<p>Små och medelstora företag (SMF-företag) är viktiga för tillväxten i Värmlands region. Många aktörer förespråkar att företags konkurrens- och utvecklingskraft förbättras om de samverkar med akademin. Karlstads universitet har därför inrättat en servicefunktion som kallas <em>En ingång </em>för att underlätta kontakten mellan universitetet och SMF-företag. Syftet med undersökningen är att utifrån SMF-företagens perspektiv kartlägga faktorer som berör samverkan, dels företag sinsemellan men också med Karlstads universitet. Det deltog 302 företag i undersökningen. Med hjälp av en webbaserad enkätundersökning har vi kommit fram till att faktorer som utbildningsnivå och företagsstorlek inte har någon inverkan på samverkan företag sinsemellan. Däremot spelar samma faktorer roll när det gäller företags samverkan med akademin. Både när utbildningsnivå och företagsstorlek ökar så ökar också samverkan med akademin. Vad gäller branschtillhörighet så är konsultverksamhet de som samverkar mest oavsett om det gäller företag sinsemellan eller med akademin. Handel är den bransch som samverkar minst med akademin och även företag sinsemellan. Något som är värt att notera är att när företag väl samverkar med varandra gör de det i ganska liten omfattning. Företag samverkar mer med varandra än med akademin. Förklaringen till detta kan vara att det finns kulturella skillnader. Något som i sin tur kan förklaras av att det förekommer olika livsformer hos företagare och dem i den akademiska världen.</p> / En ingång - Karlstads universitet

Små och medelstora företag (SMF-företag) är viktiga för tillväxten i Värmlands region. Många aktörer förespråkar att företags konkurrens- och utvecklingskraft förbättras om de samverkar med akademin. Karlstads universitet har därför inrättat en servicefunktion som kallas En ingång för att underlätta kontakten mellan universitetet och SMF-företag. Syftet med undersökningen är att utifrån SMF-företagens perspektiv kartlägga faktorer som berör samverkan, dels företag sinsemellan men också med Karlstads universitet. Det deltog 302 företag i undersökningen. Med hjälp av en webbaserad enkätundersökning har vi kommit fram till att faktorer som utbildningsnivå och företagsstorlek inte har någon inverkan på samverkan företag sinsemellan. Däremot spelar samma faktorer roll när det gäller företags samverkan med akademin. Både när utbildningsnivå och företagsstorlek ökar så ökar också samverkan med akademin. Vad gäller branschtillhörighet så är konsultverksamhet de som samverkar mest oavsett om det gäller företag sinsemellan eller med akademin. Handel är den bransch som samverkar minst med akademin och även företag sinsemellan. Något som är värt att notera är att när företag väl samverkar med varandra gör de det i ganska liten omfattning. Företag samverkar mer med varandra än med akademin. Förklaringen till detta kan vara att det finns kulturella skillnader. Något som i sin tur kan förklaras av att det förekommer olika livsformer hos företagare och dem i den akademiska världen. / En ingång - Karlstads universitet

Bakgrund och Syfte: Tidigare forskning visar att kostnadsreducering och behov av extern kompetens varit framträdande motiv till varför företag outsourcar ekonomifunktionen. Däremot efterlyses mer forskning som fokuserar på SMF-företag och vad det är som motiverar dem att välja outsourcing. Syftet med denna studie är därmed att öka förståelsen för SMF-företagens motiv att outsourca ekonomifunktionen med avseende främst på kostnader och kompetens. Metod: Studien antar ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Forskningsansatsen är abduktiv och i studien tillämpas en kvalitativ undersökningsmetod då den empiriska datainsamlingen sker med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen bygger på tidigare forskning och den empiriska sammanställningen bygger på kategorier som framkommit under intervjuerna. Studien inspireras av grundad teori eftersom en ny empirisk synvinkel presenteras och analyseras tillsammans med övrig teori och empiri. Slutsats: Studien tyder på att SMF-företag inte reflekterar över kostnadsreducering som ett motiv till att outsourca ekonomifunktionen. För SMF-företag finns behov av extern kompetens och expertiskunskaper, vilket motiverar dem att välja outsourcing. Studien uppmärksammar också ett nytt främsta motiv till outsourcing av ekonomifunktionen; trygghet. Förslag till fortsatt forskning: Till vidare forskning finns ett behov av att undersöka mer grundligt trygghet som ett främsta motiv till outsourcing av ekonomifunktionen. Eftersom studien utgår från SMF-företag som anlitar en outsourcingpartner, föreslår vi till vidare forskning att undersöka outsourcing av ekonomifunktionen utifrån både företag som anlitar och som anlitas för att vidga synen på fenomenet. Studiens bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv bidrar denna studie med att belysa trygghet som ett främsta motiv till varför SMF-företag outsourcar ekonomifunktionen. Ur ett praktiskt perspektiv ges rådet till redovisningsbyråer att med fördel fokusera sin marknadsföring kring trygghet när de riktar sig till SMF-företag, främst små företag.

