<p>Automatisk produktidentifiering, s.k. Auto-ID, har funnits länge inom många skiljda tillämpningsområden. Det mest välkända systemet idag är streckkodssystemet, vilket blanda annat används i den studerade försörjningskedjan hos Holmen Paper AB. Anledningen till detta examensarbete har varit att undersöka förutsättningarna och möjligheterna till identifiering och spårbarhet med hjälp av RFID, en teknologi som utnyttjar radiofrekvenser för att läsa av produkternas identitet. På det sättet är förhoppningarna att produktions- och leveransprocesser ska kunna effektiviseras, samt att höja informationstillförlitligheten i systemen.</p><p>I den första teoridelen presenteras generellt betydelsen av RFID för olika typer av applikationsområden och försörjningskedjor. Här presenteras även begreppen ”supply chain management”, samt viktiga skillnader mellan RFID och streckkoder. Några av de faktorer som motverkar företags villighet att införa RFID är bl.a. kostnader, otydlig standardisering, kompatibilitetsproblem mellan produkter, och okunskap kring teknologin. Dessa är ett urval av de delar som belyses i teoriavsnitten. Ett annat syfte med uppsatsen är att höja kunskapsnivån kring flera aspekter om tekniken: hur den fungerar, vilka tekniska krav som är rimliga att ställa, standardiseringsaspekter med mera. Därför beskrivs RFID-teknologierna ur ett generellt perspektiv i den efterföljande delen av rapporten, där alla typer av system presenteras. </p><p>Undersökningar och studiebesök genomfördes för att kartlägga vilka motiv och behov som finns av RFID, dels på några av Holmen Papers pappersbruk, och dels på terminaler och hos slutkunder. Därmed fanns det underlag för en analys av potentialen med tekniken och förutsättningarna inom tillämpningsområdet. I samband med detta genomfördes marknadsundersökning, bl.a. via intervjuer och kontakt med leverantörer, samt litteraturstudier för att i möjligaste mån kunna svara på om det fanns någon lämplig RFID-lösning värd att investera i. Inriktningen har varit att hitta passiva system, som erbjuder tillräckligt goda avläsningsavstånd under gällande förutsättningar, eftersom dessa betyder låg märkningskostnad jämfört med andra RFID-lösningar. Applikationer inom pappersbranschen är dock ovanliga, vilket har resulterat i att teknikens prestanda behövde verifieras genom tester. Testerna gjordes med framförallt passiva system, vilka i de flesta fall har sämre räckvidd än aktiva och dyrare system. Resultaten visar att någon tillräckligt bra lösning i den studerade applikationen inte kunnat konstateras, d.v.s. uppnådd räckvidd var inte tillräckligt god för tillämpningen hos Holmen Paper. Däremot har uppskattningar gjorts som visar på vilka fysikaliska egenskaper som innebär stora svårigheter för den trådlösa kommunikationen under de givna förutsättningarna.</p>

Automatisk produktidentifiering, s.k. Auto-ID, har funnits länge inom många skiljda tillämpningsområden. Det mest välkända systemet idag är streckkodssystemet, vilket blanda annat används i den studerade försörjningskedjan hos Holmen Paper AB. Anledningen till detta examensarbete har varit att undersöka förutsättningarna och möjligheterna till identifiering och spårbarhet med hjälp av RFID, en teknologi som utnyttjar radiofrekvenser för att läsa av produkternas identitet. På det sättet är förhoppningarna att produktions- och leveransprocesser ska kunna effektiviseras, samt att höja