Studien syftar till att få en djupare förståelse över hur investeringsmålet påverkar valet av kapitalbudgeteringstekniker i svenska stora företag med legitimitet som en bakomliggande faktor. Vidare är syftet med studien således att undersöka om legitimitet kan vara en avgörande faktor vid valet av kapitalbudgeteringstekniker. I avsikt att besvara syftet med denna studie har 5 respondenter som är delaktiga i investeringsbeslut intervjuats i 5 stora svenska företag. Resultatet visar att valet av kapitalbudgeteringstekniker varierar beroende på investeringsmålet. Vidare visar studien att legitimitet har en stor effekt på beslutsfattarnas val av kapitalbudgetringstekniker.

Syftet med forskningen är att skapa förståelse för hur riskjustering tillämpas vid användandet av kapitalbudgeteringstekniker men även varför bolag riskjusterar subjektivt eller objektivt beroende på företagsstorlek och avsaknaden av informationen om investeringens kassaflöden. Således är forskningsfrågan Hur påverkar informationsasymmetrin kring investeringens kassaflöden riskjusteringen vid användandet av kapitalbudgeteringstekniker? Studiens forskningsstrategi har en induktiv ansats. För att skapa en djupare förståelse är metodvalet för studien av den kvalitativa typen med semistrukturerade intervjuer där åtta tillverkande icke-börsnoterade aktiebolag i Sverige har undersökts. Intervjun bestod av semistrukturerade frågor för att tillåta respondenten tala fritt. De övergripande resultaten för studien är: (1) att den primära kapitalbudgeteringstekniken är Payback, (2) stora företagen i studien använder inte sofistikerade kapitalbudgeteringstekniker, (3) SME- företag har låg precision i investeringens kassaflöden, medan stora företag innehar en hög precision i investeringens kassaflöden, (4) Stora företag riskjusterar subjektivt medan SME-företag riskjusterar objektivt. Avslutningsvis lyfter studien fram förslag på vidare forskning. / The purpose with this study is to create an understanding of how risk adjustment is applied to the use of capital budgeting techniques, but also why companies risk adjust subjectively or objectively, depending on company size and lack of information on investment flows. Thus, the research question How does the information asymmetry in Investment cash flows affect the risk adjustment in the use of capital budgeting techniques? The research strategy in this study has an inductive approach. In order to create a deeper understanding of this study, the choice of method is qualitative with semi-structured interviews where eight non-listed companies within manufacturing in Sweden have been investigated. The interview consisted of semistructured questions to allow the respondent to speak freely. The overall results of the study are: (1) the primary capital budgeting technique is Payback, (2) large companies in the study do not use sophisticated capital budgeting techniques, (3) SME companies have low precision investment flows, while large companies hold a high precision in investment flows, (4) Large companies risk adjusts subjectively while the SMEs risk-adjust objectively. Finally, the study raises proposals on further research.

Abstrakt Titel: Samma eller olika kalkylränta? Frågeställning:Vad är anledningen till att företag använder sig av en gemensam kalkylräntaför olika större reala investeringsprojekt, med lika eller olika marknadsrisk?Finns det något samband mellan att företag väljer att ha samma kalkylränta för olika störrereala investeringsprojekt och att företaget är verksamt i samma land och samma bransch? Syfte: Syftet med arbetet är att studera om svenska företag använder samma kalkylränta förolika reala investeringsprojekt och framförallt att undersöka anledningar bakom detta val.Dessutom har studien undersökt om det finns något samband mellan ett företags val attanvända samma kalkylränta för olika investeringsprojekt och att företaget är verksamt isamma land och samma bransch. Slutligen har vi även studerat vilka olikakapitalbudgeteringstekniker som de utvalda företagen använder vid investeringsbedömningar. Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats och är därmed en kvantitativ studie.Forskningsmetoden som har använts för att samla in data har varit en e-post enkät. Den typav företag som har legat i fokus i studien är svenska tillverkningsföretag. För att sedananalysera den insamlade datan har univariat, bivariat och multivariata analyser använts. Slutsats: Studien visar att det inte finns något statistiskt säkerställt samband mellan attföretag väljer att ha samma kalkylränta när de är verksamma i samma land och sammabransch. Utöver detta visar även studien att de olika hypoteser från tidigare forskning tillanledningar bakom valet att ha samma kalkylränta stämmer i praktiken samt att det finns ettfåtal ytterligare anledningar. Anledningarna visar på många olika argument för att ha sammakalkylränta och de har även stöd både från ändamålsenliga teorier som t.ex “agency theory”,“bounded rationality theory” och “behavioral finance theories”. Nyckelord: Kalkylränta, marknadsrisk, kapitalbudgeteringstekniker, diskonteringsränta,betavärdet, marknadsränta, ägarnas avkastningskrav och riskfri ränta.