General Data Protection Regulation (GDPR), i Sverige kallad dataskyddsförordningen, har sin upprinnelse i EU:s lagstiftning. EU-kommissionen presenterade 2012 förslag till nya regler för dataskydd och personuppgiftsbehandling efter att bister i det gamla direktivet om behandling av personuppgifter upptäckts. Den nya förordningen, trädde i kraft den 25 maj 2018. Den snabba tekniska utvecklingen i dagens samhälle har förändrat våra vanor och beteenden jämfört med 1998 – då den tidigare personuppgiftslagen trädde i kraft. Tekniken har gjort det enklare att konsumera varor och tjänster från andra länder, vilket i sin tur medför att även våra personuppgifter sprids och lagras utanför Sveriges gränser i högre utsträckning. EU:s syfte med den nya dataskyddsförordningen, GDPR, var att skapa en enhetlig lagstiftning för hanteringen av dessa personuppgifter i de olika medlemsländerna – och därigenom underlätta det fria flödet av varor och tjänster på EU:s inre marknad; informationen skulle kunna flöda fritt mellan medlemsländerna. En viktig aspekt i arbetet med GDPR var tillkomsten av vissa rekvisit, exempelvis kravet på laglig grund, som ska vara uppfyllda vid behandling av personuppgifter av företag, organisationer och myndigheter och andra offentliga organ. För att besvara syftet och frågeställningen ”Hur har Sveriges SMF-företagare upplevt införandet av GDPR?” har en rättsdogmatisk metod använts. Dessutom har en kvalitativ- och kvantitativ metod använts genom frågeformulär och intervjuer i syfte att ytterligare ge klarhet i frågan. Undersökningen visade på att företagare i första hand använt sig av utbildningar, konsulter eller checklistor på internet för att tillgodogöra sig kunskap om GDPR. Genom intervjun med chefjuristen på Företagarna, Sveriges största sammanslutning av företagare, framkom det att många företagare upplever GDPR som svårt och otydligt, framförallt rörande personuppgiftsbiträdesavtal; när dessa ska appliceras och inte. Både i undersökningen, intervjuerna och flertalet nyhetsartiklar framgick det att förordningen är så pass ny att det kommer dröja innan Sveriges SMF-företagare till fullo satt sig i den, och efterlever förordningen. Det är trots allt ett arbete som ska fortlöpa även framledes; företagarna kan inte slå sig till ro eller nöja sig med att enbart ha infört GDPR i verksamheten.

Det finns oändligt med beslut som företag och dess ledning ställs inför varje dag. För att företagen ska lyckas väl och nå sin högsta lönsamhet är det viktigt att bra beslut fattas. För att göra det kan redovisningen och dess information få en viktig roll vid beslutsfattandet. Det finns ett teoretiskt tänk vilken roll redovisningsinformationen bör ha, dock är frågan hur det fungerar i praktiken. Är redovisningsinformationen av användning för ägarna och ledning vid beslutsfattande? Ovanstående fick vårt intresse och viljan att se hur redovisningen används i praktiken och undersöka hur användbar redovisningen uppfattas vara vid beslutsfattande. Tidigare forskning visade på att det fanns ett problem i SMF-företag, där ägare och ledning inte får redovisningen användbar vid beslutsfattanden och därmed blev vårt fokus i studien utifrån de företagen. Vi undersökte om faktorer som utbildning kan ha en påverkan på hur ägarna och ledning använder sig av redovisningsinformationen. Vår studie tillämpar en kvalitativ metod och genomfördes genom sex intervjuer med respondenter från olika företag. Från vårt empiriska material kunde vi se att redovisningsinformationen upplevs vara användbart för ägarna och företagsledningen vid beslutsfattande, dock fattas inte besluten enbart från den rationalitet som teorier kan antyda att det borde göras. Ägarna och företagsledningen försöker använda redovisningen som fakta vid sina beslutsfattanden men vid vissa tillfällen faller besluten mer på intuition. Vi kunde även se att ägarna och företagsledningen främst använde sig av extern redovisning samt att faktorer som utbildning kan ha en positiv inverkan på användandet av redovisningsinformationen hos ägaren och ledningen. / There are countless decisions that companies and their managers face every day. For the companies to succeed and reach maximum profitability, making good decisions is essential. To do that, accounting information can have an essential role in the decision-making. There is a theoretical idea of what role accounting information should have, but the question is how well it works in practice. Is the accounting information of use in the decision-making process? The following made us interested in seeing how accounting is used in practice and investigate how useful accounting information is perceived in the decision-making process. Earlier studies identified that a problem in SME companies was that owners and managers do not find the accounting information useful while making decisions. Therefore, our study focuses on if factors such as education influence owners and managers use of accounting information. The study applied a qualitative method and was implemented by six interviews with respondents from different companies. From our empirical material, the accounting information was found to be useful in the decision-making process. However, the decision made, cannot be described as rational as theories suggest it should be. Most owners and managers try to use accounting as facts in their decision but on some occasions, the decision is based more on intuition. We could also draw the conclusion that the accounting used most was external accounting and that factors such as education can have a positive effect on the owners and managers use of accounting information.