informationstillförlitligheten i systemen. I den första teoridelen presenteras generellt betydelsen av RFID för olika typer av applikationsområden och försörjningskedjor. Här presenteras även begreppen ”supply chain management”, samt viktiga skillnader mellan RFID och streckkoder. Några av de faktorer som motverkar företags villighet att införa RFID är bl.a. kostnader, otydlig standardisering, kompatibilitetsproblem mellan produkter, och okunskap kring teknologin. Dessa är ett urval av de delar som belyses i teoriavsnitten. Ett annat syfte med uppsatsen är att höja kunskapsnivån kring flera aspekter om tekniken: hur den fungerar, vilka tekniska krav som är rimliga att ställa, standardiseringsaspekter med mera. Därför beskrivs RFID-teknologierna ur ett generellt perspektiv i den efterföljande delen av rapporten, där alla typer av system presenteras. Undersökningar och studiebesök genomfördes för att kartlägga vilka motiv och behov som finns av RFID, dels på några av Holmen Papers pappersbruk, och dels på terminaler och hos slutkunder. Därmed fanns det underlag för en analys av potentialen med tekniken och förutsättningarna inom tillämpningsområdet. I samband med detta genomfördes marknadsundersökning, bl.a. via intervjuer och kontakt med leverantörer, samt litteraturstudier för att i möjligaste mån kunna svara på om det fanns någon lämplig RFID-lösning värd att investera i. Inriktningen har varit att hitta passiva system, som erbjuder tillräckligt goda avläsningsavstånd under gällande förutsättningar, eftersom dessa betyder låg märkningskostnad jämfört med andra RFID-lösningar. Applikationer inom pappersbranschen är dock ovanliga, vilket har resulterat i att teknikens prestanda behövde verifieras genom tester. Testerna gjordes med framförallt passiva system, vilka i de flesta fall har sämre räckvidd än aktiva och dyrare system. Resultaten visar att någon tillräckligt bra lösning i den studerade applikationen inte kunnat konstateras, d.v.s. uppnådd räckvidd var inte tillräckligt god för tillämpningen hos Holmen Paper. Däremot har uppskattningar gjorts som visar på vilka fysikaliska egenskaper som innebär stora svårigheter för den trådlösa kommunikationen under de givna förutsättningarna.

Med större krav på effektivisering och pressade kostnader har VMI på senare tid blivit en allt mer tillämpad metod för att samordna aktiviteterna i försörjningskedjan. Mycket forskning har gjorts kring ämnet VMI och dess fördelar. Däremot har inte mycket skrivits om initiativtagande och hur dessa samarbeten uppstår. Syftet med uppsatsen är att undersöka företag som tillämpar VMI. Detta för att ta reda på vem, kunden eller leverantören, som tar initiativet till samarbetet och varför. Utifrån detta vill vi även identifiera konsekvenser kopplade till vem som tog initiativet. Genom vår undersökning har vi kommit fram till att kunden så väl som leverantören kan vara initiativtagare. Detta för att det finns vinster att göras för båda parter. Vi har kunnat identifiera att den främsta anledningen till initiativtagande är de fördelar som ses för det egna företaget. En annan bidragande faktor är även att företagen vill skapa långsiktiga relationer. Vi har genom vår studie inte kunnat identifiera några konsekvenser i samarbetet som är direkt kopplade till vem som tar initiativet. Däremot har vi sett indikationer på att den part som tar initiativet är den som ofta bäst lyckas påverka villkoren för samarbetet.