Frågeställning: Vad är anledningen till att företag använder sig av en gemensam kalkylränta för olika större reala investeringsprojekt, med lika eller olika marknadsrisk?  Finns det något samband mellan att företag väljer att ha samma kalkylränta för olika större reala investeringsprojekt och att företaget är verksamt i samma land och samma bransch? Syfte: Syftet med arbetet är att studera om svenska företag använder samma kalkylränta för olika reala investeringsprojekt och framförallt att undersöka anledningar bakom detta val. Dessutom har studien undersökt om det finns något samband mellan ett företags val att använda samma kalkylränta för olika investeringsprojekt och att företaget är verksamt i samma land och samma bransch. Slutligen har vi även studerat vilka olika kapitalbudgeteringstekniker som de utvalda företagen använder vid investeringsbedömningar. Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats och är därmed en kvantitativ studie. Forskningsmetoden som har använts för att samla in data har varit en e-post enkät. Den typ av företag som har legat i fokus i studien är svenska tillverkningsföretag. För att sedan analysera den insamlade datan har univariat, bivariat och multivariata analyser använts.    Slutsats: Studien visar att det inte finns något statistiskt säkerställt samband mellan att företag väljer att ha samma kalkylränta när de är verksamma i samma land och samma bransch. Utöver detta visar även studien att de olika hypoteser från tidigare forskning till anledningar bakom valet att ha samma kalkylränta stämmer i praktiken samt att det finns ett fåtal ytterligare anledningar. Anledningarna visar på många olika argument för att ha samma kalkylränta och de har även stöd både från ändamålsenliga teorier som t.ex “agency theory”, “bounded rationality theory” och “behavioral finance theories”.

Tidigare forskning har identifierat ett gap mellan teori och hur företag använder kapitalbudgeteringstekniker i praktiken. Forskning tyder på att gapet är särskilt stort vid SME-företag, eftersom de tenderar att använda de enkla kapitalbudgeteringsteknikerna. Genom att försöka förklara förekomsten av fenomenet the theory-practice gap  har forskare reflekterat kring vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för valet av kapitalbudgeteringsteknik i SME-företag. En bakomliggande faktor som påverkar valet av kapitalbudgeteringsteknik är en individs humankapital, i form av utbildningsnivå och yrkeserfarenhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur humankapitalet påverkar valet av kapitalbudgeteringsteknik vid strategiska investeringar i svenska SME-företag. För att undersöka och analysera studiens syfte har en kvantitativ datainsamlingsmetod använts i form av en internetbaserad enkät. Studien har en positivistisk forskningsfilosofi som utgår från en deduktiv forskningsansats som används för att möjliggöra hypotesprövningar. Studiens resultat baseras på 56 respondenter vilka är beslutfattare vid strategiska investeringar i svenska SME-företag, där resultaten illustreras med hjälp av statistiska analysmetoder. Studiens resultat och slutsats visar att beslutfattare i svenska SME-företag med högre utbildningsnivå eller högre grad av yrkeserfarenhet ökar användningen av avancerade kapitalbudgeteringstekniker. Dock kan inte studiens resultat signifikant påvisa att en beslutsfattare i svenska SME-företag med låg utbildningsnivå eller lägre grad av yrkeserfarenhet använder enkla kapitalbudgeteringstekniker. / Previous research has identified a gap between theory and how companies actually use capital budgeting techniques in practice. Research highlights that the gap is particularly large among SMEs, as they tend to use simpler capital budgeting techniques. By trying to explain the phenomenon of the theory-practice gap, researchers have reflected on underlying factors that influence the choice of capital budgeting techniques in SMEs. An underlying factor, that influences the choice of capital budgeting techniques, is on the individual level in terms of educational degree and occupational level of experience. The aim of this thesis is therefore to increase the understanding of how the human capital influences the choice of capital budgeting techniques in Swedish SMEs. To examine the aim of the study, a quantitative method is used by a web-based survey. Furthermore, the study is based on a positivism research philosophy that evolve from a deductive research method in order to draw general conclusions. The result of the study is based on 56 responses from decision makers for strategic investments in Swedish SMEs, where the results are illustrated using statistical analysis methods. The results and conclusions of the study shows that decision makers in Swedish SMEs with higher degree of education or higher level of occupational experience increase the use of more advanced capital budgeting techniques. However, the results do not support that decision makers in Swedish SMEs with a lower degree of education or lower level of occupational experience use more simple capital budgeting techniques.

Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan målet med en investering och en beslutsfattares val av kapitalbudgeteringstekniker i medelstora företag. Vidare har beslutsfattarens humankapital lagts till som modererande faktor för att kontrollera dess påverkan på det generella sambandet mellan målet med en investering och valet av kapitalbudgeteringstekniker. Baserat på 51 kvantitativa svar från beslutsfattare i medelstora företag visar resultatet att valet av kapitalbudgeteringstekniker varierar beroende på vilket mål investeringen syftar till att uppfylla medan beslutsfattarens humankapital inte visat någon modererande effekt. Vidare bidrar studien med en alternativ uppdelning av kapitalbudgeteringstekniker som frångår den teoretiska uppdelningen, en uppdelning som är mer praktiskt orienterad och ser till intressenters målsättningar. / This study aims to explore the relationship between the target goal of an investment and the choice of capital budgeting techniques made by decisionmakers in medium-size companies. Furthermore, the decisionmaker’s human capital has been added as a moderating factor to control for its impact on the general relationship between the goal of an investment and the choice of capital budgeting techniques. Based on 51 questionnaires from decisionmakers in medium- size companies, the results show that the choice of capital budgeting techniques varies depending on the target goal of the investment, where shareholders generally chose sophisticated techniques and stakeholders tend to use the unsophisticated techniques. Contrastively, the decisionmaker’s human capital shows no moderating effect. Finally, this study provides an alternative structuring of capital budgeting techniques incongruent with theoretical approaches, one that is more practically oriented and conscientious of the end target of interested parties.

Studien avser att förklara hur kapitalstrukturen, bestående av eget kapital, kortfristiga skulder och långfristiga skulder påverkar valet av kapitalbudgeteringsteknik inom stora svenska bolag vid strategiska investeringar. Genom Trade Off teorin och Principal Agent teorin formulerades studiens hypoteser. Empirin samlades in via enkäter som skickades ut till 325 bolag listade på Nasdaq OMX Small, Mid och Large Cap, där svarsfrekvensen blev ca 19 %. För att kartlägga kapitalstrukturen inhämtades årsredovisningar för att sedan beräkna nyckeltal som mäter de olika delarna i kapitalstrukturen. Resultatet har analyserats med hjälp av statistiska analyser, vilket visar att kapitalstrukturen påverkar valet av kapitalbudgeteringsteknik inom stora bolag. En hög andel kortfristiga skulder har en positiv association med osofistikerade tekniker medan en hög andel långfristiga skulder inte har någon association med varken osofistikerade eller sofistikerade tekniker. Vidare påvisas det inte att högt eget kapital har en positiv association med sofistikerade tekniker, däremot finns en negativ association med osofistikerade tekniker. Tidigare studier har inte delat upp skuldstrukturen och menar att en hög andel skulder ökar användandet av osofistikerade tekniker. Studier som är baserade på stora företag har inte tidigare påvisat ett samband mellan hög skuldsättning och osofistikerade tekniker, vilket gör skäl för uppdelningen. Denna studien har bidragit med att dela upp skuldstrukturen i kortfristiga skulder respektive långfristiga skulder. / The study intends to explain how the capital structure, consisting of equity, short-term liabilities and long- term liabilities, affects the choice of capital budgeting techniques in large Swedish companies in strategic investments. Through the Trade Off theory and Principal Agent theory, the study's hypotheses were formulated. Empirical was collected true surveys sent to 325 companies listed on Nasdaq OMX Small, Mid and Large Cap, where the response rate was about 19 %. To chart the capital structure, annual reports were obtained to calculate key ratios that measure the various components of the capital structure. The result has been analyzed using statistical analyzes, which shows that the capital structure affects the choice of capital budgeting techniques in larger companies. A high proportion of short-term liabilities has a positive association with unsophisticated techniques, while a high proportion of long-term liabilities has no association with neither unsophisticated or sophisticated techniques. Furthermore, it is not shown that high equity has a positive association with sophisticated techniques, but there is a negative association with unsophisticated techniques. Previous studies have not broken up the debt structure and mean that a high proportion of debt increases the use of unsophisticated techniques. Studies based on larger companies have not previously demonstrated a link between high leverage and unsophisticated techniques, which makes the division possible. This study has helped to break down the debt structure in short-term liabilities and long-term liabilities.

