. Since this study examines investment-specific and firm-specific risk simultaneously, it differs from previous research. Previous research have examined each risk independently and therefore drawn individual conclusions for each individual risk’s impact on the choice of capital budgeting technique. This study also differs from previous research since the firm-specific risk is based on firm’s debt structure rather than the firm’s capital structure. Through this, the study contributes to existing research by explaining, previously neglected, underlying factors to SMEs’ choice of capital budgeting technique. / Studien syftar till att förklara hur investeringsspecifik och företagsspecifik risk påverkar små och medelstora företags (SME-företag) val av kapitalbudgeteringsteknik vid strategiska investeringar, samt kartlägga vilken av dessa risker som påverkar valet i störst utsträckning.  Studien utgår från den positivistiska forskningsfilosofin tillsammans med en deduktiv forskningsansats där teorin om förväntad nytta och intressentteorin tillsammans med tidigare forskning om risk och kapitalbudgetering utgjort den teoretiska referensramen. Studiens forskningsmetod har varit kvantitativ där data insamlats genom en enkätundersökning. Efter genomförda analyser av den insamlade datan framgår det att investeringsspecifik och företagsspecifik risk har en signifikant påvisbar påverkan på SME-företags val av kapitalbudgeteringsteknik vid strategiska investeringar. Studiens hypoteser om att hög investeringsspecifik samt hög företagsspecifik risk leder till ökad användning av osofistikerade tekniker har genom resultatet visat sig stämma. Av resultatet framgår även att investeringsspecifik risk har större påverkan än företagsspecifik risk på valet av teknik. Denna studie skiljer sig från tidigare forskning då både investeringsspecifik och företagsspecifik risk undersökts samtidigt. Tidigare forskning har undersökt varje risk individuellt och har således dragit individuella slutsatser för varje enskild risks påverkan på SME-företags val av kapitalbudgeteringsteknik. Likaså skiljer sig studien från tidigare forskning genom att den företagsspecifika risken utgjorts av företagens skuldstruktur snarare än företagens kapitalstruktur. Studien bidrar genom detta till att förklara bakomliggande faktorer till valet av kapitalbudgeteringsteknik som av tidigare forskning försummats.

Tidigare forskning har identifierat ett gap mellan teori och hur företag använder kapitalbudgeteringstekniker i praktiken. Forskning tyder på att gapet är särskilt stort vid SME-företag, eftersom de tenderar att använda de enkla kapitalbudgeteringsteknikerna. Genom att försöka förklara förekomsten av fenomenet the theory-practice gap  har forskare reflekterat kring vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för valet av kapitalbudgeteringsteknik i SME-företag. En bakomliggande faktor som påverkar valet av kapitalbudgeteringsteknik är en individs humankapital, i form av utbildningsnivå och yrkeserfarenhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur humankapitalet påverkar valet av kapitalbudgeteringsteknik vid strategiska investeringar i svenska SME-företag. För att undersöka och analysera studiens syfte har en kvantitativ datainsamlingsmetod använts i form av en internetbaserad enkät. Studien har en positivistisk forskningsfilosofi som utgår från en deduktiv forskningsansats som används för att möjliggöra hypotesprövningar. Studiens resultat baseras på 56 respondenter vilka är beslutfattare vid strategiska investeringar i svenska SME-företag, där resultaten illustreras med hjälp av statistiska analysmetoder. Studiens resultat och slutsats visar att beslutfattare i svenska SME-företag med högre utbildningsnivå eller högre grad av yrkeserfarenhet ökar användningen av avancerade kapitalbudgeteringstekniker. Dock kan inte studiens resultat signifikant påvisa att en beslutsfattare i svenska SME-företag med låg utbildningsnivå eller lägre grad av yrkeserfarenhet använder enkla kapitalbudgeteringstekniker. / Previous research has identified a gap between theory and how companies actually use capital budgeting techniques in practice. Research highlights that the gap is particularly large among SMEs, as they tend to use simpler capital budgeting techniques. By trying to explain the phenomenon of the theory-practice gap, researchers have reflected on underlying factors that influence the choice of capital budgeting techniques in SMEs. An underlying factor, that influences the choice of capital budgeting techniques, is on the individual level in terms of educational degree and occupational level of experience. The aim of this thesis is therefore to increase the understanding of how the human capital influences the choice of capital budgeting techniques in Swedish SMEs. To examine the aim of the study, a quantitative method is used by a web-based survey. Furthermore, the study is based on a positivism research philosophy that evolve from a deductive research method in order to draw general conclusions. The result of the study is based on 56 responses from decision makers for strategic investments in Swedish SMEs, where the results are illustrated using statistical analysis methods. The results and conclusions of the study shows that decision makers in Swedish SMEs with higher degree of education or higher level of occupational experience increase the use of more advanced capital budgeting techniques. However, the results do not support that decision makers in Swedish SMEs with a lower degree of education or lower level of occupational experience use more simple capital budgeting techniques.