<p>Med större krav på effektivisering och pressade kostnader har VMI på senare tid blivit en allt mer tillämpad metod för att samordna aktiviteterna i försörjningskedjan. Mycket forskning har gjorts kring ämnet VMI och dess fördelar. Däremot har inte mycket skrivits om initiativtagande och hur dessa samarbeten uppstår.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka företag som tillämpar VMI. Detta för att ta reda på vem, kunden eller leverantören, som tar initiativet till samarbetet och varför. Utifrån detta vill vi även identifiera konsekvenser kopplade till vem som tog initiativet.</p><p>Genom vår undersökning har vi kommit fram till att kunden så väl som leverantören kan vara initiativtagare. Detta för att det finns vinster att göras för båda parter. Vi har kunnat identifiera att den främsta anledningen till initiativtagande är de fördelar som ses för det egna företaget. En annan bidragande faktor är även att företagen vill skapa långsiktiga relationer. Vi har genom vår studie inte kunnat identifiera några konsekvenser i samarbetet som är direkt kopplade till vem som tar initiativet. Däremot har vi sett indikationer på att den part som tar initiativet är den som ofta bäst lyckas påverka villkoren för samarbetet.</p>

Supply chain visibility (SCV) has been gaining attention as a key for supply chainperformance. The key characteristics of SCV are information accessibility, accuracy,timeliness, completeness and usage, all of which aid in the enhancement ofoperational and strategic supply chain activities. Despite the increasing acceptanceof the importance of SCV, knowledge regarding SCV is scattered. There is a needfor knowledge regarding the conditions affecting the realisation of SCV, whichmotivates this thesis.The thesis contains three research questions. First, it identifies andcategorises the conditions affecting SCV to provide a holistic view of SCV. Second,given the role of SCV in decision making, it investigates what supply chaininformation is important for SCV from a supply practitioner’s point of view. Third,it explores the possibilities and challenges of implementing technologies toimprove SCV in practice.The findings include a holistic framework on SCV based on the literature andempirical research. The framework categorises the factors affecting SCV and itsoutcome as antecedents, barriers and challenges and drivers and effects. Amongthe identified essential supply chain information for SCV, there is a consensus thatdata regarding deliveries, deviations, supplier capabilities, inventories andcapacities are the most important. In terms of approaching SCV in practice, thisthesis identifies the steps for translating SCV problem areas into technologicalsolutions to enhance supply chain performance. However, the full SCV effort willrequire a focus on people, processes and technology. Given its role in decisionmaking and performance, SCV is difficult yet important to implement.This thesis outlines four main academic contributions: i) adding to theacademic research and detailing the need for more research on SCV, ii) a state-ofthe-art understanding of SCV, iii) empirically exploring the factors influencing SCVand iv) confirming and adding to previous research on the technologies for SCV.For supply chain practitioners, the present thesis offers guidance and insights toplan, implement and further enhance SCV to attain increased levels of supply chainperformance. / Synlighet i försörjningskedjor, s.k. Supply Chain Visibility (SCV), har fått ökaduppmärksamhet för sin betydelse för försörjningskedjors prestanda. För att nå SCVhar olika egenskaper hos information mellan försörjningsleden pekats ut:tillgänglighet, noggrannhet, aktualitet, fullständighet och användbarhet. Alla dessaegenskaper stödjer förbättring av både operativa och strategiska aktiviteter iförsörjningskedjor. Även om värdet av SCV generellt sett är oomtvistat, ärkunskapen kring SCV inte samlad. Det finns ett ökat behov av kunskap omförutsättningar och förhållanden som påverkar hur vi kan nå synlighet iförsörjningskedjor, vilket är motivet till denna avhandling.Avhandlingen bygger på tre forskningsfrågor. Den första identifierar ochkategoriserar förhållanden som påverkar SCV med avsikt att ge en holistisk syn.Den andra frågan undersöker, utgående från relaterade beslut som ska fattas,vilken information för SCV som är viktig för försörjningskedjors intressenter. Dentredje utforskar möjligheterna och utmaningarna med att implementerateknologier för att förbättra SCV i praktiken.Resultaten inkluderar ett holistiskt ramverk av SCV baserat på litteratur ochempirisk forskning. Ramverket kategoriserar de faktorer som påverkar SCV ochdess utfall, som förutsättningar, barriärer och utmaningar, drivkrafter och effekter.Rörande den information som är viktig vid SCV, är bilden att leverans, avvikelse,leverantörskapacitet, lager och kapacitetsrelaterade data är viktigast. För attförverkliga SCV i praktiken, introduceras steg för att översätta problemområdenrelaterad till SCV till tekniska lösningar, allt i syfte att stimuleraförsörjningskedjors prestanda. Dock kräver SCV en gedigen insats med fokus påmänniskor, processer och teknologier.Denna avhandling tillför i huvudsak fyra akademiska bidrag: i) ett bidrag tillden akademiska forskningen och detaljerat behov rörande fortsatt forskning inomSCV, ii) en övergripande sammanställning av kunskapsfronten rörande SCV, iii) ettempiriskt utforskande av faktorer som påverkar SCV och iv) en bekräftelse och ettbidrag till tidigare forskning om teknologierna för SCV. För industriella aktörer,tillför denna avhandling vägledning och insikter för att planera, etablera,implementera och ytterligare förbättra SCV.