The purpose of this study is to explain how investment-specific and firm-specific risk affects small and medium sized enterprises’ (SMEs) choice of capital budgeting technique for strategic investments.Furthermore, this study also aims to identify which of these risks affects the choice of capital budgeting technique to the greatest extent. This study assumes a positivistic perspective and adopts a deductive reasoning. The theoretical framework consists of the expected utility theory, the stakeholder theory  and existing research of risk and capital budgeting. The research method has been quantitative and data have been collected through a survey. The results indicates that both investment-specific and firm-specific risk has a significant impact on SMEs’ choice of capital budgeting technique for strategic investments. The results also indicates that SMEs under high levels of risk choose unsophisticated capital budgeting techniques. Furthermore, the findings shows that investment specific risk has a greater impact on SMEs’ choice of technique than firm-specific risk. Since this study examines investment-specific and firm-specific risk simultaneously, it differs from previous research. Previous research have examined each risk independently and therefore drawn individual conclusions for each individual risk’s impact on the choice of capital budgeting technique. This study also differs from previous research since the firm-specific risk is based on firm’s debt structure rather than the firm’s capital structure. Through this, the study contributes to existing research by explaining, previously neglected, underlying factors to SMEs’ choice of capital budgeting technique. / Studien syftar till att förklara hur investeringsspecifik och företagsspecifik risk påverkar små och medelstora företags (SME-företag) val av kapitalbudgeteringsteknik vid strategiska investeringar, samt kartlägga vilken av dessa risker som påverkar valet i störst utsträckning.  Studien utgår från den positivistiska forskningsfilosofin tillsammans med en deduktiv forskningsansats där teorin om förväntad nytta och intressentteorin tillsammans med tidigare forskning om risk och kapitalbudgetering utgjort den teoretiska referensramen. Studiens forskningsmetod har varit kvantitativ där data insamlats genom en enkätundersökning. Efter genomförda analyser av den insamlade datan framgår det att investeringsspecifik och företagsspecifik risk har en signifikant påvisbar påverkan på SME-företags val av kapitalbudgeteringsteknik vid strategiska investeringar. Studiens hypoteser om att hög investeringsspecifik samt hög företagsspecifik risk leder till ökad användning av osofistikerade tekniker har genom resultatet visat sig stämma. Av resultatet framgår även att investeringsspecifik risk har större påverkan än företagsspecifik risk på valet av teknik. Denna studie skiljer sig från tidigare forskning då både investeringsspecifik och företagsspecifik risk undersökts samtidigt. Tidigare forskning har undersökt varje risk individuellt och har således dragit individuella slutsatser för varje enskild risks påverkan på SME-företags val av kapitalbudgeteringsteknik. Likaså skiljer sig studien från tidigare forskning genom att den företagsspecifika risken utgjorts av företagens skuldstruktur snarare än företagens kapitalstruktur. Studien bidrar genom detta till att förklara bakomliggande faktorer till valet av kapitalbudgeteringsteknik som av tidigare forskning försummats.