Forskningsområdet kring kapitalstruktur är utbrett. Det finns ett stort urval av teorier och studier kring företags kapitalstruktur och skuldsättningsgrad. Trots detta finns inte så många studier gällande svenska SME-företags kapitalstruktur. Eftersom skuldsättningsgrad hör till kärnan av företagens verksamhet och påverkar värderingen av företag finner författarna det intressant att undersöka hur väl kapitalstrukturen följer den klassiska pecking order-teorin.Även att undersöka hur kapitalstrukturen ser ut efter finanskrisen 2007/2008 då marknaden har förändrats är av intresse, varpå studien fokuserar på tre tidpunkter vars resultat jämförs. Studien syftar även till att belysa möjliga skillnader i kapitalstruktur mellan olika branscher. Studiens teoretiska referensram utgår ifrån pecking order-teorin, men även till viss del av Miller och Modiglianis relevans- och irrelevansteorem samt trade off-teorin. Urvalet för studien består av svenska SME-företag, definierade enligt Europakommissionen, under tre undersökningsår: 2012, 2014 och 2016. Undersökningen utgår ifrån sekundärdata inhämtad från Thomas Reuters databas Eikon. Tidigare studier är ytterst begränsat för specifikt svenska företag, men det finns ett större antal artiklar som undersökt SME-företag. I tidigare studier skiljer sig resultaten sig åt gällande om kapitalstrukturen följer pecking order-teorin. Studien utgår ifrån en kvantitativ forskningsmetod. Skuldsättningsgrad, definierat som totala skulder genom totala tillgångar, symboliserar den beroende variabeln. De förklarande variablerna är lönsamhet, likviditet, tillväxt, storlek och ålder, vilka grundar sig i tidigare empiri. Flera multipla linjära regressioner har använts för att studera förhållandet mellan beroendevariabeln och förklaringsvariabler. Resultatet från de statistiska testerna visade på att urvalets kapitalstruktur följer pecking order-teorin under alla tre undersökningsår. En låg lönsamhet, låg likviditet samt företag som inte varit verksamma i särskilt många år indikerar en hög skuldsättningsgrad. Företag som är i en tillväxtfas har en positiv korrelation med skuldsättningsgrad. Företag av större storlek, mätt i total omsättning, har även högre skuldsättningsgrad jämfört med företag av mindre storlek. Inga större skillnader gällande kapitalstruktur påvisades för specifika branscher. I jämförelse mellan undersökningsåren, med syfte att försöka belysa marknadsförändringars påverkan på urvalet kapitalstruktur, kunde inget tydligt samband noteras. Trots den negativa reporäntan noterades inga tydliga förändringar i svenska SME-företags kapitalstruktur när undersökningsåret 2016 jämfördes med de andra undersökningsåren.