Captive offshoring innebär en förflyttning av utvalda aktiviteter till ett annat land där företaget som genomför förflyttningen också äger anläggningen och driver processen i egen regi. Att transferera produktionsprocesser till en ny plats kan innebära såväl positiva ekonomiska effekter som oväntad problematik kring allt från lokala lagar till kommunikationssvårigheter. Följande uppsats syftar till att studera captive offshoring inom tillverkande industrier och därigenom kartlägga vilka för- och nackdelar som kan uppstå i samband med en sådan omlokalisering. Studien syftar också till att undersöka hur företag hanterar de nackdelar som kan uppstå i samband med captive offshoring. I uppsatsen ingår även en fallstudie på Seco Tools AB i Fagersta, som i drygt 80 år har levererat verktyg för fräsning, svarvning, hålbearbetning och verktygssystem. Fallstudien fokuserar på relationen mellan företagets produktionsanläggning i Indien och huvudanläggningen i Fagersta. Datainsamling har skett i form av en inledande litteraturstudie, samt genom ett antal intervjuer och kvantitativ datainsamling i fallstudien. Resultatet av studien visar att kostnadsbesparingar är den främsta fördelen med captive offshoring och den primära anledningen till att företag väljer att använda den typen av strategi. Den ökade distansen som förflyttningen innebär skapar dock en ökad komplexitet i försörjningskedjan som kan medföra problematik inom områden som exempelvis kvalitet och kommunikation. För att hantera dessa risker är planering och förebyggande arbete innan transferering betydelsefulla faktorer. Erfarenhet har även visat sig ha en inverkan på hur företag hanterar de risker som kan uppstå. / Captive offshoring can be referred to as the transfer of selected processes, in which the company in charge of the transfer owns the facility abroad and remains in control over the processes in the host country. The transfer of production processes can lead to both positive economic effects as well as unexpected problems regarding anything from local laws to communication problems. The following thesis aims to study captive offshoring within manufacturing companies and thereby identify the advantages and disadvantages that may occur in that kind of transfer. The purpose is also to study how companies can deal with the disadvantages that may arise from captive offshoring. This thesis also includes a case study at Seco Tools AB in Fagersta, Sweden, a company which has supplied comprehensive metal cutting solutions for milling, stationary tools, hole making and tooling systems for over 80 years. The case study focuses on the relationship between the company’s production plant in India and the main plant in Fagersta. Data has been collected through an initial literature study, as well as through interviews and quantitative data in the case study. The results indicate that cost reduction is the main advantage for captive offshoring, and the primary reason for adapting this type of strategy. However, the increase in distance between production plants leads to an increase in complexity in the supply chain, which can create problems within areas such as quality and communication. Planning and preventive work before transfer are important factors to manage these risks. The study also shows that experience in captive offshoring has an impact on how companies deal with risks that may arise.

