Tidigare forskning har identifierat ett gap mellan teori och hur företag använder kapitalbudgeteringstekniker i praktiken. Forskning tyder på att gapet är särskilt stort vid SME-företag, eftersom de tenderar att använda de enkla kapitalbudgeteringsteknikerna. Genom att försöka förklara förekomsten av fenomenet the theory-practice gap  har forskare reflekterat kring vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för valet av kapitalbudgeteringsteknik i SME-företag. En bakomliggande faktor som påverkar valet av kapitalbudgeteringsteknik är en individs humankapital, i form av utbildningsnivå och yrkeserfarenhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur humankapitalet påverkar valet av kapitalbudgeteringsteknik vid strategiska investeringar i svenska SME-företag. För att undersöka och analysera studiens syfte har en kvantitativ datainsamlingsmetod använts i form av en internetbaserad enkät. Studien har en positivistisk forskningsfilosofi som utgår från en deduktiv forskningsansats som används för att möjliggöra hypotesprövningar. Studiens resultat baseras på 56 respondenter vilka är beslutfattare vid strategiska investeringar i svenska SME-företag, där resultaten illustreras med hjälp av statistiska analysmetoder. Studiens resultat och slutsats visar att beslutfattare i svenska SME-företag med högre utbildningsnivå eller högre grad av yrkeserfarenhet ökar användningen av avancerade kapitalbudgeteringstekniker. Dock kan inte studiens resultat signifikant påvisa att en beslutsfattare i svenska SME-företag med låg utbildningsnivå eller lägre grad av yrkeserfarenhet använder enkla kapitalbudgeteringstekniker. / Previous research has identified a gap between theory and how companies actually use capital budgeting techniques in practice. Research highlights that the gap is particularly large among SMEs, as they tend to use simpler capital budgeting techniques. By trying to explain the phenomenon of the theory-practice gap, researchers have reflected on underlying factors that influence the choice of capital budgeting techniques in SMEs. An underlying factor, that influences the choice of capital budgeting techniques, is on the individual level in terms of educational degree and occupational level of experience. The aim of this thesis is therefore to increase the understanding of how the human capital influences the choice of capital budgeting techniques in Swedish SMEs. To examine the aim of the study, a quantitative method is used by a web-based survey. Furthermore, the study is based on a positivism research philosophy that evolve from a deductive research method in order to draw general conclusions. The result of the study is based on 56 responses from decision makers for strategic investments in Swedish SMEs, where the results are illustrated using statistical analysis methods. The results and conclusions of the study shows that decision makers in Swedish SMEs with higher degree of education or higher level of occupational experience increase the use of more advanced capital budgeting techniques. However, the results do not support that decision makers in Swedish SMEs with a lower degree of education or lower level of occupational experience use more simple capital budgeting techniques.

Made available in DSpace on 2016-04-25T18:40:39Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Jane Keilly de Paula.pdf: 1004717 bytes, checksum: 8ad453c72f92464abcae3e40e5f6163a (MD5) Previous issue date: 2009-05-27 / The capital budgeting decisions are very important for the future of a company, because it is through the investment in new machines, equipments, obligatory projects and other capital expenses, that the company assures survival and growth. As those types of investments usually commit great volumes of resources for a long period of time, becomes also extremely important the analysis process used in the evaluation, comparison and selection of investment projects. In that context, the main objective of this study is to investigate the use of capital budgeting techniques in the companies with stocks negociated in the São Paulo Stock Exchange (Bovespa) in the New Market segment. The used methodology was the descriptive research and the data were collected through a questionnaire with open questions sent by e-mail and, after the completion, returned by the same way. It has been made a comparison of the obtained results in this work with two researches accomplished in the decade of 80, whose differences of method and universe were detailed. The results show that the companies are developing along the time in the application of techniques and tools of investment analysis. It was verified that the Net Present Value (NPV) it is the main technique more used (56,3%) and the criterion of the capital recovery time (Payback) it is the second technique more used by the companies (37,5%). Therefore, the conclusion that the companies are following the theoretical recommendation that it considers NPV as the most complete method for the taken of investment decision / As decisões de orçamento de capital são de vital importância para o futuro de uma empresa, pois é através do investimento em novas máquinas, equipamentos, projetos obrigatórios e outros gastos de capital, que a empresa assegura sua sobrevivência e seu crescimento. Como esses tipos de investimentos geralmente comprometem grandes volumes de recursos por um longo período de tempo, torna-se também extremamente importante o processo de análise utilizado na avaliação, comparação e seleção de projetos de investimento. Nesse contexto, o objetivo principal desse trabalho é investigar o uso das técnicas de orçamento de capital nas empresas com ações negociadas na Bolsa de Valores de São Paulo (Bovespa) no segmento Novo Mercado. A metodologia utilizada foi a da pesquisa descritiva e os dados foram coletados através de um questionário com questões abertas enviado por e-mail e, após seu preenchimento, devolvido pelo mesmo meio. Comparou-se os resultados obtidos neste trabalho com duas pesquisas realizadas na década de 80, cujas diferenças de método e universo foram explicitadas. Os resultados mostram que as empresas estão evoluindo ao longo do tempo na aplicação de técnicas e ferramentas de análise de investimento. Constatou-se que o Valor Presente Líquido (VPL) é a técnica principal mais utilizada (56,3%) e o critério do tempo de recuperação do capital (Payback) é a segunda técnica mais utilizada pelas empresas (37,5%). Portanto, conclui-se que as empresas estão seguindo a recomendação teórica que considera o VPL como o método mais completo para a tomada de decisão de investimento