Elektroniskt avfall ökar årligen, samtidigt som mobiltelefoner är en självklarhet för människor att äga har mobiltelefoner blivit den snabbast växande kategorin inom elektroniskt avfall. Flertalet aktörer för försäljning av renoverade mobiltelefoner har tillträtt marknaden och begreppet recommerce används ofta av dessa aktörer för att beskriva processen för försäljning av renoverade mobiltelefoner. Studien är tvådelad i sitt syfte där begreppet recommerce utforskats utifrån tidigare forskning inom cirkulär ekonomi, hållbara försörjningskedjor och omvänd logistik för att förstå vilka aspekter inom dessa begrepp som kan appliceras för att skapa en bredare uppfattning av recommerce. Empiriskt underlag för recommerce har baserats kring information från flertalet aktörer vilka arbetar med försäljning av renoverade mobiltelefoner och dess beskrivning av recommerce. Empirin har analyserats med hjälp av studiens teoretiska referensram för att ge en utförlig förklaring över recommerce. Studiens resultat påvisar att aspekter inom omvänd logistik såsom reuse är centrala för hur recommerce för renoverad mobiltelefoni fungerar, vidare argumenteras det för att recommerce bidrar till minskat resursutnyttjande och genom detta ett mindre klimatavtryck vilket vidare bidrar till förbättrat hållbarhetsarbete inom flödeskedjan för renoverade mobiltelefoner. En enkätundersökning genomfördes för att få förståelse över konsumenters beteende kring konsumtion av mobiltelefoner samt deras attityder och kännedom kring försäljning av renoverad mobiltelefoni. Respondenternas svar har analyserats i förhållande till tidigare forskning inom konsumtionsbeteende för mobiltelefoner där analysen av enkätundersökningen argumenterar för att konsumenters konsumtion av mobiltelefoner anses vara överdriven, konsumenters tendenser för avlägsnande av gamla mobiltelefoner är ohållbar samt att konsumenter uppvisar en låg medvetenhet kring mobiltelefonens klimatpåverkan. Emellertid visar studien att köpviljan för renoverade mobiltelefoner är hög, men att kännedomen kring recommerce-företag är låg och att fördelarna med recommerce bör lyftas av högre instanser än företagen för att skapa incitament för människor att i högre utsträckning köpa mobiltelefoner från recommerce-företag.

Vad som anses vara en effektiv försörjningskedja är något som ändras med tiden. I dagens så kallade virtuella integration finns problem med att informationshantering mellan företagen inte alltid är tillräckligt bra för att maximera vinsten och nyttan för alla parter. Ett följdproblem till detta är att när kunder ställer större krav på spårbarhet av produkter så är detta svårt att tillfredsställa. Att integrera blockkedjor i försörjningskedjan kan bidra till en bättre informationshantering och även tillfredsställa kundens behov av spårbarhet, men i och med företags ovilja att investera i teknik som är svår att uppskatta lönsamheten av görs inte detta i någon stor utsträckning av branscher. Därför syftar studien till att identifiera vilken av branscherna livsmedel, skor och kosmetik där störst värde kan skapas för konsumenter med hjälp av spårbarheten från blockkedjebaserade försörjningskedjor för att motivera fortsatt utveckling och forskning. Metoden som användes var en kvantitativ enkätundersökning där betalningsviljan hos respondentgruppen mättes med hjälp av ett budgivningsspel. Enkätundersökningen har med två produkter i olika prisklasser per undersökt bransch. Resultatet var att betalningsviljan var vanligast förekommande för livsmedel, men att den största medelbetalningsviljan var för skor. Det var även tydligt att betalningsviljan var större för dyra produkter än för billiga produkter. Syftet med studien anses uppfyllt då skillnader i värdet av spårbarheten av produkter inom de olika branscherna identifierades, vilket kan motivera fortsatt forskning innefattandes fler branscher.

Det är inte längre enskilda företag som konkurrerar mot varandra utan snarare hela försörjningskedjor och detta påstående har varit utgångspunkten för den här studien. I takt med att handeln blir mer global, ställs företag inför utmaningar kring hur internationella relationer ska hanteras. En viktig fråga för konkurrenskraften är hur inköp ska struktureras i praktiken. Företag behöver göra en avvägning i val av försörjningsstrategi som berör frågor kring grad av samverkan och integrering till sina leverantörer. Denna studie är ett illustrerande exempel på hur leverantörsrelationer och försörjningskedjor organiseras i praktiken. Syftet är att skapa en fördjupad förståelse för hur relationer i försörjningskedjor kan utformas, där fokus ligger på informationsutbyte och integrering mellan parterna. För att empiriskt undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts hos det svenska detaljhandelsföretaget Rusta. De har fått agera som exempel för att belysa hur företag inom den handelsintensiva sektorn arbetar med frågor kring leverantörsrelationer och global försörjning. Till studien har ett ramverk tagits fram som bygger på tidigare forskning och teorier kring transaktionskostnader, kontrakt och kontroll samt leverantörsrelationer, information och integrering. Dessa ämnen har legat till grund för datainsamlingen. Studiens empiri bygger på insamling av data via intervjuer, dokumentgranskningar och en observation. De resultat som framkommit visar att det är många dimensioner som spelar in vid utformandet av leverantörsrelationer. Rusta har inköpskontor i Asien för att komma närmare sina leverantörer och skapa trygghet i affärsuppgörelserna. I vissa fall arbetar Rusta i närmare relation med sina leverantörer och i andra fall är handelsutbytet av mer transaktionell karaktär. Det framkommer att Rusta delar stora mängder information till sina leverantörer och att detta görs på daglig basis. Integrering framgår ske på olika sätt men något delat affärssystem mellan Rusta och deras leverantörer finns inte. Sammanfattningsvis visar studien på att ju mer komplex en produkt är, desto mer komplex blir relationen och en slutsats som dras är att det inte finns någon generell relation som passar alla affärsuppgörelser. / It is no longer individual companies competing against each other but rather supply chains and this assertion has been the starting point for this study. As trade becomes globalized, companies are faced with challenges about how international relations are to be managed. Companies need to make a consideration in the choice of supply strategy with decisions regarding what degree of cooperation and integration they should have with their suppliers. This study is intended as an illustrative example of how supplier relationships and supply chains are organized in practice, with the purpose to provide in-depth understanding of how relationships in supply chains can be designed. The focus in the study lies on information exchange and integration between the parties. To investigate this, a qualitative case study has been conducted at the Swedish retail company Rusta. They act as an example to help illustrate how companies in trade-intensive sectors work with issues related to supplier relationships and global sourcing. For the study, a framework has been designed based on previous research and theories about transaction costs, contract and control, supplier relations, information and integration. These topics have been the basis for data sample. The study is based on data collected through interviews, document examinations and one observation. The results found show that there are many dimensions in the design of supplier relationships. Rusta has purchasing offices in Asia to be closer to its suppliers and create a more secure business environment for trade. In some cases, Rusta works in close relations with their suppliers and in others on a transactional basis. We see that Rusta shares a large amount of information with their suppliers on a daily basis. Integration is evident in various ways, yet there is no shared business system operating between Rusta and their suppliers. In conclusion, the study shows that the more complex a product is, the more complex the relationship becomes. Another conclusion is that there is no general type of relationship that suits all business transactions.