Bakgrund: Investeringsbeslut är ett av de viktigaste besluten som tas av chefer i företag. Besluten grundar sig på investeringskalkyler, som ryms inom begreppet kapitalbudgetering. I företagsekonomisk litteratur beskrivs sällan samband mellan kapitalbudgetering och annan ekonomisk styrning, vilket innebär att det finns ett tomrum inom forskningsområdet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur företag inom den svenska skogsindustrin utformar och använder kapitalbudgetar som beslutsunderlag samt utreda och förklara sambandet mellan kapitalbudgetering och annan ekonomisk styrning. Metod: I studien har kvalitativ metod och fallstudier använts. Empirin grundas på datainsamling genom fyra semistrukturerade intervjuer av respondenter från fallföretagen SCA, Stora Enso, Holmen och Billerud. Slutsatser: Kapitalbudgetering som det beskrivs i företagsekonomisk litteratur är ingen adekvat definition. Kapitalbudgetering består i själva verket av två delprocesser, vilka är investeringsbudgetering och investeringsprocessen. Det finns tydliga samband mellan kapitalbudgetering och annan ekonomisk styrning genom att ”action controls”, ”results controls”, ”boundary systems” och ”diagnostic control systems” används. Kapitalbudgetering är ett ekonomiskt styrsystem för att skapa och upprätthålla målkongruens inom en organisation. / Background: Investment decisions are among the most important decisions made by managers in companies. These decisions are based upon investment appraisals that are a part of the capital budgeting concept. Within Business administration research relationships between capital budgeting and management control are rarely described and there is a gap in theory. Aim: The purpose of this thesis is to describe how companies within the Swedish Forest Industry perform and use their capital budgets and to investigate and explain relationships between capital budgeting and management control. Method: For this study qualitative method and case studies have been used. The empirical findings were based on four semi structured interviews with respondents from the cases SCA, Stora Enso, Holmen and Billerud. Conclusions: Capital budgeting as it is described in Business administration research is not an adequate definition. As a matter of fact, capital budgeting is divided to two partial processes, which are investment budgeting and the investment process. There exist obvious relationships between capital budgeting and management control in the sense that action controls, results controls, boundary systems and diagnostic control systems are used. Furthermore, capital budgeting is a management control system used in order to maintain goal congruence.

Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan målet med en investering och en beslutsfattares val av kapitalbudgeteringstekniker i medelstora företag. Vidare har beslutsfattarens humankapital lagts till som modererande faktor för att kontrollera dess påverkan på det generella sambandet mellan målet med en investering och valet av kapitalbudgeteringstekniker. Baserat på 51 kvantitativa svar från beslutsfattare i medelstora företag visar resultatet att valet av kapitalbudgeteringstekniker varierar beroende på vilket mål investeringen syftar till att uppfylla medan beslutsfattarens humankapital inte visat någon modererande effekt. Vidare bidrar studien med en alternativ uppdelning av kapitalbudgeteringstekniker som frångår den teoretiska uppdelningen, en uppdelning som är mer praktiskt orienterad och ser till intressenters målsättningar. / This study aims to explore the relationship between the target goal of an investment and the choice of capital budgeting techniques made by decisionmakers in medium-size companies. Furthermore, the decisionmaker’s human capital has been added as a moderating factor to control for its impact on the general relationship between the goal of an investment and the choice of capital budgeting techniques. Based on 51 questionnaires from decisionmakers in medium- size companies, the results show that the choice of capital budgeting techniques varies depending on the target goal of the investment, where shareholders generally chose sophisticated techniques and stakeholders tend to use the unsophisticated techniques. Contrastively, the decisionmaker’s human capital shows no moderating effect. Finally, this study provides an alternative structuring of capital budgeting techniques incongruent with theoretical approaches, one that is more practically oriented and conscientious of the end target of interested parties.