The road freight transport industry is facing radical changes that have the potential to fundamentally change the industry and pressure actors to embrace sustainability throughout their operations and implement technology in the broadest sense. The road transport industry is permeated by the use of fossil fuels and accounts for a significant part of the total CO2 emissions in the world. The entire industry is facing a fossil-free transition to reach the global environmental initiatives that countries have undertaken. At the same time as the industry is phasing out fossil fuels and using more sustainable fuels, the literature has a coherent view that transported goods are expected to increase significantly, and the imprint of the COVID-19 pandemic is increasingly affecting the industry with shortages of drivers and more vulnerable supply chains. This study has aimed to identify changes that affect the road freight transport industry in the short term (0-5 years) and the long term (5-20 years) with a focus on Europe. Furthermore, the study has applied the results of the study to a framework of future scenarios that previous research has contributed with, in collaboration with over 50 industry experts from the transport industry, to evaluate the impact of the changes concerning the expected futures that the research has resulted in. The study has applied literature search, a document study, and interviews with actors from the industry to collect relevant data and has resulted in most of the identified changes that the road transport industry is expected to be affected by in the short and long term.  The changes have been divided into three levels: ecosystem, business, and technology. The macro factors that affect the industry are increased regionalization and urbanization, increased customer requirements and consumption, and extensive introduction of laws and regulations concerning environmental impact and technology. Furthermore, the business changes are increased operational costs, the establishment of partnerships and alliances, circularity, and lack of staff. The technical factors consist of AI, IoT, and new more sustainable fuels. The primary effects include increased local production of goods that contribute to shorter transport distances but more transport, fossil-free transport with mainly electricity and hydrogen as fuel and thus new establishments of electricity and hydrogen infrastructure, many global initiatives to achieve sustainability, extensive application of technologies to streamline supply chains as well as more comprehensive rules and requirements regarding new unexplored technologies. Furthermore, future scenarios have been applied to evaluate the possible impact on the industry, which is visualized in figure 14. Suggestions for further research in the field are changes in the industry that take place but which this work has not addressed as it is not perceived as having significant effects on the road transport industry, such as increased deliveries of fresh goods, 3D printing, multimodal transport, and an older population and thus increased shipments of medical devices. / Vägtransportbranschen står inför radikala förändringar med potential att förändra industrin fundamentalt och pressar aktörerna till att anamma hållbarhet genomgående i sina operationer och implementera teknologi i vid bemärkelse. Vägtransportbranschen genomsyras av användning av fossila bränslen och står för en väsentlig del av de totala CO2 utsläppen i världen. Hela industrin står inför en fossilfri omställning för att nå upp till de globala initiativen som länder åtagit sig att genomföra i ett försök att bromsa den negativa klimatpåverkan som utsläpp leder till. Samtidigt som branschen ska fasa ut fossila bränslen och använda hållbarare drivmedel påstår litteraturen att transporterat gods ökar markant och COVID-19 pandemins avtryck påverkar i allt större utsträckning med brist på chaufförer och sårbarare försörjningskedjor. Denna studie har syftat till att identifiera förändringar som påverkar vägtransportindustrin på kort sikt (0–5 år) samt på lång sikt (5–20 år) med fokus på Europa. Vidare har studien tillämpat resultaten på ett ramverk av framtida scenarion som tidigare forskning bidragit med i samarbete med över 50 industriexperter för att utvärdera förändringarnas påverkan med avseende på de möjliga framtiderna som forskningen resulterat i. Studien har tillämpat litteratursökning, dokumentstudie samt intervjuer med aktörer från vägtransportindustrin i syfte att samla relevant data och har resulterat i flertalet identifierade förändringar som vägtransportbranschen förväntas påverkas av på kort och lång sikt.  Förändringarna har uppdelats i tre nivåer; ekosystemets, affärsmässiga samt tekniska. De makrofaktorer som påverkar industrin är ökad regionalisering och urbanisering, ökade kundkrav och konsumtion samt införande av lagar och regler. Vidare är de affärsmässiga förändringarna etableringar av partnerskap och allianser, cirkularitet och brist på personal. De tekniska faktorerna består av AI, IoT och nya hållbarare drivmedel. De primära effekterna innefattar ökad lokal tillverkning av varor som bidrar till kortare transportsträckor men fler transporter, fossilfria transporter med främst elektricitet och vätgas som drivmedel och därmed nyetableringar av el- och vätgasinfrastruktur, många globala initiativ för att uppnå hållbarhet, omfattande tillämpning av teknologier för att effektivisera försörjningskedjorna samt mer omfattande regler och krav gällande nya outforskade teknologier. Vidare så har framtida scenarios tillämpats för att utvärdera möjlig påverkan på industrin, detta är visualiserat i figur 14. Förslag på fortsatt forskning inom området är förändringar i industrin som sker men som detta arbete inte behandlat då det inte uppfattats som att de ger väsentliga effekter på vägtransportbranschen, exempelvis ökade leveranser av färska varor, 3D-printing, multimodala transporter samt en äldre befolkning och därmed ökade transporter av medicinska hjälpmedel.