Studien avser att förklara hur kapitalstrukturen, bestående av eget kapital, kortfristiga skulder och långfristiga skulder påverkar valet av kapitalbudgeteringsteknik inom stora svenska bolag vid strategiska investeringar. Genom Trade Off teorin och Principal Agent teorin formulerades studiens hypoteser. Empirin samlades in via enkäter som skickades ut till 325 bolag listade på Nasdaq OMX Small, Mid och Large Cap, där svarsfrekvensen blev ca 19 %. För att kartlägga kapitalstrukturen inhämtades årsredovisningar för att sedan beräkna nyckeltal som mäter de olika delarna i kapitalstrukturen. Resultatet har analyserats med hjälp av statistiska analyser, vilket visar att kapitalstrukturen påverkar valet av kapitalbudgeteringsteknik inom stora bolag. En hög andel kortfristiga skulder har en positiv association med osofistikerade tekniker medan en hög andel långfristiga skulder inte har någon association med varken osofistikerade eller sofistikerade tekniker. Vidare påvisas det inte att högt eget kapital har en positiv association med sofistikerade tekniker, däremot finns en negativ association med osofistikerade tekniker. Tidigare studier har inte delat upp skuldstrukturen och menar att en hög andel skulder ökar användandet av osofistikerade tekniker. Studier som är baserade på stora företag har inte tidigare påvisat ett samband mellan hög skuldsättning och osofistikerade tekniker, vilket gör skäl för uppdelningen. Denna studien har bidragit med att dela upp skuldstrukturen i kortfristiga skulder respektive långfristiga skulder. / The study intends to explain how the capital structure, consisting of equity, short-term liabilities and long- term liabilities, affects the choice of capital budgeting techniques in large Swedish companies in strategic investments. Through the Trade Off theory and Principal Agent theory, the study's hypotheses were formulated. Empirical was collected true surveys sent to 325 companies listed on Nasdaq OMX Small, Mid and Large Cap, where the response rate was about 19 %. To chart the capital structure, annual reports were obtained to calculate key ratios that measure the various components of the capital structure. The result has been analyzed using statistical analyzes, which shows that the capital structure affects the choice of capital budgeting techniques in larger companies. A high proportion of short-term liabilities has a positive association with unsophisticated techniques, while a high proportion of long-term liabilities has no association with neither unsophisticated or sophisticated techniques. Furthermore, it is not shown that high equity has a positive association with sophisticated techniques, but there is a negative association with unsophisticated techniques. Previous studies have not broken up the debt structure and mean that a high proportion of debt increases the use of unsophisticated techniques. Studies based on larger companies have not previously demonstrated a link between high leverage and unsophisticated techniques, which makes the division possible. This study has helped to break down the debt structure in short-term liabilities and long-term liabilities.

The purpose of this study is to explain how investment-specific and firm-specific risk affects small and medium sized enterprises’ (SMEs) choice of capital budgeting technique for strategic investments.Furthermore, this study also aims to identify which of these risks affects the choice of capital budgeting technique to the greatest extent. This study assumes a positivistic perspective and adopts a deductive reasoning. The theoretical framework consists of the expected utility theory, the stakeholder theory  and existing research of risk and capital budgeting. The research method has been quantitative and data have been collected through a survey. The results indicates that both investment-specific and firm-specific risk has a significant impact on SMEs’ choice of capital budgeting technique for strategic investments. The results also indicates that SMEs under high levels of risk choose unsophisticated capital budgeting techniques. Furthermore, the findings shows that investment specific risk has a greater impact on SMEs’ choice of technique than firm-specific risk. Since this study examines investment-specific and firm-specific risk simultaneously, it differs from previous research. Previous research have examined each risk independently and therefore drawn individual conclusions for each individual risk’s impact on the choice of capital budgeting technique. This study also differs from previous research since the firm-specific risk is based on firm’s debt structure rather than the firm’s capital structure. Through this, the study contributes to existing research by explaining, previously neglected, underlying factors to SMEs’ choice of capital budgeting technique. / Studien syftar till att förklara hur investeringsspecifik och företagsspecifik risk påverkar små och medelstora företags (SME-företag) val av kapitalbudgeteringsteknik vid strategiska investeringar, samt kartlägga vilken av dessa risker som påverkar valet i störst utsträckning.  Studien utgår från den positivistiska forskningsfilosofin tillsammans med en deduktiv forskningsansats där teorin om förväntad nytta och intressentteorin tillsammans med tidigare forskning om risk och kapitalbudgetering utgjort den teoretiska referensramen. Studiens forskningsmetod har varit kvantitativ där data insamlats genom en enkätundersökning. Efter genomförda analyser av den insamlade datan framgår det att investeringsspecifik och företagsspecifik risk har en signifikant påvisbar påverkan på SME-företags val av kapitalbudgeteringsteknik vid strategiska investeringar. Studiens hypoteser om att hög investeringsspecifik samt hög företagsspecifik risk leder till ökad användning av osofistikerade tekniker har genom resultatet visat sig stämma. Av resultatet framgår även att investeringsspecifik risk har större påverkan än företagsspecifik risk på valet av teknik. Denna studie skiljer sig från tidigare forskning då både investeringsspecifik och företagsspecifik risk undersökts samtidigt. Tidigare forskning har undersökt varje risk individuellt och har således dragit individuella slutsatser för varje enskild risks påverkan på SME-företags val av kapitalbudgeteringsteknik. Likaså skiljer sig studien från tidigare forskning genom att den företagsspecifika risken utgjorts av företagens skuldstruktur snarare än företagens kapitalstruktur. Studien bidrar genom detta till att förklara bakomliggande faktorer till valet av kapitalbudgeteringsteknik som av tidigare forskning försummats.